Utgångspunkten för denna studie var att studera medarbetares upplevelser vid organisationsförändring då tidigare forskning visar att en stor del av alla förändringsinitiativ misslyckats. Därav är syftet med denna studie att identifiera faktorer som påverkar medarbetarnas upplevelse vid förändring samt hur dessa påverkar utfallet. Studien har genomförts på en avdelning i en stor koncern placerad i Sverige som vid tiden för studien nyligen infört IT-systemet Workplace. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod där insamling av material skedde genom åtta semistrukturerade intervjuer. Två medarbetare ur projektgruppen intervjuades i syfte att få information kring hur införandet av systemet gått till samt att sex medarbetare på avdelningen intervjuades i syfte att få information kopplat till deras upplevelse av införandet av Workplace. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av den teoretiska referensramen och utifrån detta har vi identifierat betydelsefulla faktorer som påverkar medarbetares upplevelse vid förändringar och dess utfall, dessa faktorer blir således viktiga att ta hänsyn till för möjligheten till en lyckad förändring. De identifierade faktorerna innefattar medarbetares förståelse av förändringen samt möjligheten till delaktighet och information. En annan viktig faktor är ett gott förändringsledarskap som kommunicerar, stödjer och bistår medarbetarna med tillräckliga resurser under förändringen. Då studien visar att förståelse för förändringen är den viktigaste faktorn har en modell skapats i syfte att beskriva hur organisationer genom kommunikation kan skapa förståelse hos medarbetarna till varför förändringen sker och hur den gynnar organisationen samt medarbetaren för att på så vis skapa en mer framgångsrik förändring. / The starting point for this study was to study employee experiences during organizational change, as previous research shows that a large part of all change initiatives failed. Hence, the purpose of this study is to identify factors that affect the employees' experience during chang and how these affect the outcome. The study was conducted at a department in a organization located in Sweden, which at the time of the study recently implemented the IT system Workplace. In order to answer the study's purpose and questions, a qualitative method was used in which the collection of material took place through eight semi-structured interviews. Two employees from the project group were interviewed with the aim of getting information about the implementation process of the system and six employees in the department were interviewed in order to get information linked to their experience of the implementation of Workplace. The results of the interviews were analyzed using the theoretical frame of reference and on this basis we have identified important factors that affect employees' experience in the event of changes and their outcome, and these factors will thus be important to take into account for the possibility of a successful change. The identified factors include employees' understanding of the change and the possibility of participation and information. Another important factor is good change leadership that communicates, supports and assists employees with sufficient resources during the change. In conclusion, the study shows that understanding of the change is the most important factor, hence a model has been created in order to describe how organizations through communication can create an understanding among the employees for why change takes place and how it benefits the organization and the employee in order to create a more successful change.

The following study deals with organizational conditions that affect the implementation of municipal environmental strategies. It aims to increase understanding of and contribute with material of empirical studies of implementing the environmental responsibility of municipalities. The aim of the study was to identify how organizational conditions affect the implementation of environmental strategies and to present solutions to how municipalities can handle the challenges that occur when environmental strategy work is to be incorporated and implemented in a municipality. In order to provide answers to whether there were any, and in that case which, organizational conditions that could promote or hinder municipalities' ability to implement environmental strategies, a literature study and a case study of a medium-sized Swedish municipality was conducted with the aim of collecting experience-based knowledge. The result shows that it is difficult to point out the influence of individual organizational conditions on the implementation process, as they interact. However, the implications are that the organization's structure, culture and leadership influence the work process. Limitation of or the uncertainty on access to resources is highlighted as an obstacle in the work with the environmental strategy. It is pointed out that it will most likely not be an increased resource supply, but instead it is necessary to prioritize what the tax money will be used for. Furthermore, the existence of target conflicts has proved to be a challenge that municipalities need to handle. Target conflicts have been spotted between environmental goals and other municipal goals. Because municipalities generally work on the basis of many, and sometimes conflicting, goals, the ability to prioritize is central. To succeed with the environmental work, municipalities are recommended to identify and enable synergies between the environmental goals and other welfare goals.

