Syftet med denna studie är att undersöka hur implementeringen av barnkonventionen gått till i en kommun i Mellansverige sedan barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020. Studien är kvalitativ och är utförd genom fem semistrukturerade intervjuer med kommunens barnrättsnätverk, en utredningsenhet och en resursenhet. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och teoretisk referensram för att se samband och kunna dra slutsatser. Resultaten visar att barnrättsnätverket är ansvarig för att alla nyanställda ska få utbildning i barnkonventionen och är även ansvarig för barnrättsombuden i kommunen. Genom detta sätts ramarna för hur det ska arbetas med barnkonventionen. Sedan är det upp till varje enhet att implementera den på sin enhet. Resultaten visar att alla medarbetare är medvetna om barnkonventionen och anser att barnets bästa ska vara i fokus. Resultatet visar också att enheterna arbetar mycket olika med barnkonventionen. De faktorer som påverkar implementeringen är utbildning, hur barnrättsombuden arbetar, hur stor plats som barnkonventionen får på enheten och vilka rutiner som finns på arbetsplatsen. Slutsatsen vi kan dra är att kommunen har gjort ett stort arbete för att implementera barnkonventionen. Det är dock ett pågående arbete som kommer att behöva mer tid.

En organisations interna och externa miljö har förmågan att enkelt förändras och därav har organisationen ett behov av att ständigt genomgå förändringsarbeten för att upprätthålla dess konkurrensfördel. Alltså kan förändringsarbete initieras på grund av interna och externa faktorer och kommunikation är en central faktor för att detta ska lyckas. Det som har undersökts är hur ett IT-företag och dess kommunikation påverkas när ett systembyte genomförs på distans. Det har forskats kring hur organisationen hanterar förbindelsen mellan kommunikation, hantering av informationsflöden och implementering av ett nytt system. Utförandet av detta har skett genom metoder som intervjuer, specifikt semistrukturerade intervjuer, för att få en rikare bild och analys på hur organisationen och dess kommunikation upprätthålls under ett förändringsarbete. Det har även använts en typ av autoetnografi under analysen då en av författarna jobbar på den valda organisationen och medfört vidare till den rika bilden. Författarna har kommit fram till att kommunikation är en av de viktigaste beståndsdelar i ett förändringsarbete för att säkerställa en implementerings framgång, och att den digitala kommunikationen inom IT-företaget hade kunnat förbättras ytterligare för att undvika det kommunikationsgap som bekräftades.

The purpose of this study is to investigate how public library managers work with the implementation of the United Nations Convention on the Rights of the Child, from strategic, practical and children's rights perspectives. The study aims to explore how the Convention on the Rights of the Child, that became Swedish lan in January 2020, affects public libraries and how they work with its implementation. The theoretical framework is based on four qualitative semi-structured interviews, which are then analysed through qualitative content analysis. The results show that the Children's Convention has begun to influence the strategic work of public libraries and its implementation is to a large extent supported by a strategic model specifically developed for this purpose and directed to public library managers.

Malmö högskola genomför under åren 2016-2019 en oberoendekvasiexperimentell utvärdering av den drogförebyggande metodenÖckerömetoden. En del av den utvärderingen syftar till att se till hur metoden harimplementerats i de fyra interventionskommuner som använt metoden underprojekttiden. Det är det här vårt examensarbete ämnar beskriva. Vi kommerförsöka redogöra för det första året av interventionskommunernas arbete medÖckerömetoden genom att genomföra en kvalitativ undersökning. Vi användeross främst av semi-strukturerade intervjuer för att samla data och det viundersöker är projektsamordnarnas uppfattning om metoden och dess syfte samthur de genomfört arbetet med de olika kärnkomponenterna. För att kunnagenomföra en jämförande analys om syftet intervjuas även grundaren av metoden,Håkan Fransson. Datan bearbetas utifrån implementeringsteori förklarad av bådeLennart Lundquist (1987) och Everett Rogers (2002). I resultaten jämförs blandannat genomförandet av metodens olika komponenter såsom beskrivet avprojektsamordnarna i de olika interventionskommunerna och tolkat av oss.Resultatet visar att syftet ofta beskrivs enhetligt men att utförandet avkärnkomponenterna skiljer sig mellan interventionskommunerna. Samtidigtbeskrivs metoden av grundaren Håkan Fransson som flexibel och anpassningsbarefter var kommuns bästa förmåga och behov, vilket kan förklara den stora gradenav skillnader mellan interventionskommunerna. Att genomförandet av de olikakomponenterna har skiljt sig åt mellan kommunerna föranleder en analys om hurvaga instruktioner kan skapa handlingsutrymme men också en svårighet igenomförandet. Det innebär vidare att en diskussion gällande behandlingstrohetblir relevant då begreppet syftar till att beskriva om metodens komponenteranvänts helt eller delvis. På grund av att syftet upplevts lika men genomförandetav komponenterna skiljt sig åt blir det svårt att avgöra om behandlingstrohet kananses vara uppnått. / During the years 2016-2019, Malmö University conducts anindependent quasi-experimental evaluation of the drug prevention method calledÖckerö method. Part of the evaluation aims to ensure how the method has beenimplemented in the four intervention municipalities during the project period.This is what our bachelor thesis aims at describing. We will try to explain the firstyear of work on the Öckerö method by conducting a qualitative survey usingsemi-structured interviews to collect data. What we are examining is the projectcoordinators' perception of the method and its purpose and how they performedthe work on the various core components. To enable a comparative analysis of thepurpose, the founder of the method, Håkan Fransson, is also interviewed. The datais processed based on implementation theory explained by both LennartLundquist (1987) and Everett Rogers (2002). The results compare, among otherthings, the implementation of the different components of the method as describedby the project coordinators in the intervention municipalities, interpreted by us.The result shows that the purpose is often described uniformly but that theperformance of the core components differs between the interventionmunicipalities. At the same time, the method is described by the founder asflexible and adaptable to the municipality's best abilities and needs, which canexplain the large degree of differences in performance. The fact that theperformance of the various components has differed between the municipalitiescauses an analysis of how vague instructions can create scope for action, but alsoa difficulty in implementation. It further means that a discussion about programintegrity becomes relevant as the term aims to describe whether the componentsof the method were used in whole or in part. Because the purpose is perceivedequally, but the performance of the components differs, it becomes difficult todetermine whether program integrity can be considered to be achieved.

Sammanfattning/AbstractCronvall, Joakim (2020). Extra anpassningar utifrån lärarnas egna lärande. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien förväntas bidra till större förståelse av skolors arbete med extra anpassningar och lärares lärande.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att utforska hur lärarnas kompetens kring extra anpassningar ser ut efter lagändringen 2014. Den kommer även belysa om deras praktik och arbetssituation förändrats samt hur lärarnas lärande sett ut under implementeringsfasen. Detta kommer vägas mot forskning kring lärares lärande och skollagen och Skolverkets allmänna råd och stödmaterial.Frågeställningar:• Hur tolkar studiens lärare begreppet extra anpassningar?• Hur beskriver de intervjuade lärarna själva att deras arbete har förändrats sedan stödinsatsen, extra anpassningar, infördes?• Hur ser de intervjuade lärarnas eget lärande ut kring stödinsatsen extra anpassningar?TeoriDenna studie tar sin utgångspunkt i de sociokulturella och systemteoretiska perspektiven. Studien belyser lärares egna lärande som sker i ett socialt sammanhang där individen, gruppen och organisationen kan påverka lärandet.MetodStudien bygger på empiriskt material insamlat från åtta individuella intervjuer. Studien har genomförts på fyra låg- och mellanstadieskolor i en kommun. Kommunen har tre rektorsområden som alla är inkluderade i studien.4ResultatI studien framkommer det att lärarna i stort tolkar begreppet extra anpassningar så som gällande styrdokument beskriver det. Lärarna pekar på att vissa svårigheter som eleverna är i blir svåra att möta med extra anpassningar. Det framkommer även att det är svårt att skapa en undervisningssituation som kan möta alla elever.De intervjuade lärarna beskriver en skillnad i kompetensnivå mellan lärare och annan personal som också arbetar med eleverna. Denna personal, fritidspedagoger, resurslärare och elevassistenter, har inte samma möjligheter eller utrymme i sin tjänst att tillgodose sig samma kompetensutveckling som lärarna.Resultaten visar att lärarnas lärande är en komplex process. Där riktade kompetensutvecklingsinsatser, kollegiala diskussioner, positiva upplevelser av förändrat arbetssätt och tid har betydelse för lärarnas lärande.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens roll blir viktig i att kunna ge vägledning kring hur man hanterar svårigheter elever är i, hur man utformar en planering och undervisning för en heterogen klass, och för att säkerställa att all personal på skolan har tillräckliga kunskaper.

