Background: Two hundred thousand individuals suffer from eating disorders at some point in their lives, but the hidden statistics are large as many of the victims never seek care. Eating disorders are a public health problem and a group of diseases that are psychiatric where the focus is on food intake and body. Aim: The aim of this study is to describe individuals´ experience of recovery from an eating disorder. Method: A description of a literature study of 10 scientific articles with a qualitative approach. Only the Pubmed database was used to search for articles. A thematic analysis method was used to analyze the articles. Mainresult: The results presented two main themes: Understanding the disease and Breaking patterns. Under the theme Understanding the disease, two sub-themes were presented: insight and challenging one's identity. Under the theme Breaking patterns, three sub-themes were presented: strategies, shifting focus and experiencing change. The results report that recovery is an individual process whose definition can be experienced differently from individual to individual. Conclusion: The results of this study was to show that a recovery process looks different for all individuals, and as a nurse it is important to have an understanding of this and be able to respond to individuals in different ways and based on their needs. The results show how individuals with an eating disorder, with various aids, have either gone through the recovery process or are in it now. Then finding strategies to break patterns and experience change has proven to be very helpful in achieving recovery and eventually getting rid of an eating disorder. Keywords: Experience, Individuals, Recovery, Eating disorder / Bakgrund: Tvåhundratusen individer drabbas av en ätstörning någon gång i livet, men mörkertalet är stort då många av de drabbade aldrig söker vård. Ätstörningar är ett folkhälsoproblem och en grupp sjukdomar som är psykiatriska där fokus ligger på matintag och kropp. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva individers erfarenheter av återhämtning vid ätstörning. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. För att söka artiklar användes enbart databasen Pubmed. För att analysera artiklarna användes en tematisk analysmetod. Huvudresultat: I resultatet presenterades två huvudteman: Förståelse för sjukdomen och Bryta mönster. Under temat Förståelse för sjukdomen presenterades två subteman: insikt och utmana sin identitet. Under temat Bryta mönster presenterades tre subteman: strategier, skifta fokus och uppleva förändring. Resultatet redovisar att återhämtning är en individuell process vars definition kan upplevas olika från individ till individ. Slutsats: Resultatet av denna litteraturstudie visar att en återhämtningsprocess ser olika ut för alla individer och som sjuksköterska är det viktigt att ha förståelse för detta och kunna bemöta individer på olika sätt och utifrån deras behov. Resultatet visar på hur individer med en ätstörning, med olika hjälpmedel antingen tagit sig igenom återhämtningsprocessen eller befinner sig i denna nu. Att hitta strategier för att bryta mönster och uppleva förändringar har visat sig vara till stor hjälp för att uppnå återhämtning och så småningom bli fri från en ätstörning.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida svenska arbetsgivares allmänna attityder mot individer med ett kriminellt förflutet påverkades av faktorer såsom arbetsgivarens könstillhörighet och ålder. Arbetsgivares attityder mot typ av brott som begåtts undersöktes även för att se huruvida det skiljde sig åt med avseende på faktorer som arbetsgivarens könstillhörighet och ålder. Studien utfördes med hjälp av en kvantitativ forskningsmetodik med ett deduktivt förhållningssätt. Urvalsgruppen bestod av svenska arbetsgivare som valts enligt en bekvämlighetsprincip. Studien inkluderade 99 respondenter (n=99) och genomfördes med en enkätundersökning, α=0,79, som utgjorts med grund i tidigare studier (t.ex. Albright & Denq, 1996; O’Sullivan et al.,2017). Separata Independent Samples t-test användes som analysmetod för samtliga variabler. Studien fann signifikanta skillnader (p<0,05) mellan åldersgrupperna gällande fyra olika typer av brott; narkotikabrott, förfalskningsbrott, stöld och misshandel, men inte för övriga sju brott. Mellan kvinnor och män fanns ingen signifikant skillnad gällande typ av brott. Studien fann inga signifikanta skillnader mellan könstillhörighet och ålder gällande allmänna attityder.