p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 12.0px Helvetica} Inom redovisning är det viktigt att alla företag, stora som små, använder sig av de normer som bildats på internationell nivå. När investerare och andra externa intressenter går igenom de finansiella rapporterna som företagen producerar bör det vara så enkelt som möjligt att granska dem. Att använda sig av en internationell redovisningsstandard som IFRS/IFRSSE bidrar till en ökad jämförbarhet samt en större förståelse för finansiella rapporter. Det blir enklare för exempelvis externa intressenter att jämföra rapporterna mellan företag i olika länder. Det finns ett fåtal studier på implementering av internationella redovisningsstandarder för små företag. Vi valde därför att undersöka hur små företag resonerar kring valet av redovisningsstandard och hur en eventuell implementering hanteras. Vi valde även att ta reda på hur de kan få stöd av revisionsbyråer gällande planering av en implementeringsstrategi. Vi har gjort en litteraturstudie som främst är grundad på vetenskapliga artiklar som diskuterar valet av redovisningsstandard, implementering av internationella standarder och hur små företag kan få stöd av revisionsbyråer. Vi har också gjort en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer. Genom dessa studier har vi kommit fram till slutsatser som kan besvara uppsatsens forskningsfrågor och syfte. I en jämförelse av det empiriska och teoretiska underlaget kom vi fram till slutsatser om hur små företag resonerar kring valet av redovisningsstandard. Vi kom även fram till slutsatser om vad för typ av stöd revisionsbyråer kan erbjuda småföretagare. Valet av nationella GAAPs görs främst på grund av att små företag ofta inte har några internationella relationer. Det blir därmed inte kostnadseffektivt att välja en internationell standard. Om små företag vill expandera kan det vara klokt att introducera en internationell standard i företaget för att få en ökad jämförbarhet och harmonisering i de finansiella rapporterna. De kan då få stöd av revisionsbyråer som kan hjälpa till med att ta fram en implementeringsstrategi och genomföra denna tillsammans med företag. Revisionsbyråerna finns där för att både granska räkenskaperna så att det blir rätt för dem, men också för att ge stöd i form av rådgivning eller för att informera om nya regler och standarder.

Följande studie syftar till att analysera mindre kommuners hinder och möjligheter i det kommunala klimatanpassningsarbetet. Studien belyser även hur kritiska faktorer tar sig form som betydande i klimatanpassningsarbetet enligt aktörerna. Studiens empiriska material är baserat på sex semistrukturerade intervjuer, genomförda med aktörer med varierande yrkesroll i fyra svenska kommuner. Analysen av det empiriska materialet identifierade ett antal teman som lyfte faktorer som ansågs betydelsefulla att belysa i mindre kommuners kommunala klimatanpassningsarbete. Identifierade teman var följande: ekonomiska barriärer, politik, kompetens, interna och externa samverkansprocesser och stöd och vägledning i klimatanpassningsarbetet. Studien visade att mindre kommuner har ett antal möjligheter som ansågs betydande i det kommunala klimatanpassningsarbetet och dessa bestod av korta beslutsvägar och god intern och extern kommunikation. Studien pekade på att mindre kommuners klimatanpassningsarbete karaktäriseras av fler hinder än möjligheter, något som anses hämma implementeringen i det kommunala klimatanpassningsarbetet. Hindren utgörs av bristande förståelse från allmänheten, bristande intresse på politisk nivå, svårigheter i att rekrytera relevant kompetens samt att definiera och strukturera det egna klimatanpassningsarbetet. Studien visar även att det är komplext för mindre kommuner att endast tala om översvämningar i klimatanpassningsarbetet, därav pekar studien på att mindre kommuner behöver få hjälp att skala ner riktlinjer till den egna kommunens kapacitet. Mindre kommuners långsiktiga och strategiska mål i kommunalt klimatanpassningsarbete anses vara viktiga variabler att belysa i framtida studier. / The following study aims to analyze the barriers and opportunities for less-populous municipalities in the climate adaptation work. The study also highlights critical issues taking shape as important to climate adaptation work according to the actors and how they differ in their work towards higher populated municipalities. The study's empirical material is based on six semi-structured interviews, conducted with actors with varying professional roles in four Swedish municipalities. The analysis of the empirical material identified several themes that were considered important in the municipalities' climate adaptation work. Identified themes were as follows: economic barriers, politics, competence, internal and external collaboration processes and support and guidance in climate adaptation work.The study showed that less-populous municipalities have a number of opportunities that were considered significant in the municipal climate adaptation work and these consisted of short decision paths and good internal and external communication. The study pointed out that less-populous municipalities' climate adaptation work is characterized by more obstacles than opportunities, something that is considered to impede the implementation. The obstacles consist of a lack of understanding from the public, a lack of interest at the political level, difficulties in retaining and recruiting relevant competence, and defining and structuring the local climate adaptation work. The study also shows that it is complex for less-populous municipalities to only talk about flooding in the climate adaptation work, hence the study points out that less-populous municipalities need to acquire tools to be able to scale down guidelines to their own municipality's capacity. The municipalities' long-term and strategic goals in the climate adaptation work are considered to be important variables to highlight in future studies.

