I modern tid är den så kallade transaktionsmarknadsföringen det paradigm som till största del präglat marknadsföringen. Utvecklingen och globaliseringen har bidragit till att marknaden blivit mer transparant, kunderna ställer högre krav och det räcker inte längre med att endast erbjuda en produkt/tjänst. Företagen måste för att kunna konkurrera, bygga relationer och erbjuda bästa möjliga service, sätta kunden i fokus. Ett sätt för att lyckas är enligt forskningen att implementera Customer Relationship Management (CRM) i organisationen, något som visat sig vara problematiskt och svårt. Ett av problemen är att CRM ofta likställs med teknologi och därför utelämnas flera viktiga delar i implementeringsprocessen. Vårt syfte med studien var att undersöka vilka förutsättningar som vårt valda företag hade för att implementera CRM och vad som krävs för en lyckad sådan. För att svara på vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ metodansats där djupintervjuer med, enligt oss, viktiga personer inom företaget och kunder gjordes.Resultatet av studien visar att Menigo har goda förutsättningar för en eventuell CRM implementering det finns dock vissa områden som behövs ändras för att lyckas. Det berör mestadels informationsstrategin och systemstödet. Viktiga slutsatser är att CRM är en heltäckande strategi och den bör därför behandlas som en sådan och inte likställas med enskilda delar av konceptet. Förändringsarbetet tar tid och ett engagemang från ledning såväl som personal är vitalt för att lyckas. / Program: Civilekonomprogrammet

The study aims to examine the implementation of the Swedish discrimination law on a regional level when it comes to transgender people’s right to a non-discriminatory health care. The study examens two health care institutions in Region Östergötland, Linköpings university hospital and health center Ödeshög. Interviews are being held in order to examine how the discrimination law is being implemented on a regional level, focusing on transgender people. Following questions are examined within the two different health care institutions. Is there knowledge and education on a regional level when it comes to transgender's right to nondiscriminatory health care? Are there any resources available on a regional level in order to maintain transgender's right to non-discriminatory health care? Lastly, does the health care institutions have interests, commitments and professional ethics when it comes to maintaining transgender’s rights to a non-discriminatory health care? It is possible to find friction when it comes to implementing the discrimination law at Linköping university hospital and health center Ödeshög. The absence of productive educations in LGBTQ and the lack of time are factors that are hindering the discrimination law to be fully implemented. Furthermore the lack of education in LGBTQ may lead to a lack of interests when it comes to maintaining transgender’s rights to a non-discriminatory health care.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ett företag tillämpar BIM vid projektering. Detta för att analysera hur företaget har implementerat BIM samt att identifiera fördelar, utmaningar och möjligheter med BIM. För att förse denna studie med kunskap har en fallstudie utförts hos en ingenjörsbyrå. Resultatet av studien visar att företaget arbetar med 3D-modellering samt att implementeringen av BIM i organisationen huvudsakligen har genomförts med fortlöpande utbildning och arbete inom BIM. Studien har identifierat möjligheter och utmaningar som uppkommer när företaget arbetar med BIM. Studiens slutsatser uppmärksammar att det råder brist på kunskap och medvetenhet inom BIM både inom organisationen och inom byggbranschen för att tillgodose se möjligheter som BIM-projektering medför. Studien praktiska implikationer rekommenderar företaget att utveckla en målsättning, införa en grundläggande kunskapsnivå samt att utveckla BIM leveransen.

In an increasingly transparent and rapidly changing market customer demands needs to be satisfied in a more customized approach, while the rate of change in the business sector continues to increase. The relationship between technology and competition has been strengthened where technology represents great opportunities to achieve and maintain competitive advantages. Correct investment calculations can be crucial for enterprises, where unsuccessful investments within internal elements can lead to critical consequences. Despite the large investment required to implement an ERP system and the long implementation time, few enterprises remain within the budget and time frame. SME are exposed to greater financial risks where access to knowledge and resources are limited. The study aims to investigate the hidden costs that may exist when implementing an ERP system, which has been achieved using a qualitative method. Through interviews with enterprises and system suppliers, primary data has been collected and analyzed based upon the theoretical framework. The study results in the factors of precision, education and external integration as important aspects to consider when implementing ERP system.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad som sker i brytpunkten mellan en organisationssystematiska arbetsmiljöarbete och dess organisatoriska och sociala arbetsmiljö. För att få en bredarebild av vad som sker i organisationen har en kvalitativ studie med både intervju- ochenkätundersökning genomförts. Resultatet av dessa visar att de nya EU-direktiven GDPR och IDD ärorsak till upplevd ökad arbetsbelastning. Detta leder till stress och oro bland medarbetarna, samtidigtsom cheferna upplever att de i detta har svårt att hjälpa sina medarbetare att prioriteraarbetsuppgifter. Slutsatserna vi har dragit är att politiska direktiv kan vara en bidragande orsak tillökad arbetsbelastning och stress. Det kan även försvåra för bolagets systematiska arbetsmiljöarbete.Bolaget skulle kunna tjäna på att se över informationsflödet mellan ledning och medarbetare för attundvika informationströtthet och ökad oro. En väl genomtänkt implementeringsprocess vidförändringsarbete kan med fördel därmed av bolag ses som en del av deras arbete i detorganisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet. / <p>Godkännande datum: 2018-06-20</p>

Den ökade användningen av informationsteknik (IT) är en av flera förändringsprocesser i den offentliga sektorn idag. Användningen är nära kopplad till positiva föreställningar om de möjligheter IT-användningen ger för att kunna modernisera och effektivisera verksamhet. I de offentliga organisationerna råder ofta en starkt teknikpositiv diskurs. IT-utveckling ses som viktig och nödvändig och sker många gånger relativt politiskt oreflekterat. I de processer som äger rum när nya IT-system upphandlas och implementeras i offentliga organisationer samlas flera olika slag av aktörer, såväl offentliga som privata. I denna licentiatuppsats undersöks vilka aktörer som har makt i dessa förändringsprocesser kopplade till IT i den offentliga sektorn. Mer precist sker denna undersökning genom en fallstudie i ett svenskt landsting, där processerna kring införandet av ett nytt vårdinformationssystem har studerats. Studierna har skett genom dokumentstudier, observationer av olika slag samt flertalet intervjuer med tjänstemän och vårdpersonal. De empiriska resultaten analyseras i uppsatsen med hjälp av teorier kring policy, implementering samt teknik och organisation. Licentiatuppsatsen bidrar till forskningen om e-förvaltning såväl empiriskt som teoretiskt. Dess viktigaste empiriska bidrag är två. För det första har införandet av nya IT-system omfattande betydelse för organisering i offentliga organisationer. För det andra indikerar uppsatsens resultat att införandet av ny teknik i offentliga organisationer kan bidra till att sudda ut gränsen mellan det offentliga och det privata. Uppsatsens teoretiska bidrag sammanfattas i den analysmodell som presenteras, och som ger möjlighet att betrakta och analysera policy-, implementerings- och praktikprocesser rörande IT-utveckling i offentliga organisationer som integrerade sådana.

Från och med hösten 2018 blev programmering en obligatorisk del av matematikundervisningen.Som framtida lärare är det intressant att få inblick i hur implementeringen av programmering harlandat i skolan efter att det har funnits som centralt innehåll i matematikämnet. Syftet med studienvar att skapa förståelse för vilken kunskap inom programmering lärare har visat och undersöka hurderas kunskap inom programmering har påverkat deras implementering av verktyget. Datan somhar analyserats och kategoriserats i studien har plockats fram från sju semistrukturerade intervjuer.Verktyget som användes vid analys och kategorisering var Mathematical Knowledge for Teaching.Resultatet visade att lärarna med lägre grad av programmeringskunskap visade också på en lägregrad av implementering av programmering i matematikundervisning. Slutsatsen som kunde dras varatt ämneskunskap inom programmering var avgörande oavsett vilken kunskapskategori det gällde.Andra slutsatser som kunde dras var att lärarlaget hade påverkan gällande lärares implementeringav verktyget och att det krävdes kunskaper utöver ämneskunskap i programmering för attimplementera verktyget i högre utsträckning. / Since fall 2018, programming has been a mandatory part of mathematics classes in Sweden. As afuture teacher I have found it interesting to see how far the implementation process of programmingas part of mathematics has proceeded. The purpose of this essay/thesis is to provide a betterunderstanding of – to what extent the teachers knowledge within programming have affected theimplementation of programming within their mathematics classes as well as to highlight whatdevelopment of programming capabilities/skills can be observed a year after the implementation.The study conducted semi-structured interviews with seven teachers, the data provided was lateranalyzed and categorized using the Mathematical Knowledge for Teaching approach. The resultsshows that teachers with lesser knowledge of programming also showed a lower degree ofimplementation of programming in their math classes. Hence the conclusion can be drawn that –knowledge within the specific topic is one determining factor of to what extent a successfulimplementation can be expected. Further conclusions entail that the teachers team had significantinfluence over the teachers implementation of the tool and that genuine knowledge within the fieldwas required for a successful/satisfying implementation.

Skolor och ibland hela kommuner utbildar ständigt sin personal för att implementera nya förhållningssätt och pedagogiska metoder i verksamheterna. Studiens syfte var att belysa på vilket sätt en kommunal satsning påverkat hur pedagoger uppfattar och använder sig av lågaffektivt bemötande som metod i mötet med elever med problemskapande beteenden. Studiens teoretiska utgångspunkt utgjordes av relationellt och kategoriskt perspektiv, tillsammans med Blossings modell för ett förändringsarbete. Kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjufrågor har använts för att fånga pedagogers uppfattningar om metoden och urvalet bestod av tolv pedagoger som samtliga deltog i kommunens satsning. Deltagandet i föreläsningarna var på lika villkor, men förutsättningarna för en lyckad implementering visades varierar mellan skolorna i den undersökta kommunen. En slutsats i studien var att kommunens satsning påverkade pedagogers uppfattningar och medvetenhet om lågaffektivt bemötande positivt. Studien påvisade ökad medvetenhet i användningen av metoden samt vilken betydelse relationen har i mötet med problemskapande beteende. Det framkom att tid, ork och affektsmitta var missgynnande faktorer i arbetet med lågaffektivt bemötande. Studien indikerade på brister i genomförandet av implementeringen av den nya metoden och visade även att det möjligen sker viss kategorisering av elever med problemskapande beteende i skolan, medvetet eller omedvetet.

<p>Det var inte förrän år 2002 som riktlinjer kom, gällande den externa ekonomisk rapportering, för de statligt ägda företagen i Sverige. År 2003 kom uttrycket, hållbar utveckling, att nämnas i regeringsformen och sedan dess har utvecklingen fortsatt. Från att företag har rapporterat sitt arbete kring miljöredovisning, har det nu gått mot att redovisa miljö, etik samt sociala förhållanden, vilka är de olika delarna inom det samlade begreppet för hållbarhetsredovisning. År 2006 uträttade Näringsdepartementet en genomlysning av de svenska statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar. Ur genomlysningen kom sedan, i november 2007, kravet på att de statligt ägda företagen varje år ska upprätta hållbarhetsredovisning, enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Den svenska regeringen är dessutom först i världen när det kommer till att sätta ett krav på hållbarhetsredovisning gällande statligt ägda företag.</p><p>Syftet med denna uppsats är att diskutera hur de statligt ägda företagen påverkas av det nyligen upprättade kravet på tydligare redovisning av hållbarhetsinformation för företag ägda av den svenska staten. Vi avser också att analysera hur företagen kan implementera rutiner för rapporteringen. I den mån riktlinjerna redan har implementerats har vi även för avsikt att belysa de eventuella förändringar som skett inom dessa företag.</p><p>I vår studie utgår vi från ett hermeneutiskt synsätt, för att vi vill tolka och förstå den implementeringsprocess som kravet på hållbarhetsredovisning innebär, utifrån ett helägt företagsperspektiv med statlig ägarstruktur. Vi utgår från, och prövar, befintlig teori för att få denna förståelse samt även nå ett resultat, vilket inryms inom det deduktiva angreppssättet. Vårt val av en kvalitativ ansats, överensstämmer med vårt synsätt, och medför att vi på djupet kan förstå, samt beskriva problemet, med utgångspunkt från våra telefonintervjuer. Vi utförde semi-strukturerade intervjuer vilket gav oss möjligheten att ställa relativt öppna frågor, inom olika teman.</p><p>Vår teoretiska grund innehåller teorier för att genomföra en implementering och eventuellt i och med det, nå en förändring. Vi talar om drivkrafter bakom en förändring vilket innefattar intressentteorin, teorin om legitimitet samt den institutionaliseringsprocess som sker när organisationer måste anpassa sig efter sin omgivning. Vi utgår från teori om hur en planerad förändring går till samt implementeringsprocessens centrala delar, styrning, planering samt kommunikation, vilka är viktiga aspekter att uppmärksamma för att kunna skapa nya rutiner.</p><p>Utifrån studien har vi kommit fram till att en förändring inte nödvändigtvis sker i och med att kravet införs eftersom GRI nyttjats av vissa företag redan innan dess upprättande. Förändringen sker i den mån företagen påverkas av kravet och att GRI inte sedan innan har använts, vilket leder till att nya rutiner uppstår. I de företag där förändring sker, blir nya rutiner nödvändiga vad gäller bland annat att omstrukturera och bilda nätverk mellan företagens centrala delar och sedan få dem att samarbeta. Kravet, i kombination med det faktum att företagen tittar på och får inspiration av övriga företag, samt att de tar hjälp av externa rådgivare i implementeringen, leder till att de blir mer liktänkande. Från studien nås även kunskap om att planerings- kommunikations- samt styrningsarbetet är omfattande för samtliga företag i fråga om GRI-arbetet, oavsett om förändringen är synlig eller inte.</p>

<p>I och med den ökade globaliseringen, ställs det dagligen nya krav och förväntningar på organisationer att möta de fluktuerande behov som omvärlden ställer på dem. Användningen och spridningen av begreppet innovation har aldrig varit så stort eller starkt som idag och det sträcker sig alltifrån regeringspropositioner, forskning, varumärken och konsumentartiklar. Alla vill ta del av det nya ”inne ordet - innovation” men vad är egentligen innovation och vad innebär det för en organisation att vara innovativa? Vi har valt att försöka samla dessa begrepp för att åstadkomma en förståelse för vad innovation egentligen är och hur en organisation kan dra nytta av det.</p>