Enbart den traditionella medicinska ronden räcker inte för att täcka de behov som den hjärtkirurgiska patienten med ett komplicerat vårdförlopp har. Omvårdnad är ofta åsidosatt och tid finns inte att vårda dessa patienter på ett evidensbaserat och strukturerat sätt. Patientdelaktigheten är dessutom låg i den här patientgruppen. Förbättringsarbetet har två syften: att öka delaktigheten för patienter med komplicerat vårdförlopp och att införa evidensbaserade omvårdnadsdiagnoser, mål och åtgärder genom att införa omvårdnadsrond för dess patienter. Förbättringsarbetet genomfördes på en hjärtkirurgisk vårdavdelning på ett Universitetssjukhus. Med hjälp av en påverkansanalys, Nolans förbättringsmodell och PDSA-hjul formades ett arbetssätt för att införa och testa omvårdnadsrond. Data samlades in via intervjuer med patienterna och journalgranskningar. Resultaten visar att patienter som deltar i omvårdnadsrond skattar sin delaktighet något högre än de patienter som inte deltagit, däremot behövs fler personcentrerade åtgärder än omvårdnadsrond för att öka patientens delaktighet. Resultaten visar att evidensbaserade omvårdnadsdiagnoser, mål och åtgärder infördes för den här patientgruppen.  Studien var kvalitativ med ett induktivt förhållningssätt med syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar hållbarheten för omvårdnadsrond som ett etablerat arbetssätt. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med sammanlagt sju av den vårdpersonal som deltagit på en omvårdnadsrond. Datan analyserades med hjälp av reflexiv tematisk analys. Resultaten visar att det finns förutsättningar för ett hållbart arbetssätt men det finns också faktorer som kan hindra hållbarheten. Vidare är vårdpersonalen positivt inställd till omvårdnadsrond, informations- och kommunikationskanaler är inte optimala men anses viktiga, att stöd och avsatt tid för omvårdnadsrond är avgörande och att det behövs en mästare eller influenser för hållbara förändringsarbeten. / The traditional medical round alone is not enough to cover the needs of the cardiac surgery patient with a complex care pathway. Nursing care is often neglected and there is no time to care for these patients in an evidence-based and structured way. Patient participation is also low in this patient group.  The improvement work has two aims: to increase the involvement of patients with a complex care pathway and to introduce evidence-based nursing diagnoses, goals and measures by introducing nursing rounds for these patients. The improvement work was carried out in a cardiac surgery ward in a university hospital. Using an impact analysis, Nolan's improvement model and PDSA wheel, an approach to introducing and testing nursing rounds was designed. Data was collected through interviews with patients and chart reviews. The results show that patients who participate in nursing rounds estimate their participation slightly higher than patients who did not participate, but more person-centered measures than nursing rounds are needed to increase patient participation. The results show that evidence-based nursing diagnoses, goals and interventions were introduced for this patient group.  The study was qualitative with an inductive approach to investigate the factors that influence the sustainability of nursing rounds as an established practice. Focus group interviews were conducted with seven nursing staff who had participated in a nursing round. The data was analysed using reflexive thematic analysis. The results show that there are conditions for a sustainable approach, but there are also factors that can hinder sustainability. Furthermore, the nursing staff is positively disposed to nursing rounds, information and communication channels are not optimal but are considered important, that support and allocated time for nursing rounds is crucial and that a champion or influencer is needed for sustainable change work.

This study examines a clearer picture of how the implementation of digitalization works among municipalities employed by consuming a theory developed by Grenny et al:s implementation strategies. This theory shows that the more implementation strategies you use parallel, the merrier. Based on this theory, a survey has been sent out to randomly selected municipalities.    The main purpose of this study is to see how to achieve making Sweden’s digitalization strategy a more living document. In the ambition of doing this, the study has defined itself by focusing on the implementation of digitalization among municipalities employed. It is important to succeed with a continuous process of implementing digitalization among municipal employees. Sweden’s digitalization strategy is otherwise going to end up as something rhetoric without actions. Municipalities fill a key function if Sweden is going to achieve the main goal of the digitalization strategy, making Sweden the best country to utilize the possibilities with digitalization.    The result of this study shows that municipalities employees have a high level of personal motivation for implementing digitalization, a motivation that is confirmed by both coworkers and managers. The problem lays more in that this motivation doesn’t get followed up by a more “structural motivation”. In other words, municipalities could improve their digitalization process significantly through an implementation strategy that strengthens the incentives for change that follows with digitalization.

Tidigare forskning kring implementeringen av IFRS fokuserar främst på varför företag väljer att övergå till IFRS samt vilka effekter det medför. Det finns väldigt lite forskning som studerar implementeringsprocessen på företagsnivå och den forskning som studerar processen fokuserar på länder och inte företag. Utifrån att det finns lite tidigare forskning kring ämnet finns det intresse av att utforska det närmare. Syftet med studien är att förstå implementeringsprocessen av IFRS på företagsnivå i Sverige samt påvisa utmaningar i processen som företag stöter på.  Studien har en kvalitativ ansats och data till studien samlades genom semistrukturerade intervjuer och analys av dokument. Analysen av data har gjorts genom den institutionella teorin och tre delar ur isomorfismen: Tvingande isomorfism, imiterande isomorfism och normativ isomorfism. Genom dessa delar ur isomorfismen har därmed slutsatser kunnat göras.  Resultaten visar att en viktig del i implementeringsprocessen är företagens samverkan med konsulter. Konsulterna är delaktiga i hela processen och det är viktigt för företagen att sätta en tydlig plan kring hur implementeringsprocessen ska gå till.  Vidare visar det att mallar och riktlinjer används för att underlätta processen. Ett antal utmaningar som nämns i processen är framför allt hanteringen kring leasingavtal samt problematik kring revisorns oberoende. / Previous research regarding IFRS implementation focuses mostly on why companies choose to implement IFRS and what the effects are. There is very little research that studies the implementation process on company level and the research that studies the process focuses on countries and not companies. Since there is little research regarding this topic it is of interest to do further research. The purpose of this study is to understand the implementation process of IFRS on a company level and to show what challenges companies face in the process.  The study has a qualitative approach and the gathering of data was done through semi structured interviews and document analysis. The analysis of data has been made through institutional theory andits three parts of isomorphism: Coercive isomorphism, mimetic isomorphism and normative isomorphism. Through these parts of isomorphism, it has thus been possible to draw conclusions. The results show that an important part of the implementation process is the companies' collaboration with consultants. The consultants are involved in the entire process and it´s important for the company to set a clear plan for how the implementation process should go. Furthermore, it shows that templates and guidelines are used to facilitate the process. A number of challenges that are mentioned in the process are above all the handling of leasing agreements and problems regarding the auditor's independence.

Philosophiae Doctor - PhD / Hierdie tesis was onderneem as 'n empiriese studie wat fokus op kurrikulumimplementering in 'n afgesonderde geografiese streek in post-apartheid Suid-Afrika, bekend as die Overberg. Die identiteitsbasis waarvolgens onderwysers Kurrikulum 2005 ontvang en implementeer, dien as die sentrale fokus vir 'n onderneming van hierdie studie. My sleutelbevindinge het ek geneem op die basis van empiries- interpretatiewe tegnieke, wat insluit observasies en semi-gestruktureerde onderhoude. Hiervolgens het ek bevind dat die persoonlike, ontologiese, kontekstuele, opleiding, professionele en pedagogiese invloede, 'n impak gehad het op die samestelling van identiteitsbasis van onderwysers in die Overbergstreek. Dié onderwysers het Kurrikulum 2005 ontvang en geïmplementeer in die lig van hul vorige identiteite. Ek het die empiriese resultate van dié studie vergelyk met die konseptuele raamwerk van my literatuur studies. Dié resultate het aangedui dat daar 'n gaping tussen 'n kurrikulumformulering en 'n kurrikulum-implementering bestaan. Dié gaping verwys na die behoefte om die 'stemme' van onderwysers op die vlak van 'n kurrikulumbeleidformulering, aan te hoor en te verreken. Die studie benut dus kwalitatiewe en interpretiewe metodes, sodat die institusionele gedrag en stem-identiteite van onderwysers verstaan kan word. Die studie stel voor dat die impak van die onderwyser se sosio-kulturele konteks soos ingebed in hul biografieë, primêr is die vorming van hul professionele identiteitsbasis. Relevant tot dié studie, is hoe onderwysers op Kurrikulum 2005 respondeer op die basis van hul identiteite.