Bakgrund: Obstipation är ett vanligt förekommande tillstånd världen över med en varierande prevalens mellan 0,7% - 79%. Symtomen är subjektiva men vanligt beskrivna symtom är buksmärta, illamående och trötthet. En påverkan på det psykologiska och sociala välbefinnandet är uttalat. Syfte: Att beskriva individens upplevelse vid obstipation. Metod: Studien är en litteraturstudie som genererade i nio vetenskapliga artiklar genom sökningar i vetenskapliga databaser. Likheter och olikheter jämfördes i samtliga artiklar och fyra huvudkategorier kunde identifierades. Resultat: Följande huvudkategorier presenterades; (i) individers upplevelser av förståelse från vården, (ii) individers upplevelser kring behandlingsmetoder, (iii) individers upplevelser av fysiska obstipationssymtom (iv) obstipations påverkan på det psykiska och sociala välbefinnandet. Personcentrerad vård beskrivs som bristande då det föreligger ett tabu och känslighet kring ämnet. Kommunikation om obstipation initieras sällan av personal inom hälso-och sjukvården vilket har betydelse för information kring behandlingsmetoder och livsstilsförändringar. Obstipation är en bidragande faktor till ett försämrat psykiskt och socialt välbefinnande. Konklusion: Tillståndet är vanligt förekommande och måste därför normaliseras bland både individer och inom hälso- och sjukvården. Det krävs för att skapa bättre förutsättningar att kunna hantera tillståndet och för ett ökat välbefinnande. / Background: Constipation is a common condition worldwide with a varying prevalence between 0.7% - 79%. The symptoms are subjective but commonly described symptoms are abdominal pain, nausea and fatigue. An impact on psychological and social well-being is pronounced. Aim: To describe the individual's experience of constipation. Method: The study is a literature study that generated nine scientific articles through searches in scientific databases. Similarities and differences were compared in all articles and four main categories could be identified. Results: The following main categories were presented; (i) individuals' experiences of understanding from care, (ii) individuals' experiences of treatment methods, (iii) individuals' experiences of physical constipation symptoms (iv) constipation's impact on psychological and social well-being. Person-centred care is described as lacking as there is a taboo and sensitivity around the subject. Communication about constipation is rarely initiated by health care staff, which is important for information about treatment methods and lifestyle changes. Constipation is a contributing factor to impaired mental and social well-being. Conclusion: The condition is common and must therefore be normalized both among individuals and within health care. It is required to create better conditions to be able to manage the condition and for increased well-being.

Covid-19-pandemin har satt fart på digitaliseringen i en takt utöver det normala. I samband med skiftet till distansarbete och utbildning, samt rekommendationerna om att begränsa den fysiska kontakten, har det vardagliga livet tagits över av digitala enheter och tjänster. För att kunna vara en del av det digitala samhället krävs det att individen besitter en digital kompetens. Däremot finns det flera individer som saknar den digitala kompetensen – framför allt äldre individer. Äldre individer utgör merparten av de individer som befinner sig i ett digitalt utanförskap, och som riskerar att hamna i ett sådant utanförskap. Särskilt i en tid som Covid-19 när det digitala blivit det första alternativet. Därmed är syftet med denna studie att förhindra att flera hamnar i ett digitalt utanförskap, och det genom att undersöka hur äldre individer upplevt den ökade digitaliseringen under Covid-19-pandemin. Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod, där respondenter över 65 år har intervjuats för att fånga informationsrika data om hur de upplevt den ökade digitaliseringen under Covid-19. Resultatet som presenterades visade att det fanns delade meningar om hur den ökade digitaliseringen upplevdes, vissa hade en mer positiv inställning till den digitala samhällsutvecklingen jämfört med andra. Däremot upplevde samtliga att den digitala utvecklingen gick för fort fram och att det skapade en viss orolighet över att hamna efter. På samma gång, upplevdes känslan av isolering och ensamhet, samt en känsla av att vara en börda. Resultatet visade även att ett digitalt utanförskap före Covid-19, var ett utanförskap enklare att hantera och leva.

