Bakgrund och problem: Den 1 januari 2018 trädde den nya intäktsstandarden IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder i kraft. Alla företag som redovisar enligt IFRS och är verksamma inom EU måste därmed anpassa sin redovisning efter den. Standarden anses komplex då den innebär ett nytt synsätt på intäktsredovisning. Företagen ställs inför förändringar och implementeringsprocesser, som för de flesta utgör svårigheter och problem. De mest berörda branscherna är bygg och entreprenad, IT och telekom samt detaljhandeln. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur företagen har implementerat IFRS 15. Genom det önskar vi öka kunskapen om vilka faktorer som har betydande påverkan vid implementering av en standard. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod. Företag från de mest berörda branscherna har valts ut. För att säkerställa att företagen kan bidra till studien, har ett urval gjorts via analys av bokslutskommunikeer. Företag som uttryckt att IFRS 15 kommer ha väsentlig påverkan har kontaktats. Enkätfrågor rörande planering, utbildning, målformulering samt resultat har sedan besvarats av tre företag inom branscherna bygg och entreprenad samt IT och Telekom. Slutsatser: Samtliga företag har via en välplanerad handlingsplan, med fokus på tidsplanering, haft ett proaktivt arbetssätt. Korta och koncisa mål, internutbildningar samt val av utbildningsmetod har haft påverkan på implementeringen. Engagemang från chefer och ledning i form av aktivt deltagande har prioriterats i två av företagen, men haft lägre prioritet hos det tredje. Användning av externhjälp i form av konsulter och projektledare har ökat kunskapsnivån hos företagen. Sammanfattningsvis har tre betydande faktorer vid implementeringen av IFRS 15 identifierats: mål och handlingsplan, utbildning och kompetens samt chefers och ledningens engagemang. / Background and problem: January 1st, 2018, the new revenue standard IFRS 15 - Revenue from contracts with customers became effective. All companies that report in accordance with IFRS and are domiciled in the EU must therefore adjust their reporting accordingly. The standard is considered complex as it contributes to a new approach to revenue recognition. Companies face changes and implementation processes that generally contribute to difficulties and problems. The most affected industries are building and construction, IT and telecommunications and retail. Purpose: The study aims at investigating how companies have implemented IFRS 15. By this, we wish to increase knowledge about which factors that have significant impact on implementing a standard. Method: The study has a qualitative research method. Companies from the most affected industries have been selected. In order to ensure that the selected companies can contribute to the study, disclosures of changes in accounting policies, in the interim reports for the fourth quarter of 2017, were analyzed. Companies that expressed that IFRS 15 will have a significant impact has been contacted. Survey questions regarding planning, education, goal formulation and results have been answered by three companies in the building and construction industries as well as IT and Telecom. Conclusion: Through a well-planned action plan, focusing on time management, all three companies have had a proactive approach. Short and concise goals, internal training and choice of education methods have had an impact on the implementation. Commitment from managers and management by active participation has been prioritized in two of the companies, but had a lower priority in the third. The use of external assistance in the form of consultants and project managers has increased the level of knowledge in the companies. In summary, three significant factors in the implementation of IFRS 15 have been identified: goals and action plan, education and competence, and the commitment of managers and management.

Syftet med denna uppsats är att granska hur ett företags arbete överensstämmer med lean service samt ge förslag på hur verksamheten kan förändras för att bättre arbeta enligt lean. Detta görs inom ett begränsat område av företagets serviceverksamhet, hantering och rutiner av nycklar. Studien utförs i ett företag i hiss och rulltrappsbranschen som arbetar med allt från tillverkning och montering till underhåll. Arbetet utförs genom intervjuer med anställda med god spridning av befattning och arbetsuppgifter och observationsstudier av serviceverksamheten i aktuell organisation samt viss benchmarking med annan verksamhet som upplever samma problem. Studien visar att verksamheten har tillgång till en rad verktyg som enligt många definitioner karaktäriseras som lean, men benämns internt till viss del under andra namn. Vidare kan det konstateras att dessa verktyg och rutiner inte implementerats till serviceverksamheten varför lean inte i dagsläget anses tillämpas. Utav detta kan slutsatsen dras att det inte är tillräckligt att utarbeta och ha lean-verktyg tillgängliga för att lean ska tillämpas. För att lean ska implementerats krävs det en plan för hur implementeringen ska gå till väga, kunskap om lean och dess verktyg samt ett engagemang från ledning och anställda. Av intervjuer och studier av verksamheten framkommer det att lean är applicerbar till nyckelhanteringen i större utsträckning än applicerat i dag. De verktyg som har störst potential att förbättra nyckelhantering är 5S för att upprätthålla rutiner och hålla ordning kring arbetsplatsen, standardiserat arbetssätt för att skapa enhetliga rutiner och metoder, engagemang bland anställda samt IT-system för att förbättra och effektivisera informationsspridningen. / The main purpose with this thesis is to examine the compliance between lean and a company’s service business and further to advice changes for a service business which is more aligned with lean. The study will focus on a limited area of the service business, the routines and handling of keys and the work has been performed in company within the elevator and escalator industry, involved in the complete process from production to maintenance. The work will be conducted through interviews with employees with different positions and through a field study. At last a small benchmark will be conducted with companies facing same kind of issues regarding keys. The study shows that the service business has access to tools which applies to the lean philosophy, but in the organization in they are in some cases labeled differently. It can be established that these tools is not in use in the service business and furthermore that lean is not implemented. To align the business with lean it is insufficient to develop and have access to tools, for an implementation of lean a plan of how to implement lean must be developed, knowledge about lean and the tools and a commitment from managers and employees.   From interviews and study of the service business it emerge that lean service is more applicable to the key handling process than what’s been achieved today. The tools which have highest potential to improve the key handling is 5S to maintain routines and structure in the working environment, standardized work for creating routines and methods, commitment among employees and IT systems to improve dissemination of information.