Sammanfattning   Titel: Talent Management - en oproblematisk HR-strategi?   Undertitel: En kvalitativ studie om organisationers uppfattningar kring tre utmaningsområden inom talent management.   Författare: Lisa Hedberg och Josefin Svensson   Handledare: Jean-Charles Languilaire   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp   Datum: 2019-05-05   Nyckelord: Talent management, utmaningar, definition, strategi, implementering, etik och rättvisa.   Problemformulering: Vad är organisationers uppfattningar kring de tre utmaningsområdena 1) definitionen, 2) strategi och implementering, samt 3) etik och rättvisa, inom talent management?   Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva organisationers uppfattningar kring tre utmaningsområden inom talent management: 1) definitionen, 2) strategi och implementering, samt 3) etik och rättvisa.      Metod: Studien har baserats på ett teoretiskt problem och utgår ifrån tidigare forskning, vilket gör att den har en deduktiv ansats. Vidare har studien baserats på en multipel fallstudie för att kunna göra det möjligt att studera flera organisationer. För att slutligen kunna beskriva organisationens uppfattning av studiens tre utmaningsområdena baseras studien på kvalitativ forskning där semistrukturerade intervjuer har genomförts inom varje utvald organisation.   Teoretisk referensram: Studien utgår ifrån tre utmaningsområden inom talent management: 1) definitionen, 2) strategi och implementering, samt 3) etik och rättvisa. Teorier och koncept som går att koppla till dessa utmaningsområden har använts för att skapa en god förståelse. Utifrån dessa teorier och koncept har tretton antaganden gått att få fram inom de tre utmaningsmaningsområdena.   Empirisk insamling: Insamlad empiri består av semistrukturerade intervjuer som har gjorts med studiens fem respondenter som har representerat de fem deltagande organisationerna.   Slutsats: Utifrån studiens antaganden har organisationers uppfattningar av de tre utmaningsområdena gått att beskriva, och det har gått att konstatera att definitionen samt strategi och implementering uppfattas vara två utmaningsområden utifrån ett organisationsperspektiv. Vidare har det gått att konstatera att definitionen har en avgörande roll i arbetet med talent management, då det utöver aspekterna kring definitionen i sig även påverkar området strategi och implementering till att vara en utmaning för organisationer. Alla antaganden har vidare inte kunnat bekräftas, vilket har lett till förslag på vidare forskning. / Abstract   Title: Talent Management - an unproblematic HR strategy?   Subtitle: A qualitative study on organizations' perceptions about three challenge areas in talent management   Authors: Lisa Hedberg and Josefin Svensson   Advisor: Jean-Charles Languilaire   Level: Bachelor thesis in Business administration, 15 credits   Date: 2019-05-05   Key words: Talent management, challenges, definition, strategy, implementation, ethics and justice.   Question: What are organizations' perceptions about the three challenge areas 1) the definition, 2) strategy and implementation, and 3) ethics and justice, within talent management?   Purpose: The purpose of this study is to describe organizations’ perceptions about three challenge areas within talent management: 1) the definition, 2) strategy and implementation, and 3) ethics and justice.   Method: The study has been based on a theoretical problem and is based on previous research, which means that it has a deductive approach. Furthermore, the study has been based on a multiple case study in order to make it possible to study several organizations. In order to be able to describe the organization's perception of the study's three challenge areas, the study is based on qualitative research where semi-structured interviews have been conducted within each selected organization.   Theoretical framework: The study is based on three areas of challenge within talent management: 1) the definition, 2) strategy and implementation, and 3) ethics and justice. Theories and concepts that can be linked to these challenge areas have been used to create a good understanding. Based on these theories and concepts, thirteen assumptions have been made within the three challenge management areas.   Empirical framework: The collected empirical data consists of semi-structured interviews that have been conducted with the study's five respondents who have represented the five participating organizations.   Conclusion: Based on the study's assumptions, organizations' perception of the three challenge areas has been described, and it has been possible to state that the definition, and strategy and implementation are perceived as two challenge areas from an organizational perspective. Furthermore, it has been possible to state that the definition has a crucial role in the work with talent management, since in addition to the aspects of the definition itself also affects the area strategy and implementation to be a challenge for organizations. Furthermore, all assumptions have not been confirmed, which has led to proposals for further research.

