Studier har visat att nyanlända elever som påbörjar sin utbildning efter att hen har fyllt 12 år har lägre sannolikhet att uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program. För att förbättra förutsättningarna och likvärdigheten för nyanlända att nå behörighet infördes den 1 augusti 2018 en ny lag i Sverige om att en individuell studieplan ska upprättas för nyanlända elever i grundskolan och specialskolan senare del. Syftet med uppsats är att undersöka om och hur lagen om den individuella studieplanen för nyanlända eleven i grundskolan och specialskolans senare del implementerats på ett antal grundskolor i Stockholm. Jag har valt fallstudie som design och flermetodsforskning för insamlandet av data. I material framträder flera likheter i informanternas arbete, så som vilket pedagogiskt underlag som användes, att det alltid var minst två professioner från skolan som samverkade samt att en majoritet av skolorna använde sig av Skolverkets mall. Undersökningen visar därmed på att delar av de problem som lagen syftar till att överkomma har fått en effekt på de undersökta skolorna. De hinder som informanterna uttryckte för att kunna implementera lagen var brist på tid, kunskap och erfarenheter inom området samt resurser i form av tekniskt stöd vid överlämnandet av ISP vid skolövergångar.

Studien syftar till att skapa djupare förståelse för hur implementering av hållbarhet kan se ut i en organisation genom att undersöka hur olika styrverktyg utformas och används under styrprocessens olika skeden. Fallstudien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och medverkande respondenter har inblick i verksamhetens hållbarhetsarbete. Vid analys av det insamlade materialet användes Robert Simons (1995) teori Levers of Control samt studiens analysmodell som utgångspunkt. Resultatet visar att organisationen använder en kombination av olika styrverktyg vid implementering av hållbarhet i verksamheten. Vidare framkommer det att organisationens hållbarhetsmål fick olika genomslagskraft baserat på om initiativet uppkommit internt eller externt. Det mest intressanta fyndet är hur dessa styrverktyg är fördelade under styrprocessen. Ju längre i styrprocessen man kommer desto färre styrverktyg och medel verkar organisationen ha till förfogande. Resultatet från den föreliggande studien är av vikt för organisationen, samt för forskare och övriga aktörer som har ett intresse för förhållandet mellan organisationsstyrning och hållbarhet.

No description available.

No description available.

Background: The Swedish committment to the Convention on Child Rights forces Swedish organisations operating with children to follow the Convention’s policies and guidelines. However, whether employees within these organisations are provided sufficient conditions to comply with the policies and guidelines remain a challenge. Therefore there is a need to understand what organisational conditions that are required for a successful implementation of the Convention’s guidelines.  Aim: The aim of this study was to investigate NCCPs conditions for successful implemention of ACTs guideline Child safeguarding.  Method: A deductive approach where a hypothesis was derived from the acquired theoretical knowledge was used in this study. The hypothesis stated that NCCP would not possess sufficient conditions for a successful implementation of the guideline Child Safeguarding. In an attempt to test the hypothesis, interviews with key informants and reviewing previous literature was selected as methods to meet the aim of the study.  Results: The study identified several factors that affected the conditions for implementing the child safeguarding guideline. Three factors were identified to have significant influence on the conditions: lack of knowledge, unwillingness to report violations, and a CHS certification.  Conclusion: Through in-depth interviews and a rigorous literature review, the hypothesis in this study was rejected. Nevertheless, the implementation of Child safeguarding faces challenges and future research should be directed towards understanding employee motivations to comply instead of organisational. / Bakgrund: Det svenska åtagandet att efterleva barnkonventionen, och de riktlinjer, praxis och policy som följer är stort och förväntas prägla alla verksamheter som berör barn. Men skapar vi förutsättningar för anställda att efterleva barnkonventionen och de riktlinjer som följer? Vilka organisatoriska förutsättningar måste finnas på plats för att riktlinjerna ska kunna implementeras i verksamheterna? Syfte: Syftet med studien var att fördjupa kunskapen kring the National Councils of Churches in the Philippines (NCCP) förutsättningar att implementera ACT Svenska Kyrkans riktlinjer gällande Skydd av barn. Metod: Den här studien genomfördes med en deduktiv ansats där en hypotes härleddes utifrån teoretiska överväganden. Hypotesen gjorde antagandet att det saknades förutsättningar inom NCCPs verksamhet att implementera riktlinjen Skydd av barn. För att kunna granska hypotesen valdes en intervjustudie och litteraturstudie som datainsamlingsmetod. Resultat: Studien identifierade flera faktorer som påverkade förutsättningarna för implementering av riktlinjen. De tre faktorer som kom att påverka implementeringen mest var okunskap, ovilja att rapportera in överträdelser samt CHS-certifieringen. Slutsats: På det sätt hypotesen var formulerad i den här studien kunde den inte bekräftas. Trots detta har studien identifierat ett övervägande antal barriärer i implementeringen av riktlinjen Skydd av barn. För att få en vidare förståelse i vilka förutsättningar som kan komma att påverka implementeringen borde framtida studier rikta in sig på att undersöka de anställdas attityder och uppfattning kring vad riktlinjen och dess efterlevnad innebär.