Our study examining how well the guidelines, from Skolverket (School Department), aboutgrades in the course "Samhällskunskap A" are implemented in the Swedish Upper SecondarySchool. The study focus on both teachers and students. To discover which knowledge the bothgroups have, we have used two different methods. The students have answered a survey,which was based on the phrases from the course plan "Samhällskunskap A" about grades. Thesurvey wanted to see how well the students could match the correct phrases with the gradesteps (the Swedish school uses three grade steps). To see the teacher’s knowledge andopinions about the implementation, we used a shorter version of the survey that the studentsgot. We also complemented the survey with interviews to get the chance to ask more openquestions about the positive and negative aspects of the implementation. Our theory is basedon Lundquist (1992) about implementation, Rothstein (red. 2008 & 2010) about legitimacyand Lipsky (2010) about teachers as Street level bureaucrats. The conclusions of the study arethat the implementation, with some exceptions, works well from the top (parliament and government) to the bottom (the students). Some of the teachers also pointed out that thecourse plan "Samhällskunskap A" is formed in a bad way. / Uppsatsen har som syfte att undersöka hur välimplementerad skolverkets riktlinjer för kursenSamhällskunskap A samt betygsättning i denna kurs är hos lärare och elever igymnasieskolan. Som teoretisk grund för denna studie utgår vi dels från Lundquist (1992)som på ett för skolverksamheten mycket applicerbart sätt beskriver implementeringen somprocess samt förutsättningar för denna. Dels från Rothstein (red. 2008 & 2010) som beskriverregeringens behov av likvärdig och effektiv implementering för att bibehålla legitimitet. Dettaantagande att toppen av implementeringskedjan det vill säga riksdag och regering har etttydligt intresse av att implementeringen ska vara effektiv och likvärdig har varitgrundläggande för studien då samtliga tecken på brister i implementeringen bör tolkas som ettmisslyckande av dessa. Slutligen består studiens teoretiska beskrivning av Lipsky (2010) sombeskriver närbyråkraternas (lärarna) roll för implementeringen i verksamheten och derasbehov av frihet.Studieobjekt för studien har 40 elever ur den svenska gymnasieskolan bestående av tvåklasser från två olika skolor varit. Även tre lärare från två olika skolor har deltagit i studien.Som metod för att studera eleverna användes enkäter som även i en något nerbantad formbesvarades av lärarna för att utgöra en jämförelse. Lärarna i studien intervjuades i enhalvstrukturerad intervju som spelades in och återfinns som transkriberad bilaga tilluppsatsen.Förutom en öppen fråga ställd till eleverna via enkäten, samt de frågor rörandeimplementering samt förutsättningar för denna som ställdes till lärarna i intervjuerna utgårstudien från de så kallade nyckelord som beskriver efterfrågad kunskap för de olikabetygsstegen i Samhällskunskap A. I studien görs en oförberedd kontroll på hur väl lärare ochelever känner till dessa nyckelord och kan placera in dessa i korrekt betygssteg.Slutsatserna som studien visade på är bland annat att implementeringskedjan löpte hela vägenfrån toppen (riksdag och regering) till botten (eleverna). Denna slutsats var möjlig att dra dåeleverna visade på tydliga kunskaper om betygskriterierna i Samhällskunskap A. Övrigaslutsatser vi kunde dra utifrån det insamlade materialet pekade på olika typer av brister, varoch en i olika delar av implementeringskedjan. Vi vågar även påstå att det tolkade materialetkan tolkas som så att den absolut övervägande delen av implementeringskedjan har gjort deansträngningar som förväntas av dem för att åstadkomma en effektiv implementering. Vimenar att de brister som vi trots detta har lokaliserat beror på den enligt studien stora frihetsom lärare åtnjuter och att implementeringen inte låter sig tas längre med bibehållen frihet förlärarna. I studien har det även framkommit tecken på att brister i implementeringen beror påatt det material som ska implementeras (kursplanen) är dåligt anpassat till den verklighet somär reell i skolan. Felet återfinns i detta fall i toppen av implementeringskedjan då man harförsökt att implementera något som är bristfälligt anpassat till den verklighet som det syftartill att reglera.