Syfte med denna studie är att undersöka hur verksamhetschefer tänker kring insatser för att främja sina anställdas hälsa. Vilka faktorer är egentligen främst i åtanke när insatser ska utformas, samt vilka former av insatser får de anställda tillgång till? Studien genomfördes genom att intervjua tre verksamhetschefer inom Region Västerbotten där två är verksamma inom landstinget och den tredje inom Apoteket AB. Detta för att just få en större variation i svaren och även se om skillnader råder. Det som framförallt visar sig utifrån intervjuerna är att arbetet med hälsofrämjande insatser inte är någon enkel uppgift att ta sig an då utformandet omfattar en relativt komplex process. Även om många chefer vill mycket för sina anställda så utgör tyvärr många faktorer olika hinder så att förverkligandet av vissa hälsofrämjande insatser inte blir möjligt att genomföra. Dessutom kan även mycket av det hälsofrämjande arbetet ligga i verksamhetschefens egna förmåga till att driva igenom och ge förslag till diverse goda hälsofrämjande insatser som ger en positiv effekt på både det fysiska och psykiska välmåendet hos de anställda. Så även om många beslut tas uppifrån, på central nivå, så finns det ändå mycket som kan göras på lokal nivå så att de anställdas hälsa inte blir negativt påverkad.

Digitalisering av information inom offentlig förvaltning har väckt diskussionen kring informationssäkerhet, vilket har blivit mycket viktigt och nödvändigt för verksamheter under senaste tiden. På grund av digitaliseringen har organisationer infört ett utbyte av pappersrelaterat arbete till information och dokument via e-tjänster. För att kunna säkerställa att känsliga uppgifter skyddas implementerar offentliga organisationer policyn kring informationssäkerhet. Chefens roll och medvetenhet hos anställda kring informationssäkerhetspolicyns riktlinjer anses vara betydande för en lyckad implementering av förändringar. Syftet med studien är att analysera på vilket sätt Försäkringskassan i Göteborg har genomfört implementeringen av informationssäkerhetspolicyn hos sina e-tjänster, samt att upplysa om chefernas roll vid implementering av informationssäkerhetspolicyn och personalens medvetenhet kring policyns riktlinjer. Studier om informationssäkerhet har visat att det största hotet kommer inifrån, med andra ord kan en organisations anställda medvetet eller omedvetet utsätta en organisations informationssystem för risk genom att sprida eller dela känslig information med obehöriga. I denna studie har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med både chefer och anställda inom Försäkringskassan i Göteborg för att kunna betrakta på vilket sätt implementeringen av informationssäkerhetspolicyn har påverkat verksamheten. Enligt resultatet har Försäkringskassan i Göteborg implementerat informationssäkerhetspolicyn under olika faser, men det som anses avgörande för att uppnå målet med policyn har varit att ha en tydlig plan, en förstudie och tydlig kommunikation om vad policyn innebär till alla inblandade vid implementeringen i ett tidigt stadie. Vidare har verksamheten använt olika strategier för att öka anställdas säkerhetsmedvetenhet genom broschyrer, skriftligt avtal och dokument, utbildningar samt workshops. Förutom detta har chefer följt en ledarstil som liknar transformellt ledarskap och på detta sätt ökat de anställdas motivation och prestation, samtidigt som det utförts kontroller och övervakning under hela implementeringsprocessen i syfte om att säkerställa att riktlinjer följs och att policyn efterlevs.

