Ett nytt system som ska implementeras i en organisation innebär oftast stora förändringar. Systemet som ska implementeras är Skånes digitala vårdsystem (SDV) vars huvudsyfte är att stå för en sammanhållen vård där både sjukhus och vårdcentraler får insyn i patientens journal och därmed säkerställa god vård för patienterna. Studiens syfte är att ta reda på vilka faktorer som kan påverka införandet av SDV ur vårdadministratörernas synpunkt. Studien genomförs på ett sjukhus i Region Skåne inom en enhet.  Studien är en intervjustudie och metoden som används är semistrukturerade respondent intervjuer på vårdadministratörernas arbetsplats. Intervjufrågorna är kategoriserade utefter begreppen förstå, kunna och vilja.  Resultatet består av de tre kategorierna förstå, kunna och vilja som handlar om hur en implementering i bästa fall bör införas. Slutsatsen som studien visar är att vårdadministratörerna är oroliga för hur det kommer gå med det nya systemet och fler studier kring ämnet önskas.

Sweden has a longstanding tradition of working towards gender equality. Since 1994, the Swedish government's primary strategy for achieving gender equality policy goals has been gender mainstreaming. In practice, this means that a gender perspective should be considered in all policy areas affecting people's living conditions. A policy area that should be permeated by a gender perspective is pre-school education, which is one of the forms of education within the Swedish school system. The gender equality mission of pre-schools is established in policy documents, such as the curriculum for pre-schools - Lpfö 18. Despite the well-established gender equality mission in the governing documents for Swedish pre-schools, significant deficiencies have been identified in the implementation of the gender equality mission. The purpose of this thesis is to, through a qualitative interview method, examine pre-school educators' prerequisites for implementing a gender perspective in pre-school activities based on the curriculum for Swedish pre-schools - Lpfö 18. The study is based on the political scientist Lennart Lundquist's theory of understanding, ability and will. The study therefore aims to consider preschool educators as street-level bureaucrats and examine whether they have the understanding, ability, and will to implement the preschool's gender equality mission. To achieve this purpose, seven semi-structured interviews were conducted at a preschool unit in Halmstad municipality. Based on the interview material, it can be concluded that the prerequisite understanding, and willingness constitute favorable conditions for a successful implementation. Among the three prerequisites, knowledge is identified as the most significant obstacle to the successful implementation of the gender equality mission at the preschool that was investigated.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ta reda på vilken inställning sjuksköterskor har till användandet av modifierad Nortonskala i patientvården samt hur den tillämpas och dokumenteras. Sju sjuksköterskor verksamma vid ett lasarett i södra Sverige deltog i studien. Resultatet analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys där två huvudteman och sex underteman utvecklades. De huvudteman som utvecklades var inställningen till modifierad Nortonskala samt dokumentation av modifierad Nortonskala. Majoriteten av sjuksköterskorna anser att modifierad Nortonskala är ett bra riskbedömningsinstrument, men att den ibland upplevs som en belastning. / The aim of this qualitative interviewstudy was to examine nurses´ attitude to the application of the modified Nortonscale in patient healthcare and how it is applied and documented. Seven nurses working at a hospital in south Sweden participated in the study. The results were analysed by means of manifest content analysis where two main themes and six subthemes were developed. The developed main themes were the attitude to the modified Nortonscale and the documentation of the modified Nortonscale. The majority of nurses consider the modified Nortonscale to be a great risk assessment scale, but sometimes it is considered as a workload.

Affärssystemet har den senaste tiden blivit ett viktigt verktyg för företagets effektivitet. Syftet med föreliggande studie är att förstå de kritiska framgångsfaktorerna som påverkar implementeringsprocessen av ett affärssystem, sett från kundens och konsultens perspektiv. Utifrån de framgångsfaktorer som identifierades genom en litteraturundersökning har en intervjuguide skapats som sedan använts för att intervjua 12 respondenter, åtta kunder och fyra konsulter. Resultatet visar att alla framgångsfaktorerna är relevanta men att faktorer som kommunikation, kunskap och att utföra en förstudie har en stor påverkan på implementeringsprocessen. / The ERP system has recently become an important tool for the company's efficiency. The aim of the study is to understand the critical success factors influence the implementation process of a business, from the customer's and the consultant's perspective. Based on the success factors that were identified through a literature has an interview guide been created which is then used to interview 12 respondents, eight clients and four consultants. The results show that all success factors are relevant but that factors such as communication, knowledge, and to perform a feasibility study has a major impact on the implementation process.