Syftet med fallstudien är att undersöka hur bioteknikföretaget agerar på en marknad med flertalet stora aktörer som tillsammans skapar ett brus som är svårt att höras genom samt kartlägga hur bioteknikföretaget agerar på den komplexa marknaden. Syftet är även att skapa en helhetsbild över bioteknikföretaget och deras strategiska beslut samt nästkommande steg. För att genomföra fallstudien på bioteknikföretaget användes en kvalitativ metod där tre semistrukturerade intervjuer genomfördes på företaget. Därefter samlades sekundärdata in inom de uppkomna teman från empirin. Det insamlade materialet bearbetades sedan i en analys för att underbygga slutsatserna. Forskningsfrågor: - Hur ser bioteknikföretagets situation ut som helhet och hur har deras tidigare beslut påverkat det nuvarande utgångsläget? - Hur kan bioteknikföretagets situation beskrivas i den nuvarande innovationsteorin? - Vilka utvecklingsmöjligheter finns det för bioteknikföretagets fortsatta affärsutveckling och implementering på marknaden? Slutsats: - Bioteknikföretaget har gått från att ha en innovativ produkt utan avgränsningar till att bli en entreprenöriell aktör med tydliga strategier. - Den kritiska framgångsfaktorn för bioteknikföretaget var när uppfinnaren insåg sina begränsningar och lämnade över ansvaret till nuvarande VD. - Bioteknikföretaget genomgår en innovationsprocess och är nu i en implementeringsfas. - Övergripande utmaningar har varit finansiella, företagets storlek och att höras genom bruset som uppstår på marknaden. - Väsentliga aspekter uteblev i uppstartsfas vilket har påverkat bioteknikföretagets utveckling. - Det går att ifrågasätta dagens innovationsprocesser då de är inte är fullständiga. - Det finns en del utvecklingsmöjligheter för bioteknikföretaget dock är de begränsade då de till stor del efterföljer det teorin redogör. / The purpose of this case study is to identify how the biotechnology company operates in a market with several large players, which together creates a climate that is difficult to be heard through and how they act on that complex market. The purpose is also to create an overall picture of the biotechnology company and their strategic decisions for the next coming move.  To accomplish this case study on the biotechnology company a qualitative method was used and three semi-structured interviews at the company were performed. Secondary data was gathered based on the upcoming themes from the empiricism. The collected data was processed in an analysis to substantiate the conclusions. Research Question: - How is the biotechnology company described as an entirety and how have their previous decisions affected their current state? - How can the situation of the biotechnology company be described in current innovation theory? - What possibilities for development are there for the biotechnology company’s continued business development and implementation in the market? Conclusion: - The biotechnology company has gone from having an innovative product without delimitations to being an entrepreneurial actor with clear strategies. - The critical success factor of the biotechnology company was when the inventor realized his limitations and handed over the responsibility to the current CEO. - Overall challenges include finances, company size and to be heard through the noise that occurs in the market. - Essential aspects did not occur in the start-up phase, which has affected the progress of the biotech company. - Today´s innovation processes are questionable because they are not complete. - There are some development potential for the biotechnology company, however, those are limited since they largely comply with what the theory describes.