Caritasmotivet är kärnan i den vårdvetenskapliga värdegrunden. Det innebär att motivet för vårdandet är medmänsklig kärlek, medlidande och barmhärtighet. God vård utgår från ett genuint intresse att lindra patientens lidande och värna om dennes värdighet. Vårdandet är mer än vårdåtgärder och behandling. Det finns en efterfrågan av att kunna mäta och utveckla kvaliteten på omvårdnaden. Sjuksköterskors omvårdnadsarbete ska vara möjligt att se, följa och utvärdera. Ett sätt att synliggöra omvårdnaden är genom dokumentation. Hur påverkas sjuksköterskors dokumentation genom utbildning i eller implementering av dokumentationsmodellerna NANDA (North American Nursing Diagnostic Association) och VIPS (välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet)?Syfte: Att belysa hur sjuksköterskornas dokumentation påverkas genom utbildning och implementering av dokumentationsmodellerna NANDA och VIPS. Studien är en litteraturöversikt och innehåller 9 kvantitativa artiklar. Resultatet visar att användningen av dokumentationsmodellerna NANDA och VIPS ger en tydligare omvårdnadsdokumentation och en mer synlig vårdprocess. Nackdelar som framkommer i studien är att dokumentationen tar mycket tid och att strukturen är svår att lära sig. Studierna visar att en väl genomtänkt implementering av dokumentationsmodellerna skapar förutsättningar för god följsamhet, ökad kunskap, samt stöd för att kunna bemästra dokumentationsmodellerna på ett tillfredsställande sätt. Implementeringen är viktig för att påverka inställningen till dokumentationen både hos sjuksköterskor, övrig personal samt hos chefen. Caritasmotivets psykologiska dimensioner är svåra att fånga in i en kvantitativ studie om dokumentationsmodeller. Till det behövs en annan typ av studier. Däremot går den att se i de vårdhandlingar och vårdresultat som finns beskrivna i omvårdnadsdokumentationen. / Program: Fristående kurs

Den nationella värdegrunden lagstadgades 2010 och denna studie undersöker hur den har implementerats och används inom särskilda boenden inom äldreomsorgen och hur den har påverkat verksamheterna. I den nationella värdegrunden utgår lagen ifrån att alla ska se vårdtagaren och ge denna ett värdigt liv och välbefinnande. Genom denna lag ska vårdtagaren kunna påverka sin egen vård, och även som närstående kunna göra sin åsikt hörd. Utbildning av personal ska ske och Socialstyrelsen tillhandahåller material till genomförandet.Syftet med undersökningen är att undersöka vilka erfarenheter enhetschefer har av implementering och användning av den nationella värdegrunden inom äldreomsorg.Valet blev att göra en kvalitativ studie som gjorts genom att intervjua sex enhetschefer inom äldreomsorgen. En intervjuguide som bygger på frågeställningar ur värdegrundsperspektiv är grunden till intervjun. Att besöka respondenterna på respektive arbetsplats gav en intervju som kändes bekväm och avslappnad Därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys av materialet i intervjuerna. Intervjuerna ledde fram till ett resultat där tre kategorier var framträdande och dessa var betydelse av erfarenhet, utbildning i värdegrund och förändring i verksamhet.Det blev två till fyra stycken kategorier i respektive underkategori efter att sammanställningen av resultatet var klart. De underkategorierna är erfarenhet av ledarskap, medarbetare med erfarenhet av förändringsarbete, chefers utbildning i värdegrund, utbildning av personal i verksamhet, problem i arbetsgruppen, relationer, arbetsmiljön och tydlighet. Genom att använda oss av att göra en kvalitativ innehållsanalys, har vi kunnat hålla oss så nära texten vi fått i vårt samlande av empiri.Implementeringen utav den nationella värdegrunden har i verksamheterna kommit igång men inte varit helt utan problem. Faktorer påverkar som stora personalförändringar eller ointresse hos personal har gjort att det förekommer förseningar i verksamheterna. Men enhetscheferna arbetar för en lösning på det. Att inspirera och motivera sina medarbetare kan vara en lösning. / Program: Fristående kurs

Världen och samhället är föränderligt och befinner sig under en ständig utveckling. Organisationer förändras och anpassar sig till den miljö som den är verksam i. Syftet med denna studie handlar om hur cheferna i Borås Stads stadsdelsförvaltningar upplevt implementeringen av en organisationsförändring. Mer specifikt handlar själva organisationsförändringen om en stadsdelsreform där man beslutat att omvandla 10 kommundelsförvaltningar till tre stadsdelsförvaltningar.Metoden som använts är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats i samband med en kvalitativ intervjuundersökning vilken genomförts med fyra chefer på Borås Stad nuvarande tre stadsdelsförvaltningar, vilka samtliga varit med om implementeringen av organisationsförändringen. Ett hermeneutiskt perspektiv har varit utgångspunkten för att tolka intervjuerna.Studiens resultat visar trots allt en positiv uppfattning om organisationsförändringen som helhet, men cheferna har även en del negativa erfarenheter av själva implementeringen av organisationsförändringen. Resultatet visar att det bl. a finns en problematik när det gäller tidsperspektivet, dvs. den hastighet i vilken organisationsförändringen ägt rum. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi