Med denna studie är vår ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmålet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill få syn på tanken bakom omorganisationen och vad det är för resurser som krävs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie är att studera hur det fungerar när ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. Här kommer vi också studera förskolans traditioner närmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgår ifrån följande frågeställningar:Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna?Hur påverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten?Vilka förutsättningar gynnar en framgångsrik implementering och verksamhet med barnen?När vi har analyserat vårt material har vi använt oss av teori om implementering. Inom implementeringsforskning förekommer två perspektiv nämligen "bottom-up" och "top-down". Det senare innebär att beslutsfattande sker uppifrån, från ledningen, och skall sedan föras ut till personalen som skall genomföra förändringen. "Bottom-up" betyder att de som arbetar i verksamheten, av Lipsky kallade närbyråkrater, är delaktiga i och eventuellt också initiativtagare till beslut om förändringar. Med stöd av dessa begrepp och perspektiv är våra sammanfattade resultat följande: för att en implementering ska bli lyckad i förskolan krävs pedagogernas delaktighet i planeringen och ett bra samarbete med föräldrarna. Andra aspekter som också är värdefulla är att det finns resurser i form av extra tid, fungerande digitala verktyg och utbildning.

The elimination of products is an inevitable, but daunting, task. With rapid technological development, companies are pressured to introduce new product to the market at an increased frequency to maintain a competitive advantage. As new products are being introduces more frequently, removing older generations of products becomes a powerful tool to maintain operational efficiency and concentration of management efforts. Despite this, the topic of product elimination has been neglected in theory and remains a struggle for practitioners. Implementing a product elimination decision requires coordination of multiple actors throughout the supply chain with the objective of removing a product with minimal losses, while retaining customer goodwill and acceptance. Thus, the purpose of this research was to evaluate current practices and challenges faced by large industrial organizations during the implementation of product elimination decisions. An in-depth case study was conducted to meet the purpose of this study, with a qualitative approach consisting of semi-structured interviews with departments that are central to the product elimination implementation process. The findings from the interviews were complemented with observations and data obtained from the ERP-system. The results indicate that having a planned phase out is preferred when implementing product elimination in a larger scale, i.e. eliminating a whole range as opposed to stand-alone products. Eliminating a range requires simultaneous management of multiple products that differ in volume and how they progress during the implementation. Changing material planning type was found to be a method for gradually reducing inventory levels and allowing a longer lead time on the products, giving customers incentive to purchase a more attractive replacement product. It was found that even within an individual organization, the procedures varies between product elimination cases, which makes them unique. Finally, inadequate internal communication channels and systems that supports the large scale implementation the case company faces, are major obstacles in the product elimination process. / Produkteliminering är en oundviklig, men skrämmande uppgift. Med snabb teknisk utveckling pressas företag att introducera nya produkter på marknaden med allt ökad frekvens för att upprätthålla konkurrensfördelar. När nya produkter introduceras oftare blir utfasning av äldre generationer av produkter ett kraftfullt verktyg för att upprätthålla driftseffektivitet och koncentration av ledningsinsatser. Trots detta har ämnet ignorerats i teorin och är fortfarande besvärligt i praktiken. Implementering av ett beslut om eliminering av produkter kräver samordning av flera aktörer i hela försörjningskedjan med målet att ta bort en produkt med minimala förluster samtidigt som kundens goodwill och acceptans behålls. Syftet med denna forskning var således att utvärdera nuvarande metoder och utmaningar som stora industriorganisationer möter under implementering av beslut om produkteliminering. En fördjupad fallstudie genomfördes för att uppfylla syftet med studien, med ett kvalitativt tillvägagångssätt som består av halvstrukturerade intervjuer med avdelningar som är centrala för produktelimineringsprocessen. Resultaten från intervjuerna kompletterades med observationer och data från ERP-systemet. Resultaten indikerar att en planerad utfasning är att föredra vid implementering av produkteliminering i större skala, d.v.s. att eliminera ett produktsortiment snarare än enskilda produkter. Att eliminera ett produktsortiment kräver hantering av flera produkter samtidigt som skiljer sig åt i volym och hur de utvecklas under genomförandet. Förändring av materialplaneringstyp visade sig vara en metod för gradvis att minska lagernivåerna och möjliggöra en längre ledtid på produkterna, vilket ger kunderna incitament att köpa en mer attraktiv ersättningsprodukt. Det visade sig att även inom en enskild organisation varierar förfarandena från fall till fall, vilket gör varje utfasning unik. Det visade sig att även inom en enskild organisation varierar förfarandena från fall till fall, vilket gör varje utfasning unik. Slutligen är otillräckliga interna kommunikationskanaler och system som stöder storskalig implementering, stora hinder i produktelimineringsprocessen.