School has been identified as an important arena for health interventions among adolescents. One such intervention is “Young, Empowerment and Health”, which is currently in its pilot phase. The intervention encourages primarily upper secondary school students to form health councils that will initiate, plan and implement health activities. The health councils are autonomous but act with the aid of the student health body and physical educational staff involved in the project.   Aim: the purpose of this study was to investigate the experience of an intervention in the school arena from the perspective of adult stakeholders by using a formative assessment. The information that was collected during the study described what was most beneficial for adult stakeholders in maintaining the change and reaching the project goals. The information could be used in the development of the project. Method: the study was qualitative using inductive content analysis. Interviews were conducted with key adult stakeholders involved in the implementation of the project. The interviews were then transcribed and analysed with a semantic approach. Result: a clearly described plan and goals for the project was perceived as necessary for maintaining the intervention. A distinct connection relating to the educational plan and communication among participants was described as important to the participants. / Skolan har identifierats som en viktig arena för hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn och unga. Skolor i Sverige har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande och med kvalitetsutveckling. Uppföljning är viktig för att säkerställa att metoderna som används och deras målsättning överensstämmer med principerna för det hälsofrämjande arbetet. Intervention Unga, Makt och Hälsa är i sin pilotfas. Projektet uppmanar unga att bilda hälsoråd som initierar, planerar och genomför aktiviteter för att främja hälsa. Fyra skolor deltog från början, men under år 2 avbröt en skola sitt deltagande till följd av att dess hälsoråds medlemmar gick ut skolan. En annan skola erbjöds då att delta. Hälsoråden agerar självständigt med stöd från personal som är delaktiga i projektet.   Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av en skolbaserad insats utifrån de vuxna deltagarnas perspektiv genom en formativ uppföljning. Genom en formativ uppföljning inhämtades information som för tillbaka åsikter och upplevelser av framgångar respektive motgångar av projektet Unga Makt och Hälsa ur de vuxna deltagarnas perspektiv. Metoden för studien var en kvalitativ ansats och bestod av intervjuer med anställda vid skolan som var delaktiga i projektet. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en induktiv semantisk ansats. Resultatet visade att faktorer upplevda som nödvändiga för implementeringen var tydlig planering och målsättning för projektet samt en tydlig förankring i skolplanen. Vidmakthållande av insatsen upplevdes vara främst ett utbyte med andra deltagare.

Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig i den regelstyrning som styr och samordnar offentlig sektor samt den målstyrning som dessa organisationer omfattas av. En nyckelfaktor vid förändringsarbete är ledarskapet och vilket stöd den enskilde individen upplever, vilka krav arbetsuppgifterna ställer samt vilken kontroll hen har över sitt arbete. Implementeringsprocessen präglas inom offentlig sektor av ett uppifrån-och-ner-perspektiv där beslut fattas av politikerna och som sedan förväntas tillämpas neråt i organisationen. Syftet med vår studie är att undersöka vilken syn offentliga organisationer har på, och hur arbetet med att implementera förskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) ser ut. Syftet är också att studera vilken inverkan ledarskapet förväntas ha, samt vilka verktyg organisationerna använder sig av. I vår metod utgår vi från ett fenomenologiskt perspektiv och en kvalitativ ansats där vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är representanter från HR samt chefer på olika nivå i offentlig sektor. Resultatet har vi sedan ställt i relation till våra teorier samt tidigare forskning. Resultatet speglar en relativt positiv syn på föreskriften även om det uttrycks en oro i att förväntningarna kan bli för höga och att kraven på enhetscheferna kommer att öka. Ledarskapet ses ha en stor betydelse för att minska ohälsan. Förutsättningar som anges för en lyckad implementering är utbildning, att involvera medarbetarna samt att använda resurserna på rätt sätt. Här ses också föreskriften som ett verktyg till det systematiska arbetsmiljöarbetet. I diskussionen lyfter vi den politiska styrning som ofta krockar med medarbetarnas syn och förväntan, och där enhetschefen ofta är den som hamnar i en utsatt position. Implementeringsprocessen blir svår att genomföra när det saknas tydliga mål vilket skapar en otydlighet på alla nivåer som i sin tur kan leda till att ohälsan i organisationerna snarare ökar.

This article is about social workers that assess disabled people’s needs and their abilities to implement a new way of working. The National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) in Sweden are developing a new way of working in these cases and it’s supposed to make the social work more evidence based. The National Board of Health and Welfare has already developed this kind of instrument for the social workers who assess needs of children and elderly people and now it’s time for those who work with disabled people. Therefore, I have chosen to study which possibilities these social workers have to implement this new method called IBIC (Individens Behov I Centrum - The individual’s needs in focus, my translation). I have based my study on three factors that are important that the persons involved in an implementation have in order for the implementation to succeed. They are: comprehension, capability and willingness. The aim was to get an understanding based on the three factors comprehend, capability and willingness of which abilities the assessment workers have to implement IBIC and how this would affect the profession. To reach that aim I have interviewed six social workers who assess the needs of disabled persons. The social workers were chosen because of their work title and after approval by their managers. I was able to get one who has worked 22 years, two who has worked around 10 years and three who has just started working. This meant that I got a good distribution in length of experience. In my sample there is also one who has worked with the standardized work method for children that I mentioned earlier. The results show that most of the social workers comprehend IBIC but it is doubtful whether or not they have the capability and the willingness to implement it. The result also shows that an implementation of IBIC most likely would mean that the profession which now is based on occupational values would move towards organizational professionalism.