Jämställdhet har varit på tapeten sedan 70-talet inom politiken och än idag kämpar kvinnor med att spela på samma arena som män, inte minst i arbetslivet. Statliga myndigheter i Sverige är skyldiga att implementera jämställdhet inom verksamheterna som ska bidra till ett mer jämställt samhälle. Detta ska ske genom handlingsplanen för jämställdhetsintegrering. Men hur framställs egentligen jämställdhet? Studien syftar till att studera problemrepresentationerna av jämställdhet i Umeå universitets handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Genom Carol Bacchi’s WPR-analysverktyg som är avsett för att kritiskt granska policydokument har följande frågeställningar varit grundläggande för analysen: Vad är problemet? Vad ligger till grund för den sagda problemrepresentationen? Vad lämnas osagt? Samt vad blir effekten av problemrepresentationen? Inom diskursanalys betraktas inte språk som något objektivt och neutralt, istället anses språk vara en aktiv kraft som formar och konstruerar vår verklighet. Tidigare forskning pekar på att jämställdhet inte är ett statiskt tillstånd utan något som görs inom organisationer. Genom att betrakta jämställdhet som ett görande går det även att undersöka jämställdhet från flera synsätt. Resultatet indikerar att jämställdhet presenteras som ett samhällsproblem och ett kunskapsproblem. Implicita antaganden om kön grundas i traditionella könsroller och stereotyper samt variationen i hur kunskap förstås beroende på fakultet, kan leda till reproduktion av skadliga könsnormer och upprätthållandet av könsskillnader. Den nuvarande dominerande diskursen påverkar även ambitionen hos beslutsfattare när det gäller integrering av jämställdhet, vilket i sin tur påverkar universitetets organisation samt organisering. Att integrera jämställdhet i beslutsprocesser kan således vara avgörande för att uppnå verklig förändring inom akademin.

Det brottsförebyggande arbetet har stött på utmaningar och haft en låg status inom Polismyndigheten. År 2022 påbörjade Polismyndigheten implementeringen av deras nya brottsförebyggande strategi (PM 2022:12). Syftet med den nya strategin är att tydliggöra målen och säkerhetsställa att arbetet bedrivs effektivt. Den här studiens syfte är att undersöka implementeringen av Polismyndighetens brottsförebyggande strategi hos områdespoliser och att öka kunskap och urskilja faktorer som har betydelse för implementeringen. Studien är kvalitativ och materialet har samlats in genom intervjuer som sedan har analyserats i form av en tematisk analys. Studien tar avstamp i Lipskys (1980) teori om street-level bureaucracy och Lundqvist (1992) implementeringsteori. Resultatet tyder på att det finns en stor variation i hur områdespoliser tillämpar och förstår strategierna. Den brottsförebyggande strategin genomsyrar inte hela Polismyndigheten och flera av de problem som historiskt har identifierats kvarstår i Polismyndigheten. Det finns en stor motivation och ett engagemang hos områdespoliser men trots det har inte strategin fått fullt genomslag. Resultatet visar att det beror på faktorer som motivation, kompetens, resurser, prioriteringar, yrkeskultur samt ledarskap.

The purpose of the study is to gain insight into the activities of the Gothenburg public library for those with a language other than Swedish as their mother tongue. By examining the years 2014 and 2022 the aim is to understand if and how the activities have changed following the events in Sweden in 2015. The empirical data consists of 13 selected documents and seven semi-structured interviews. A qualitative content analysis has been conducted on both the documents and interviews. The theoretical framework is based on previous research but also includes governance and implementation theory. Governance is illuminated through the selected documents, while implementation is illuminated through the interviews. The results show very little change in governance after 2015. The interviews reveal mixed opinions regarding implementation, but what stands out primarily is how governance often does not function effectively in practice.