Sjöberg, J & Åkerberg, LIntegrerad Psykiatri som verksamhetsstrategi– en blygsam studie av programtrohetExamensarbete i socialt arbete 30 poäng Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, enheten för socialt arbete, 2008.Utifrån vår utbildning inom verksamhetsutveckling var vi intresserade av att undersöka hur en privat aktör på offentligt uppdrag använder sig av en organisatorisk strategi. För att göra detta har vi tagit del av skriftligt empiriskt material från Integrerad Närsjukvård i Malmö (INM) så som verksamhetsberättelse, utvärderingar, upphandlingsdokument e t c. Ytterligare empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med medarbetarna på INM. Avseende material kring Integrerad Psykiatri (IP) har vi studerat bland annat arbetsblad. Integrerad Psykiatri (IP) är en evidensbaserad strategi för organisering av och behandling inom psykiatrisk vård. Ur ett organisatoriskt perspektiv kan det nämligen finnas en mängd omständigheter som bidrar till svårigheter respektive möjligheter, avseende implementering av ett sådant organisatoriskt recept. Det har i vår studie visat sig vara en reell möjlighet för en verksamhet att tolka strategin och därmed faktiskt omvandla den till praktiska handlingar. Denna organisatoriska tolkning måste dock ske inom ramarna för modellen för att receptet inte ska förvanskas. Programtrohet innebär den grad av modellen som faktiskt utförs och genomförs som den var ämnad. Receptet i sig förutsätter en hög grad av programtrohet för att kunna leverera, de genom evidensbaseringen, utlovade behandlingsresultaten.

Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap kring implementering av lagen om omställningsstudiestöd (SFS 2022:856). I studien särskiljs implementeringsobjekt och implementeringsprocess i syfte att undersöka huruvida implementeringsobjektets egenskaper främjar eller hämmar implementeringsprocessen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med rådgivare, även kallade frontbyråkrater, inom svenska omställningsorganisationer som arbetar med omställningsstudiestödet. Vid analysen av det empiriska materialet används Vedungs (2016) påverkansfaktorer i implementeringsprocesser i kombination med Lundquists (1992) tre förutsättningar för lyckade implementeringar. Studiens resultat visar att en central del av lagen om omställningsstudiestöd är svårtolkad på grund av att den är otydligt formulerad. Otydligheten ligger i avvägningen mellan individens behov och arbetsmarknadens behov. Implementeringsprocessen tycks dock inte hämmas av otydligheten. Studien bidrar med ökad förståelse för faktorer som påverkar implementering av nationell policy. Denna kunskap är relevant för alla yrkesgrupper som i sitt arbete har att förhålla sig till nya lagar, förordningar och föreskrifter. Vidare bidrar studien med sex förslag till framtida forskning inom det aktuella området. / The purpose of the study is to contribute to increased knowledge regarding the implementation of the law on omställningsstudiestöd (SFS 2022:856). In the study, implementation object and implementation process are distinguished to investigate whether the characteristics of the implementation object promote or inhibit the implementation process. Qualitative interviews have been conducted with advisors, also called street-level bureaucrats, within Swedish transition organizations that work with omställningsstudiestödet. In the analysis of the empirical material, a combination of Vedung's (2016) influencing factors in implementation processes and Lundquist's (1992) three prerequisites for successful implementations are used. The study's results show that a central part of the law on omställningsstudiestöd is difficult to interpret because it is unclearly worded. The ambiguity lies in the balance between the needs of the individual and the needs of the labor market. However, the implementation process does not seem to be hampered by the lack of clarity. The study contributes with increased understanding of factors that influence the implementation of national policy. This knowledge is relevant for all professional groups that in their work must deal with new laws, ordinances and regulations. Furthermore, the study contributes six proposals for further research in the relevant area.

Teknikämnet har varit obligatoriskt i svensk grundskola i 30 år och det har fattats ett antal politiska beslut genom åren för att lyfta teknikämnets status. Har dessa politiska beslut gett resultat för hur undervisningen i skolan går till eller vad är lärarnas uppfattningar kring vad som faktiskt påverkar undervisningen i klassrummet? Denna studie vill undersöka hur lärare upplever att deras teknikundervisning påverkas i samband med förändringar i kursplan eller timplan samt om det spelar någon roll om teknikämnet har fått en egen post på schemat eller ej för dessa upplevelser. Det teoretiska ramverket är hämtat från Finger and Houguet och inkluderar fem inre respektive sex yttre faktorer som kan påverka implementering av förändringar.  Utifrån en yttre ramfaktor - tid - har olika skolors schemaläggning gällande teknik för årskurs 4 använts som urval inför intervjuer. Data har därefter samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex lärare verksamma i årskurs 4–6 på dessa olika skolor. Sammantaget blir slutsatsen från intervjuerna att det är samspel mellan olika inre och yttre förutsättningar samt olika personer som är det avgörande för om det blir en god teknikundervisning oavsett om styrdokument förändras.

For a long-term period, the construction industry has been challenged by low growth rate performance, with strong relationships between reduced productivity, inefficient processes, and low level of digitalization. The industry is an important part of the development of society and generates considerable economic values that motivate change, by utilizing the forces of digitalization to a greater extent. Artificial Intelligence (AI) is a technology in today's digital revolution that has received a lot of media attention about its capabilities and how it can be implemented to create a higher degree of efficiency. In the construction industry, AI is a relatively new concept that is predicted to have great potential to challenge the conventional construction process to promote a more efficient and productive construction project. The aim of the study is to increase knowledge about AI, its potential and to develop a guideline for implementing AI. The study applied a qualitative research approach where qualitative data was analyzed. Data collection techniques for the study consisted of literature review consisting of book, reports and articles to create the theoretical framework of the topic. A comprehensive interview study was conducted with individuals in three different segments; Construction companies, consulting companies and academia to be able to cover the questions of the study. The results of the study indicate that AI is applied to a limited extent in the Swedish construction industry. However, the potential is considered high in many of the different phases and processes of the construction process, where the greatest extraction can be obtained in early stages and during the actual project management phase. Guidance of the implementation and its key factors is reinforced by the identification of the challenges that, according to the interviews and theory, can be found in both external and internal factors. Furthermore, AI technology requires investment and challenges the structure of the industry in terms of collaboration and data collection. Today's fragmented industry and the unwillingness to share data requires updated business models to achieve the expected impact that AI may generate. Implementation in construction projects often remains in test environments and, according to the study, struggles to scale up. Lack of knowledge about AI and low willingness to invest are identified as two reasons. An implementation of AI differs from "traditional" digitization since the technology is more closely connected to the business strategy and not only a technological issue. A knowledge boost within company management is crucial for an implementation to be strategic and incorporate the company's business strategy. The analysis further indicated that sector-wide initiatives are required to ensure that AI can be applied throughout the construction process. From the results and the subsequent analysis, there is a strong interest in AI and how itcan be applied. An increased utilization and investment in the technology can provide competitive advantages and consequently there is a risk that more activities will occur than what has been identified in the study. The result is in alignment with previous research but also indicates that Sweden as a country is generally behind in the development of AI. Further research and more use cases of AI are necessary to increase knowledge in the industry and to motivate companies participating in a construction project to increase their willingness to invest. / Byggbranschen har under lång tid utmanats av låg tillväxtutveckling där minskad produktivitet, ineffektiva processer och låg grad av digitalisering har starka samband. Branschen utgör en viktig del i samhällsutvecklingen och genererar stora ekonomiska värden som motiverar till förändring, genom att i större utsträckning nyttja digitaliseringens krafter. Artificiell Intelligens (AI) är en teknik i nutidens stora tekniska revolution som har fått ett stort medialt utrymme om dess förmåga och hur det kan implementeras för att bland annat skapa högre grad av effektivitet. Inom byggbranschen är AI ett relativt nytt begrepp som spås ha stor potential att utmana den konventionella byggprocessen för att främja ett effektivare och produktivare byggprojekt. Målet med studien är att öka kunskapen om AI, dess potential samt att forma en vägledning i implementeringen av AI. I studien tillämpades en kvalitativ undersökning där kvalitativa data analyserades. Datainsamlingstekniker för studien bestod av litteraturgenomgång i form av bok, rapporter och artiklar för att bygga upp det teoretiska ramverket kring ämnet. En omfattande intervjustudie utfördes med aktörer inom tre olika segment; Byggföretag, konsultföretag och akademin för att kunna besvara studiens frågeställningar. Resultatet i studien visar att AI används i begränsad utsträckning inom svensk byggbransch. Dock bedöms potentialen stor i många av byggprocessens olika skeden och processer, där den största utvinningen kan fås i tidiga skeden genom användning av historiska data samt under själva projektstyrningen. En vägledning i implementeringen och dess nyckelfaktorer förstärks genom identifieringen av utmaningarna som enligt intervjuerna och teorin bottnar i både externa och interna faktorer. AI-tekniken kräver dock investeringar och ställer krav på branschens struktur när det kommer till samarbete och datainsamlingar. Dagens fragmenterade bransch och motviljan att dela data kräver uppdaterade affärsmodeller för att få den förväntade effekt som AI kan generera. Införandet i byggprojekt stannar ofta i testmiljöer och har enligt studien svårt att skalas upp. Kunskapsbrist om AI och låg investeringsvilja pekas ut som två anledningar. En implementering av AI särskiljer sig från ”vanlig” digitalisering då tekniken i högre utsträckning är kopplad till affärsstrategin och inte enbart en teknisk fråga. Ett kunskapslyft inom företagsledningar anses nödvändigt för att en implementering ska ske strategiskt och genomsyra företagets affärsstrategi. Analysen och vägledningen visar också att det behövs branschgemensamma initiativ för att AI ska kunna tillämpas genom hela byggprocessen. I resultatet samt i den efterföljande analysen framhålls ett tydligt intresse för AI och hur det kan användas. En utökad tillämpning och satsning på tekniken kan ge konkurrensfördelar och det finns därför en risk att det görs mer än vad som framkommit i studien. Resultatet går i linje med tidigare forskning men visar också på att Sverige som land generellt ligger efter i utvecklingen av AI. Vidare forskning och fler användarfall av AI är nödvändigt för att öka kunskapen i branschen och också motivationen till att öka investeringsviljan hos bolag verksamma i ett byggprojekt.