Efter decennier med New Public Management som dominerande styrprincip började en dialog i politiken om att yrkesprofessionen hade fått ett minskat mandat och handlingsutrymme till följd av mål- och resultatstyrningen. Istället skulle kontroll bytas mot tillit och Tillitsdelegationen fick i uppdrag av regeringen 2016 att ta fram en ny form av styrning för den offentliga förvaltningen. Resultatet blev den så kallade tillitsbaserade styrningen som bland annat skulle ge professionen sitt handlingsutrymme åter och skapa ett ökat medborgarfokus. Sedan Tillitsdelegationens slutbetänkande 2019 har denna styrprincip börjat implementerats på flera regioner, kommuner och statliga myndigheter. I den här uppsatsen studeras förutsättningarna för implementering utifrån en mellanstor svensk kommun. Genom intervjuer har förutsättningarna för chefer inom två av kommunens förvaltningar undersökts med hjälp av Lennars Lundqvists implementeringsvillkor “förstå, vilja och kunna”. Resultatet visar på att cheferna har god förståelse och hög grad av vilja för att implementera tillitsbaserad styrning i den egna verksamheten. När det kommer till möjligheter, eller “kunna” så pekar resultatet i lite olika riktningar, men sammantaget är förutsättningarna goda även här. Ett eventuellt hinder för vidare implementering är att det inte finns någon strategi för hur det ska ta sig längre ner i verksamheterna.

Bakgrund och problem: Eftersom uppmärksamheten kring hållbarhet har ökat behöver organisationer implementera det i sin verksamhet för att överleva på lång sikt. Olika sätt har framtagits såsom Triple Bottom Line, formell och informell styrning samt Corporate Social Responsibilities. Tidigare forskning belyser att det finns relativt lite forskning kring hur chefer implementerar styrformer riktat mot hållbarhet. Vidare finns det en brist i förståelsen hur det globala hållbarhetskonceptet översätts till policyer som utvecklas och implementeras på lokal nivå. Eftersom det är inom lokala förvaltningar som hållbarhetsbegrepp förvandlas till konkreta handlingar, är det viktigt att förstå översättningsprocessen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en svensk kommuns miljömässiga hållbarhetsmål blir konkret praktik som mäts och utvärderas. Metod: Studien har antagit en kvalitativ forskningsmetod. Forskningsansatsen är abduktiv eftersom teori och empiri har jobbats med fram och tillbaka. Det är en fallstudie av en kommun där det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes i syfte av att skapa förståelse hur kommunen översätter miljömässiga hållbarhetsidéer till konkreta handlingar. Slutsats: Det den empiriska forskningen påvisar är att översiktliga hållbarhetsmål måste översättas för att kunna implementeras och mätas på lokal nivå. Idén som färdas kan få flera olika tolkningar under resans gång innan det väl blir en handling. Forskningen påvisar även att interna hållbarhetsmål skapas ifall målen inte är konkreta nog för att avdelningarna ska lättare uppnå det övergripande målet. / Background and problem: As attention to sustainability has increased, organizations need to implement it in their operations in order to survive in the long run. Various ways have been developed such as triple bottom line, formal and informal management and corporate social responsibilities. Previous research highlights that there is relatively little research on how managers implement management control systems aimed at sustainability. Furthermore, there is a lack of understanding of how the global sustainability concept is translated into policies that are developed and implemented at the local level. Since it is in local administrations that the concept of sustainability is transformed into real actions, it is important to understand the translation process. Purpose: The purpose of this study is to describe how environmental sustainability of a Swedish municipality becomes practical which can be measured and evaluated.  Method: The study has a qualitative research method which has a abductive research approach since theory and empirical research has been working together throughout the study. It is a case study of a municipality where the empirical data has been gathered through semi-structured interviews. The interviews were conducted in order to create an understanding of how the municipality translates environmental sustainability ideas into real actions. Conclusion: What the empirical research shows is that general sustainability goals must be translated in order to be implemented and measured at the local level. The idea that travels can have several interpretations along the journey before it becomes an action. The research also shows that internal sustainability goals are created if the goals are not specific enough, in order to more easily achieve the overall goal.