Forskningsproblemet som undersöks i detta fördjupningsarbete är hur sjuksköterskor inomöppenvårdspsykiatrin i Region Värmland upplever det att patienter kan läsa sin journal digitaltpå 1177, vilka för- och nackdelar det för med sig. Syftet är att analysera sjuksköterskornasförståelse, vilja och kunnande till att implementera journalen på nätet. Den övergripandefrågeställningen är: Hur påverkar sjuksköterskor inom psykiatrin implementeringen av attpatienter kan läsa sin journal digitalt? De två följdfrågorna är: Kan sjuksköterskornasmedvetenhet om att patienten kan läsa sin journal göra att de formulerar sig annorlunda,utesluter eller ger utförligare information än tidigare då fän-e patienter läste sin journal? samtHur tänker sjuksköterskorna om journalföring med tanke på vetskapen om att patienter, och intesom tidigare bara vårdpersonal, kan se sin journal digitalt?I studien används metoderna enkät och kvalitativ textanalys. Fyra sjuksköterskor inomöppenvårdspsykiat:rin i Region Värmland har svarat på enkätfrågorna. Textanalys har gjorts påsjuksköterskornas svar.Slutsatserna visar att sjuksköterskorna ser patientens tillgång till att läsa sin journal både som ettsätt till ökad delaktighet och förståelse och som en risk för missförstånd och oro.Huvudsakligen har sjuksköterskorna en positiv inställning till att patienterna kan läsa sinajournaler digitalt och de aspekter där sjuksköterskorna kan sägas hindra implementeringenhandlar om ambitionen att göra det bästa för patienten; undvika oro till exempel.Helhetsbedömningen är att sjuksköterskorna påverkat implementeringen med hänsyn tillbeslutet om införande av patientjournaler digitalt, hänsyn till patienten och anpassar efter sinayrkesvärderingar.

Sedan 2009 rekommenderar Skolverket att lärare ska ha ett normkritiskt arbetssätt i skolan. Detta har sedan 2010 stöd i diskrimineringslagen, skollagen och Gy11 och utifrån det har vi undersökt hur implementeringen av dokumenten på kommunala gym-nasieskolor i Malmö Stad uppfattas. I vår studie har vi intervjuat fyra personer varav två utbildar personal i gymnasieskolan i bland annat normkritisk pedagogik och två arbetar på gymnasiet och har deltagit i kommunens normkritiska fortbildning. Vi har tittat på hur Malmö stads enhet för fortbildning och kompetensutveckling bedriver två av sina projekt. Vi har även undersökt hur det normkritiska arbetet ser ut på två gymnasieskolor i Malmö och vilket stöd och mottagande lärarna får efter genomgången fortbildning. Vår analys utgår från tre implementeringsfaktorer, förståelse, förmåga och vilja och vårt resultat visar på att det finns implementeringsproblem inom samtliga kategorier. I vår studie kommer vi bland annat fram till slutsatsen att Malmö Stad och skolorna i större utsträckning behöver prioritera normkritisk pedagogik och organisationen bör omstruk-tureras. Dessutom behöver styrdokumenten precisera normkritisk pedagogik som ar-betssätt och fler lärare behöver utbildning och fortbildning för att implementeringen ska kunna genomföras fullt ut.