Studien har till syfte att undersöka hur stor förståelsen är bland gymnasierektorer när det kommer till det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer som infördes höstterminen 2022 i alla skolformer. Dessutom vill studien även ge en klarare bild av rektorernas vilja och intentioner samt hur de har agerat och skapat förutsättningar för attimplementera kunskapsområdet i deras skolverksamhet. De frågeställningar som har behandlats i studien är: Hur uppfattar och upplever rektorer det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer? Hur uppfattar rektorerna att implementeringen av det nya kunskapsområdet har fungerat i praktiken samt deras egen del i processen? Hur erfar rektorerna den styrning som påverkar dem i sitt beslutsfattande, och den styrning som de själva använder? Implementeringen av det nya kunskapsområdet har gått med en rasande fart och frågan är om rektorerna har fått tillräckligt med tid att sätta sig in i dessa nya teman. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer och undersöker fyra gymnasierektorers syn på kunskapsområdet. Studiens resultat visar att det finns likartade uppfattningar bland rektorerna som hos de religionslärare som vår tidigare studie ”Känner mig vilse i pannkakan” visade, nämligen att det inte funnits tillräckligt med förutsättningar för att implementera kunskapsområdet på ett lyckosamt sätt. I den föregående studien gav respondenterna ett tydligt uttryck för att rektorerna inte gett dem tillräckliga resurser i form av tid, fortbildning och pedagogiskt material för att underlätta en sådan implementering. Den aktuella studien ger även den tydliga indikationer på att denna implementering inte gått till väga på ett adekvat och fungerande sätt och att rektorerna i sin tur hade behövt en tydligare och mer handfast styrning uppifrån i styrningskedjan. Därmed kan mycket av den problematik som både religionslärarna och rektorerna upplevt kring implementeringen finna sin förklaring högre upp i skolvärldens hierarki.