Syftet med denna studie är att inom en anonymiserad svensk myndighet kartlägga chefers, i olika positioner, uppfattningar om tillitsbaserat ledarskap. Även hinder och möjligheter att arbeta tillitsbaserat kartläggs. Metoden som valts är är en kvalitativ intervju med en fenomenografisk ansats i syfte att få fram likheter och skillnader i chefers upplevelse av tillitsbaserat ledarskap. Resultatet visar både på en del variation och samstämmighet i vad chefer uppfattar och ser för utvecklingsmöjligheter och hinder. Slutsatsen visar att myndigheten är i en uppstartsfas av implementeringen och det beskrivs ett önskemål om en progression, en samsyn och ett förtydligande i hur arbetet ska fortskrida.

Background: Municipal elderly care is facing several challenges to cope with tomorrow's care and care initiatives. Implementing and using welfare technology, with a focus on the elderly persons increasing their independence and security while improving the employees' work environment, is seen as a possible way to succeed in maintaining quality in elderly care in the future. Aim: The aim of this work was to describe the employees' experiences of implementation and the use of welfare technology in elderly care in the Nordic countries, and which factors are important to consider when implementing new technology. Method: Ten articles were analyzed and processed through a systematic literature review with a qualitative approach. Results: The results revealed three themes that described the employees' experiences of implementation and the use of welfare technology. These were the elderly person's needs and qualifications, the employees' needs and qualifications and the employees' changed assignments. Conclusion: The conclusion is that municipal elderly care has a general poor preparedness for changes that need to be made based on the implementation and use of welfare technology, both in terms of knowledge and skills but also in terms of digital infrastructure. It is important that organizations invest in training to make employees confident and comfortable with the technology so that they can in turn make the elderly person feel secure.

Byggbranschens digitaliseringsgrad är en av de lägsta i jämförelse med andra branscher i Sverige. Utmaningen att bygga avsevärt fler bostäder runt om i landet framöver är i stort fokus och företagen behöver då implementera effektivare metoder och verktyg för styrning, kommunikation och uppföljning i produktionsstadiet. Digitala verktyg är en lösning för att uppnå denna effektivisering, problemet är att implementeringsprocessen har brister och implementerade verktyg inte har befästs. Rapporten undersöker digitaliseringen på tre projekt hos Skanska Hus Stockholm Bostäder. Syftet är att granska vilka digitala verktyg som används i produktionen, hur de nyttjas samt hur implementeringsprocessen bör ske för att få de icke standardiserade verktygen att stanna kvar. Litteraturstudier samt intervjuer av tjänstemän på projekten formar resultatet av studien som sedan analyseras i avseende av de icke standardiserade verktygen och implementeringsprocessen. Studien visar att för nyttjande av verktygen ska ske optimalt behövs det gemensamma standardiserade metoder och att tillgängligheten för arbetsmetoderna för dessa standardiserade verktyg förenklas. Vidare behövs en strukturerad implementeringsprocess som passar projekten skapas för att motivera medarbetarna att förnya sina arbetsmetoder.

Den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft 2011. Vi har i denna studie intervjuat förskollärarna om hur de har upplevt läroplanens reviderade mål i naturvetenskap samt hur de relaterar dessa mål till verksamheten. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade fem förskollärare.Förskolan ingår sedan 2011 i det svenska skolsystemet vilket innebär att förskolan är politiskt styrd av riksdag och regering via skollagen och läroplanen. Förskollärarna är de som förväntas realisera dessa styrdokuments intentioner. Att styra förskollärare på det sättet är inte så enkelt för det innebär att en förändring måste ske i deras arbetssätt. I samband med läroplanens revidering kom ämnesdidaktik att få en större roll. Detta har inneburit ett förändrat uppdrag för förskolläraren och ställer allt högre krav på dennes kompetens (Persson, 2014). Vissa förskollärare kan vara mer positiva, andra mer negativa till implementeringen, det vill säga genomförandet av nya politiska beslut. En implementeringsprocess kan ta tid i förhållande till den komplexa yrkesroll som är förskollärarens (Sheridan, 2015).Vi hade en föreställning om att det är svårt att arbeta med naturvetenskap i förskolan, vilket vår studie bekräftade. Vidare visar vår studie att processen med att verkställa de nya målen i naturvetenskap fortfarande pågår samt att det inte är endast förskollärarnas fel att implementeringen av den reviderade läroplanen går trögt. Andra faktorer som också påverkar är exempelvis begränsade resurser och hur målen är formulerade i läroplanen. Nyckelord: förskola, förskollärare, förändringsarbete, implementering, läroplan, läroplansteori, naturvetenskap, närbyråkrat