Tidigare implementeringsforskning har fördjupat förståelsen för faktorer som påverkar och kan utgöra hinder för ett effektivt genomförande av olika politiska åtgärder. Denna studie syftar till att bidra till denna tidigare forskning genom att analysera relationen mellan social acceptans och graden av implementering. Detta då social acceptans, som tidigare har studerats som en begränsande faktor i beslutsfattandefasen, inte har getts samma uppmärksamhet som ett potentiellt hinder för implementering. Social acceptans har operationaliserats till två konkreta och mätbara variabler, motstånd och allmän opinion. Med en kvantitativ ansats och multipel regressionsanalys har relationen empiriskt studerats genom att titta på tillståndsgiven vindkraft i norra Sverige. Resultaten visar att ett högre motstånd har en signifikant negativ inverkan på implementeringsgraden, vilket innebär att projekt som möter större lokalt motstånd har en lägre sannolikhet att framgångsrikt implementeras. Å andra sidan visar allmän opinion ingen signifikant effekt på implementeringsgraden. Ett positivt allmänt stöd för vindkraft räcker därmed inte alltid för att säkerställa framgång på lokal nivå. Dessa resultat är betydelsefulla eftersom de understryker att somliga aspekter av social acceptans kan förklara varför implementeringsmisslyckanden sker på lokal nivå. I fallet med tillståndsgiven vindkraft ter sig dessa aspekter dessutom vara så pass avgörande att inte ens vinstdrivande faktorer såsom gynnsamma fysiska förutsättningar för vindkraftsutveckling kan mildra effekterna av dem.

I takt med att världen utvecklas står företag inför valet att anpassa sig till nya teknologier eller behålla traditionella metoder. Samtidigt som digitalisering erbjuder betydande fördelar möts den av motstånd på grund av osäkerhet kring förändring. För att undersöka digitalisering och göra det till en genomförbar studie har arbetet fokuserat på nyckelaspekter vid implementeringen av affärssystem via Critical Success Factors (CSF). Studiens syfte är därav att undersöka och identifiera nyckelaspekter vid en implementering av affärssystem hos företag med låg IT-acceptans. Genom ett samarbete med Colix, som specialiserar sig på att sälja affärssystem till olika branscher, genomfördes intervjuer med fyra företag som implementerat Colix affärssystem. Två av företagen är befintliga kunder, medan de andra två är tidigare kunder som avskaffat affärssystemet. För att säkerställa att de intervjuade företagen befinner sig inom ramen för låg IT-acceptans användes ett målstyrt urval baserat på Colix och forskarnas granskning, som integrerades med en omstrukturerad UTAUT-modell. Empirin visade att företag med låg IT-acceptans ofta stöter på betydande hinder vid implementeringen av affärssystem, inklusive bristande tekniskkunskap, motstånd från medarbetare och otillräckligt stöd från ledningen. Analysen visar att nyckelaspekter i förhållande till de identifierade CSF:erna för framgång inkluderar engagerad ledning, dedikerad projektledare, omfattande och kontinuerlig utbildning samt effektiv kommunikation. Genom att aktivt hantera dessa nyckelaspekter kan företag inte bara förbättra sina chanser att framgångsrikt implementera affärssystem, utan även positionera sig starkare i den digitala eran och skapa en mer effektiv ochanpassningsbar verksamhet.

Kvalitativ intervjustudie med syftet att undersöka hur undersköterskor inom sjukhusbaserad öppenvård upplever införandet av ett nytt digitalt arbetssätt på arbetsplatsen samt undersöka undersköterskors inställning till e-hälsa och digitala arbetssätt. Resultatet är av intresse för chefer och beslutsfattare inom hälso- och sjukvården, samt för de som arbetar med införandet av nya arbetssätt inom samma område. Inom hälso- och sjukvården sker stora förändringar i och med övergången till nya arbetssätt, men vilken strategi är den optimala vid införandet? Vanligen används enbart en strategi vid implementering, trots att sjukvården består av flera olika yrkesgrupper. I litteraturgranskningen ges en inblick i läkares och sjuksköterskors uppfattning om digitala arbetssätt. Resultatet diskuteras utifrån den teoretiska bakgrunden; delaktighet och digital kompetens och intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys och delats in i fyra teman. Slutsatsen är att undersköterskorna i studien upplevde brister i ledarskapet, upplevde att de fick för lite information och liten möjlighet att öva på det nya arbetssättet, samt en låg känsla av delaktighet. Intresset för digitala arbetssätt över lag och det specifika, nyinförda arbetssättet var lågt och sjönk ytterligare under införandets gång.