Detta arbeta granskar samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården med syftet att identifiera hur samverkan uppfattas fungera samt strukturen för implementering av policys i verksamheterna. Hälso- och sjukvården representeras i detta arbete genom regioner i olika delar av Sverige. Frågeställningarna är: ”Hur fungerar samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården i teori och i praktik?” och ”kan implementeringsproblem förklara skillnader mellan teori och praktik?”. Metoden för arbetet är främst informantintervjuer med anställda inom regionerna och Försäkringskassan som granskats tillsammans med hemsidor och andra dokument genom kvalitativ textanalys. Resultatet av arbetet visade att båda parterna anser att samverkan fungerar generellt bra men att det existerar implementeringsproblem. Slutsatserna som kan dras från granskningen är att implementeringsproblemen belyses och förklaras med teorin om förstå-vilja-kunna. Implementeringsproblemen finns i strukturen på samtliga av de granskade verksamheterna på ett eller annat sätt och beskrivs mer ingående i texten nedan. Sammanfattningsvis finns det trots detta arbete en vetenskaplig lucka att fylla gällande ämnet samverkan mellan dessa verksamheter och det finns goda möjligheter till såväl förändring och utveckling som indikation på vidare forskning.

I Sverige är stroke och TIA en folksjukdom och ca 35 000 människor insjuknar varje år. Vården i Sverige ska vara jämlika och ges på lika villkor till hela Sveriges befolkning, oavsett var patienten bor eller vilken bakgrund eller personlig preferens den som söker sjukvård har. Trots detta finns de ojämlikheter i den svenska vården och så även inom strokevården. Socialstyrelsen har i de nationella riktlinjerna tryck på vikten av att patienter i akutskedet av misstänkt strokesjukdom eller TIA vårdas på en avdelning där personalen är specialiserad på strokesjukdomar. För att skapa en bättre och mer jämlik strokevård över hela landet har två sammanhållna personcentrerade vårdförlopp tagits fram. Den ena för att hjälpa till i det akuta skedet av strokevården och de andra för att stötta upp i den rehabiliterande delen av vårdförloppet. Syftet i detta arbete är att undersöka hur implementeringen av vårdförloppen har artat sig på ett mindre sjukhus utifrån sjuksköterskor och vårdadministratörer samt medicinska sekreterares perspektiv. Det som framkommit under tiden som studien med detta arbete pågått är att de finns möjlighet för vårdadministratörer och medicinska sekreterarnas kompetens att nyttjas bättre. Att sjuksköterskor upplever att arbetet med vårdförloppen går framåt samt att vilja och teamkänsla finns för att jobba vidare med implementeringen. De huvudsakliga svårigheter som tas upp i det här arbetet är hög personalomsättning och överbeläggningar som tär på tid och motivation.

The situation in Sweden in regards to school libraries has been extensively discussed under quite some time. The discussion intensified when the school library got mentioned in the Swedish education act in 2011 stating that all pupils in Swedish schools should have access to a school library. However, it is far from the case in Sweden today. The aim of this study is to create and contribute knowledge about school district managers perception of the Swedish education act regarding the school library and how they work to implement this in the schools in their district. In order to do this, five semi-structured interviews were conducted with five school district managers in five Swedish municipalities. The transcript from these interviews were analyzed using qualitative content analysis structured by concept from implementation theory. These concepts focus on the design of the intervention (the education act), the executor (the school district managers) and the context. These concepts is further analyzed with aspect of the school districts managers will, understanding and ability to implement the educational act. The result shows that the school district managers find the educational act indistinct regarding what is meant with” access to” and” school library”. It also shows that this indistinctness allows the school district managers to form their own picture of what is meant with these words and that these pictures form how they work to implement the educational act and what their role is in the implementation.