Alla människor har säkerligen någon nära anhörig eller bekant som har dött av cancer. Det beräknas att en tredjedel av alla som lever idag kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. Att få cancer innebär att individen plötsligt hamnar i en ny livssituation och måste försöka lära sig att anpassa sig till och hantera denna. De svåra känslor och situationer som kan uppstå vid anpassningen till ett nytt liv bearbetas av individen genom olika copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka copingstrategier individer med obotlig cancer använder i sitt dagliga liv. Metoden som användes för denna litteraturstudie var Goodmans metodologi, för att systematiskt finna och bedöma relevant litteratur. Litteratur söktes i olika databaser och resulterade i nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att ett flertal copingstrategier användes, både problem- och emotionsfokuserade såsom exempelvis att söka stöd eller information. Dessa var till nytta i hanteringen av livssituationen efter beskedet om obotlig cancer. Avslutningsvis är det viktigt att uppmärksamma vilka copingstrategier som används av individerna. Sjuksköterskan kan då, i enlighet med kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor möta sjukdomsupplevelse och lidande samt på bästa möjliga sätt ge lindring. / All of us most likely have a relative or a close friend who has died from cancer. It is estimated that one third of the population will get diagnosed with cancer in their lifetime. A cancer diagnosis means a sudden changed life situation and a need to adjust and cope with the news of an incurable disease. It is hard to adapt to a new life situation, which involves a number of coping strategies. The purpose of this study was to illustrate which coping strategies people with incurable cancer use in their daily lives. This is important so that nurses can deal with patients and their families in the best possible way. The method used was the Goodman systematic methodology to find and judge relevant literature. The results showed that many people used several coping strategies, both problem- and emotion focused for example search for support or information. These strategies were important when living with incurable cancer. In conclusion, it is important as a nurse to pay attention to the coping strategy that the individual is using. The nurse can then, in accordance with the competencies for registered nurses, meet the needs of the individuals and their families in the most appropriate and comforting ways.

Syftet med detta arbete är att se hur det multikulturella samhället speglas i de läromedel som används på skolorna idag. Undersökningen tittar på vilka individer som väljs ut som representanter för en hel religion och tar avstamp i ett genus och etnicitetsperspektiv. Läromedlen är alla utgivna under Lpo 94. Resultaten har kommit fram via en innehållsanalytisk och komparativ studie där individerna i läromedlen undersökts; saker som kön, etnicitet och innehåll i utsagorna har lyfts fram. De har därutöver komparerats mot varandra för att ge ett övergripande resultat och sammanställning. Sammanfattningsvis ges en bild av ett gott genus och etnicitetsperspektiv hos individerna i de läromedel som undersökts. / The aim of this study was to examine how the multi cultural society is reflected in the Religion textbooks used in schools today. The study looks at which individuals are chosen as representatives of a whole religion and it takes off in a gender- and ethnicity perspective. The textbooks have all been published under the curriculum of Lpo 94.The results were found with the use of a content analysis and a comparative analysis. These analyses have been used to look at the individuals in the textbooks and things like gender, ethnicity and content in their statements have been emphasized. In addition to that these things have been compared to one another in order to form a general compilation of the results. In conclusion, the image of the individuals examined in the textbooks proves to be of a fair gender- and ethnicity perspective.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka döva museibesökares upplevelser av museiserviser inom tillgänglighetsområdet. Vi undersökte vilka tjänster museer (inom Stockholm) erbjuder för sina döva besökare. Forskningen koncentrerades på att skapa en bättre förståelse för döva individer, samt att undersöka orsakerna till deras problem och hitta lösningar på problemet. Denna studie har tillämpat en forskningsdesign med flera metoder. Detta innebär att både de kvalitativa och kvantitativa metoderna har använts. Sju intervjuer genomfördes (fysiskt, e-post och via Zoom). Några döva lärare som arbetar vid universitetet intervjuades. Ett fåtal museichefer och personal har intervjuats för att få information om de tjänster museerna erbjuder. Dessutom har vi med hjälp av en anonym enkätundersökning (på Google Form) som skickas via sociala medier till olika dövföreningar fått veta om deras problem. Resultaten av undersökningen skapades med hjälp av Excel XLSX. För att få en bättre bild av deras problem observeras fem museer i Stockholm. Vikten av tekniska verktyg för att göra museet mer tillgängligt ingår också i forskningen. Mot bakgrund av de resultat som erhållits i denna studie kan man säga att studierna bör utökas för att göra museerna mer tillgängliga genom att agera mer gästvänliga utan att vara etnocentriska, så att de döva individer som besöker museerna i Stockholm får en mer minnesvärd upplevelse. / The purpose of this study is to investigate deaf museum visitors' experiences of museum services in the field of accessibility. We investigated what services museums (within Stockholm) offer for their deaf visitors. The research concentrated on creating a better understanding of deaf individuals, as well as investigating the causes of their problems and