I den här studien har den för året aktuella implementeringen av GY11 behandlats. Utgångspunkten var den problematik som funnits inom ämnet idrott och hälsa sedan reformen 1994, då flera studier visat på en ofullbordad implementering av Lpf94 vilket bland annat lett till ett otydligt idrottsämne med identitetskris. Syftet med den här studien var att undersöka hur implementeringen av GY11 i kursen idrott och hälsa 1 utifrån lärares utsagor har upplevts och att ta reda på hur lärare resonerar kring ämnets syfte och innehåll inom ramen för den nya ämnesplanen. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod, och intervjuat åtta stycken gymnasielärare i en relativt stor svensk stad. I analysarbetet har empirin behandlats med hjälp av teoretiska begrepp och en analysram. Resultaten visar att lärarna på flera sätt upplevt begränsningar i implementeringsprocessen och därmed uttrycker att de inte haft utrymme att ändra sin undervisning i någon större utsträckning. Samtidigt visar resultaten att förändringarna som går att återfinna i de nya ämnesplanerna är relativt små. I diskussionen för vi ett resonemang utifrån analysen av lärares utsagor och tidigare forskning om huruvida utvecklingen i den nya ämnesplanen för idrott och hälsa 1 kan anses vara ”en tillbakagång” för ämnet. Vidare diskuterar vi om denna tendens bör ses som ett misslyckande från Skolverkets sida – eller som ett steg mot en tydligare identitet. / In this study, the implementation of this current year school reform GY11 has been treated. The starting point was the problems that existed in the Swedish subject Physical Education and Health since the reform 1994, as several studies have shown an unfinished implementation of Lpf94 that have caused an identity crisis within an imprecise subject. The purpose of this study was to investigate how the implementation of GY11 have been perceived in Physical Education and Health 1 from the teachers' statements, and to find out how teachers reason about the purpose and content of the subject under the new syllabus. To determine this we used qualitative interviews as a method and interviewed eight upper secondary school teachers in a relatively large Swedish city. In the analysis the empirical data was processed by means of theoretical concepts and an analytical framework. The results show that teachers experienced limitations in many ways in the implementation process and expressed that they did not have enough means to change their teaching to any greater extent. The results also show that the changes found in the new syllabus were relatively small. Based on our analyses of the teachers' comments and previous research we argue in the discussion of the study whether the development of the new syllabus for Physical Education and Health 1 can be considered as "a step back" for the subject. Further on we discuss if this tendency should be seen as a failure by The Swedish National Agency for Education – or as a step towards a clearer identity.

Denna uppsats är en studie som har för avsikt att beskriva, undersöka hur fem pedagogertolkat och förmedlat begreppen elevdelaktighet och elevinflytande inom en top-down styrdimplementering av ett UNICEF-projekt.I intervjumaterialet framkom att pedagogernas tolkning och förmedlande av ordendelaktighet och inflytande inte är helt samstämmig. Uppsatsen belyser och diskuterar någraverkningar en otydlig/oklar implementering kan innebära för pedagoger och elever.Nyckelord: Barnkonventionen, Artikel 12, Delaktighet, Implementering, Inflytande / AbstractThe purpose of this essay is to describe five teachers’ attempt to interpret and present whatdetermines and restricts students’ participation and influence within a top-down managedimplementation of a UNICEF project. The interview material shows that the projectindicates that the teachers’ interpretation and presentation of the words “participation” and“influence” are not totally consistent. The essay highlights and discusses some of theconsequences students and teachers due to an unclear implementation.Keywords: Convention on the rights of a child, Article 12, Implementation, Influence,Participation

I Malmö stad finns en handlingsplan för drogförebyggande arbete där två punkter handlar om skolan. Vårt syfte var att undersöka hur denna handlingsplan har implementerats på ett antal skolor i Malmö. Detta gjorde vi genom att utföra fyra stycken kvalitativa intervjuer med rektorer på fyra olika skolor och en intervju med en anställd på Malmö stadsförvaltning eller i Malmö stad. Vi fann att implementeringen inte fungerat väl då rektorerna inte använder sig av handlingsplanen. Dock finns det trots detta ett fungerande drogförebyggande arbete på skolorna. / In Malmö there is an action plan for drug preventive work in which two parts are related to school work. Our purpose was to examine how this action plan has been implemented in various schools in Malmö. We did this through four qualitative interviews with principals on four different schools and one interview with an employee in Malmö municipality. We found that the implementation has not been working well since the principals don’t use the action plan. Despite of this there is a functioning drug preventive work in the schools.