Denna uppsats syftar till att förklara och förstå de centrala faktorer som är av betydelse vid en implementering av ett finansiellt regelverk. Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts för att uppnå vårt syfte, genom att intervjua olika respondenter från olika typer av finansiella företag som står inför den kommande förändringen. Genom att kombinera vårt empiriska resultat med den framtagna teorin om implementeringar, har vi kunnat komma fram till faktorer som är av betydelse vid implementeringar av finansiella regelverk.  De mest betydelsefulla faktorerna för en framgångsrik implementering av finansiella regelverk är anpassningsbarhet, analysförmåga och kommunikation. Genom att redan tidigt följa regelverkets utveckling kan organisationen ha en god uppfattning om hur det senare kommer att utformas på en nationell nivå. På detta sätt blir inte implementeringsprocessen lika begränsad av den långa tid som det tar att stifta de nationella regleringarna. Det är väsentligt att organisationerna kan anpassa sin implementeringsmetod utifrån regelverkets innehåll, men även anpassat till dagens moderniseringen av tekniken. När det gäller att implementera regelverk är det oftast direkt kopplat till de utgivna tjänsterna, vilket sätter mer vikt på medarbetarnas kunskap och förståelse vid en sådan implementering. / This study seeks to explain and understand the key factors that are important when implementing a financial regulation.        A qualitative approach has been used to achieve our purpose, by interviewing different respondents from different types of financial companies facing the coming change. By combining our empirical results with the developed theory of implementations, we´ve been able to find factors that are important when implementing financial regulations.  The most important factors for a successful implementation of financial regulations are adaptability, analysis capability and communication. By following up early with the regulatory developments, the organization can have a good idea of ​​what it will look like when it’s finalized on a national level. In this way, the implementation process will not be limited by the long time that it takes to enact the national regulations. It is essential that organizations can adapt their implementation method based on the content of the regulation, but also adapt it to today's modernized technology. When it comes to implementing regulations, it is usually directly related to the services that are being offered, which puts more emphasis on the employees' knowledge and understanding.

Bakgrund Evidensbaserad vård (EBV) är ett välkänt begrepp som används för att tillförsäkra patienter en säker vård som vilar på bästa tillgängliga bevis, beprövad erfarenhet och patientens individuella preferenser. Många studier har tidigare undersökt hinder för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV för att förklara gapet som kan uppstå mellan teori och praktik. Färre studier har undersökt vilka faktorer som främjar sjuksköterskors användande av EBV. Syfte Att genom en litteraturöversikt beskriva vilka faktorer som främjar sjuksköterskors möjligheter att bedriva en evidensbaserad vård. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science genomsöktes och 15 artiklar valdes ut (8 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 mixedmethod). Resultat Fem kategorier identifierades som främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV; arbetsmiljö, stöd, kunskap, sjuksköterskans inställning och organisation. Stöd i form utav underlättare var den mest framträdande faktorn. Slutsats Sjuksköterskan har ett individuellt ansvar att bedriva EBV och kan genom sin egen inställning påverka att en sådan vård bedrivs. De flesta främjande faktorer som framkom var dock tydligare kopplade till ledningen och chefens del i att främja användandet av EBV. / Background Evidence-based practice (EBP) is a well-known term used to ensure that patients receive a safe care based on the best research evidence, clinical expertise and patient individual preferences. A variety of studies have examined the barriers for nurses to conduct and/or implement EBP to explain the gap that can occur between theory and practice. Fewer studies have examined the factors facilitating nurses’ use of EBP. Aim Was to describe the factors facilitating nurses’ use of evidence-based practice through a literature review. Methods The study was conducted as a literature review. The databases searched were CINAHL, PubMed and Web of Science and 15 articles were chosen for the result (8 qualitative, 4 quantitative and 3 mixed-method). Results Five categories were identified as facilitating factors for nurses to conduct and/or implement EBP; work environment, support, knowledge, nurses’ attitude and organization. Support from facilitators were the most emerging factor. Conclusion Nurses have individual responsibility to conduct EBP and can through their attitude influence that it’s being used, though a majority of the facilitating factors identified were more direct connected to the leadership and managerial part in facilitating the use of EBP.

No description available.