finding solutions to the problem. This study has applied a research design with multiple methods. This means that both qualitative and quantitative methods have been used. Seven interviews were conducted (physically, email and via Zoom). Some deaf teachers working at the university were interviewed. A few museum managers and staff have been interviewed to get information about the services the museums offer. In addition, with the help of an anonymous survey (on Google Form) that is sent via social media to various deaf associations, we have learned about their problems. The results of the survey were created using Excel XLSX. In order to get a better picture of the deaf's problems, five museums in Stockholm are observed. The importance of technical tools to make the museum more accessible is also included in the research. In light of the results obtained in this study, it can be said that studies should be extended to make the museums more accessible by acting more hospitable without being ethnocentric, so that the deaf individuals who visit the museums in Stockholm have a more memorable experience.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoinflammatorisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet vilket kan leda till neurologiska symtom. Sjukdomsförloppet är individuellt och därför är sjuksköterskans kunskap och personcentrering i omvårdnaden av stor vikt. Syfte: Syftet var att belysa individers upplevelser av att leva med MS. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar analyserades genom en innehållsanalys. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: Resultatet delades in i tre kategorier: Upplevelse av oro, Upplevelse av frustation och Upplevelse av acceptans. Första kategorin visade att individer upplevde oro vid diagnostillfället, inför framtiden samt i sociala sammanhang. Andra kategorin visade att individer upplevde frustation på grund av att MS var en oförutsägbar sjukdom där symtom påverkade det dagliga livet. Tredje kategorin visade att individer upplevde acceptans av sin sjukdom som viktigt i livet med MS och tog därför hjälp av individuella strategier. Konklusion: Att leva med MS innebar många känslomässiga reaktioner. MS upplevdes vara en individuell sjukdom som komplicerade det dagliga livet. För att optimera omvårdnaden krävs djupare samt bredare kunskap och förståelse hos sjuksköterskor gällande individer med MS upplevelser av sjukdomen. / Background: Multiple sclerosis (MS) is an autoinflammatory disease that affects the central nervous system which leads to neurological symptoms. The disease is individual and therefore is the nurse knowledge and personcentered in nursing of great importance. Purpose: The aim was to describe individuals’ experience of living with multiple sclerosis. Method: A general literature study based on ten articles of qualitative method that was analyzed through a content analysis. The searches were made in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. Result: The results divided into three categories: Experience of concern, Experience of frustration and Experience of acceptance. The first category showed that individuals experienced concern at the time of diagnosis, for the future and in social contexts. The second category showed that individuals also experienced frustration due to the fact that MS was an unpredictable disease where symptoms affected the daily life. The third category showed that individuals experienced acceptance of their disease as important in life with MS and therefore took help of individual strategies. Conclusion: To live with MS meant many emotional reactions. MS was an individual disease who complicated the daily life. To optimize nursing care, a broader knowledge and understanding of individuals with MS experiences of the disease is required among nurses.

Känner mig begränsad i staden som jag upplever som stel och låst. Drömmer om en annan verklighet. En stad där alla sorters människor får ta plats. Med ett stadsrum som är varierad och föränderlig, där olikheter lyfts fram istället för att motarbetas. I mitt arbete undersöker jag ett alternativt sätt att leva, verka och bo. Med en önskan om en stad som är mer hållbar och enhetlig än den vi lever i för tillfället. En ingång till detta har jag funnit i platån (kapitlet) om de räfflade och släta rummen ur boken "tusen platåer" av Gilles Deleuze och Felix Guattari. I boken utvecklar de koncepten om det räfflade och släta rummet. Detta beskriver de i relation till en rad olika modeller såsom teknologi, musik, sjöfart, matematisk mm. Det räfflade rummet kan förenklas till ordning och det släta rummet till kaos. Med detta som grund så blir det lättare att analysera stadsrummet och se de olika strukturerna som ligger till grund för hur vi bor, lever och verkar. För att få förståelsen för hur vi tar respektive ger makt. Genom arbetet har jag upptäckt ett värde där både det räfflade och släta rummet får ta lika mycket plats. Där vi inte delas upp beroende på vår grupptillhörighet. Där vi inte förenklar för att kunna kategorisera och dela upp i grupper. Utan där vi istället låter alltings kopplingar vara likt ett rhizom. Där staden blir som en självreparerande levande organism. Istället för en maskin som om och om igen går sönder och måste repareras. Med detta som grund så kommer jag att bygga upp en början till en stad. En stad som förhåller sig till platsen, materialet och kroppen. Där byggande och ritande går hand i hand. Där kaos och ordning får ta lika mycket plats. För att få en stad av föränderlighet och att visa på alltings förgänglighet. Där fysiska och mentala delar växer ut och in i varandra likt ett rhizom. Staden kommer att bestå av en bostadslåda och en konversationslåda, som visar struktur och ordning. Och runt det hela kommer det bli som en byggarbetsplats, som visar på kaoset och dess föränderlighet.