Forskning visar att rektorer inte tar sitt ansvar att organisera studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur grundskolerektorer implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, så att de uppfyller kravet på att studie- och yrkesvägledning är hela skolan ansvar. Utifrån detta syfte har följande frågeställning formulerats: Hur implementerar grundskolerektorer Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning? För att besvara studiens frågeställning har kvalitativ metod använts genom intervjuer med sex grundskolerektorer i tre kommuner i nordvästra Skåne. Som teoretisk utgångspunkt har implementeringsteori använts för att analysera studiens resultat. Resultatet visar att då informanterna implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, sker detta oftast på olika sätt. Resultatet visar även att vissa informanter inte implementerar de allmänna råden.

Detta är en kvalitativ studie om karriärvägledning på Arbetsförmedlingen (Af), som syftar till att belysa hur Af förhåller sig till karriärvägledning som ett prioriterat uppdrag och om och hur en implementering av en professionell vägledningspraktik har påbörjats. Studien är avgränsad till ett lokalt Af-kontor och undersöker vad personalen har för syn på karriärvägledning, hur man arbetar med karriärvägledning utifrån ett professionellt perspektiv samt resonemang kring kompetensbehov för att arbeta med karriärvägledning. Resultatet visar att personalen ser och arbetar med karriärvägledning på olika sätt och att arbetet inte är grundat av teori eller metod. Vägledning utförs av både arbetsförmedlare och arbetspykolog på myndigheten och ingår som en del i deras arbetsuppgifter. Det finns inget kompetenskrav att arbeta med karriärvägledning och finns inget som tyder på en implementering av professionell vägledningspraktik har påbörjats, då själva implementeringen har avstannat på grund av nya förutsättningar på myndigheten. Uppdrag är inte längre prioriterat och de resurser som läggs på karriärvägledning går till en digital plattform som i dagsläget innebär Afs hemsida. De teoretiska modeller och begrepp som används vid analys är person- och miljöteori, utifrån fyrstegsmodellen med begreppen insikt, utsikt och framsikt. Professionsteori har också används med begreppet professionell kompetens.

Arbetet grundar sig från regeringens beslut att införa programmering i matematikundervisningen. Syftet med studien är att ta reda på om matematiklärare kan se samma fördelar som Skolverket med införandet av programmering i matematikundervisningen samt om matematiklärarnas kunskaper om programmering påverkar deras föreställningar. Empirin samlades in genom enkäter och intervjuer från lärare på samma högstadieskola. Resultatet visar att kunskapen om programmering varierar stort. Matematiklärarna med mer kunskap om programmering ser fler fördelar medan matematiklärarna med mindre kunskap ser färre fördelar. Gemensamt ser dock alla matematiklärarna att införandet av programmering i matematikundervisningen kommer bidra till att förbereda eleverna för den digitaliserade världen vi lever i idag. En del har dock svårt för att se hur programmering kommer stärka elevernas problemlösningsförmåga.

Den här studiens utgångspunkt var att från det läroplansteoretiska problemområdet om pedagogers arbete med implementering analysera hur sju fritidspedagoger och lärare i fritidshem tolkade och beskrev sitt arbete med läroplansimplementering utifrån fritidshemmets läroplanskapitel, med särskilt fokus på området språk och kommunikation. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer, varav många genomfördes med hjälp av distansverktyg p.g.a. Covid-19. Resultatet visade att det språkliga arbetet kunde delas in i teman som muntlig kommunikation, konfliktlösning, läsning samt flerspråkiga elever. Läroplanens formuleringar beskrevs både som tolkningsbara och öppna likväl som skolifierade, vilket riskerar att missa det fritidspedagogiska arbetssättet. Det fanns tydliga tendenser till att personalens egna intressen styrde upplägget på fritidshemmet, och förutsättningarna var i många fall det som hindrade respondenterna från att genomföra alla idéer de hade om verksamheten. Förutsättningar för läroplansimplementering som nämndes i den här studien handlade om planeringstid, elevgruppernas storlek, samarbete mellan personalen och skilda förutsättningar för samma uppdrag. Slutsatsen som framträdde var att för att fritidshemmets läroplans skrivelser om språk och kommunikation ska kunna implementeras fullt ut krävs möjligheter till kollegial reflektion och tid för pedagogiska planeringar, något som ansågs vara en bristvara på flera fritidshem i studien. Studien belyser slutligen behovet av framtida forskning, både kring fritidshemmet och läroplansimplementering samt kring fritidshemmets arbete med språk och kommunikation, då dessa områden är sparsamt beforskade. / <p>2020-06-08</p>

I denna studie diskuteras utfallet av reformen förstelärare som är ett politiskt beslut i termer av domäner, beslutsfattare och verkställare. Studien tar sin utgångspunkt i hur reformen översätts vid genomförandefasen. Forskningen av detta slag har bedrivits inom olika vetenskapliga discipliner med olika teoretiska utgångspunkter, inte minst av att politiska beslut inte får de avsedda effekterna. Studien bygger på en kvalitativ metod med abduktiv ansats, och det empiriska materialet utgörs framför allt av olika offentliga handlingar och av semistrukturerade intervjuer med tjänstemän och politiker. Studien kommer fram till att det utifrån begreppet översättning sker en förändring vid tolkning av reformen förstelärare, från ett sammanhang till en annan. Reformen förstelärare innefattas av en del begrepp men som samtidigt har haft ett frirum för tolkning och anpassningar efter skolornas behov. Resultatet visar vidare på att reformen förstelärare ska implementeras efter beslutets grundidé, vilket tyder på en omöjlighet. Det beror till stor del på hur reformen accepteras och tolkas, samt hur reformen sprids genom en organisation just efter dess specifika behov. Nyckelord: offentlig förvaltning, reform, förstelärare, översättning, domäner, implementering. / This study debates the outcome of the Swedish reform of a “förstelärare” (first teacher) which is a political position in terms of domains, decision makers and implementers. The study has its outset in how the reform is translated in the implementation phase. Research in this field has been done within various scientific disciplines with different theoretical starting points, nevertheless; political decisions does not receive its intended effects. The study is based on a qualitative method with an abductive approach and the empiric data is obtained mainly in different public documents and by semi-structured interviews with officials and politicians. The result of the study shows that it occurs a readjustment of the dissemination from one context to another, based on the translation notion. The first teacher reform includes a few notions but has, at the same time, had a space for interpretations and adjustments according to the schools needs. Furthermore; the result shows that the first teacher reform should be implemented according to the basic idea of the decision, wish indicates to be impossible. This has mainly to do with how the reform is accepted and interpreted, also how the reform is spread through an organization according to its needs. Key words: public management, reform, first teacher, translation, domains, implementation.