Högt saltintag har traditionellt kopplats till ökad risk för hypertoni, särskilt bland vissa grupper. I detta arbete utforskas relationen mellan saltintag och blodtryck genom en systematisk litteraturgenomgång av randomiserade kontrollerade studier, med fokus på friska individer. Syftet är att utvärdera om och i vilken omfattning saltkonsumtion påverkar blodtrycksnivåerna hos denna population. Studien bygger på litteratursökning i PubMed där relevanta artiklar identifieras med hjälp av sökorden ((high-salt) OR (high-sodium)) AND ((hypertension) OR (blood pressure) AND (healthy). En analys av 17 studier visar att effekten av saltintag på blodtrycket är försumbar eller obefintlig hos friska individer. Dessa resultat betonar behovet av att skilja mellan olika grupper avseende kostrekommendationer och pekar på att individuella skillnader, inklusive saltkänslighet, kan vara avgörande. Diskussionen lyfter fram komplexiteten i förhållandet mellan salt och blodtryck och det är svårt att dra slutsatser om de långsiktiga effekterna av en hög saltkonsumtion. Det understryker att vikten av ytterligare forskning för att klargöra sambandet mellan saltkonsumtion och kardiovaskulär hälsa över olika populationer. / High salt intake has traditionally been linked to an increased risk of hypertension, particularly among certain groups. In this work, the relationship between salt intake and blood pressure is explored through a systematic literature review of randomized controlled trials, focusing on healthy individuals. The aim is to evaluate whether and to what extent salt consumption affects blood pressure levels in this population. The study is based on a literature search in PubMed where relevant articles are identified using the search terms ((high-salt) OR (high-sodium)) AND ((hypertension) OR (blood pressure) AND (healthy)). An analysis of 17 studies shows that the effect of salt intake on blood pressure is negligible or nonexistent in healthy individuals. These results emphasize the need to differentiate between different groups regarding dietary recommendations and point out that individual differences, including salt sensitivity, may be crucial. The discussion highlights the complexity of the relationship between salt intake and blood pressure, and it is difficult to draw conclusions about the long-term effects of high salt consumption. It underlines the importance of further research to clarify the relationship between salt consumption and cardiovascular health across different populations.

Digitaliseringen av samhället och dess medförda förändringar innebär både möjligheter och utmaningar för äldre personer, särskilt gällande deras förmåga att navigera i sin användning av digitala verktyg och tjänster. Syftet med denna studie är att utforska hur äldre personers digitala delaktighet hör ihop med deras upplevelse av social inkludering. Studiens frågeställningar är “Hur navigerar informanterna i sin användning av digitala verktyg för att skapa mening och konstruera sin sociala verklighet?” samt “Hur upplever informanterna att behärskandet av och skickligheten i användningen av digitala verktyg hör ihop med deras sociala relationer och nätverk?”. Det teoretiska ramverket kombinerar George Herbert Meads begrepp Den generaliserade andre och Herbert Blumers Symboliska interaktionism. Teorierna tillämpas för att analysera informanternas förståelse för och användning av digitala verktyg samt hur det relaterar till deras sociala relationer och nätverk. Studien utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt och har inslag från fenomenologin. Studiens material är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med elva personer över 75 år. Resultaten från studien tyder på att informanterna aktivt använder digitala verktyg för att upprätthålla sociala kontakter och känna sig delaktiga i samhället. Det framkommer samtidigt en rädsla bland informanterna för att bli exkluderade från samhället om de avstår från att hänga med i den digitala utvecklingen. Specifika farhågor kretsar kring att göra fel i teknikanvändningen och för bedrägerier online. Resultaten belyser även vikten av gatekeepers, personer som utgör stödpunkter i våra intervjupersoners digitala användning. De här personerna betonas som avgörande för att informanterna ska känna trygghet och kompetens samt för att de ska förmå att kunna överkomma hinder i teknikanvändningen. Sammanfattningsvis understryker studiens resultat den komplexitet som förekommer i intervjupersonernas interaktioner med digitala verktyg. Studien bidrar till insikter om äldre individers erfarenheter och anpassningar till en värld som är organiserad kring digitala produkter och aktiviteter, samt hur de kan influera deras sociala och digitala inkludering.

Hur skolans utomhusmiljö är utformad varierar från skola till skola vilket gör att elevernas lekkommer har olika förutsättningar. Dessutom kan lärarens synsätt ha en påverkan på hur eleverna förhåller sig till miljön och leken. Examensarbetet undersöker hur lärare arbetar medutomhusmiljön samt hur deras arbete påverkar elevernas lek. Studien använder sig av intervjueroch observationer, med analysschemat outdoor play environment categorys (OPEC), för att undersöka frågeställningarna: Hur upplever lärarna att utomhusmiljön och material påverkans lek?; Hur påverkar lärarens synsätt och förhållningssätt hur eleverna förhåller sig tillutemiljön och leken?; Vilka metoder och verktyg använder lärare sig av för att vara möjligheter och motverka hindra i utomhusmiljön, material och leken? Detbarndomssociologiska perspektivet användes för att forma studier, där begreppen varandeindivider och blivande vuxna visade sig återkommande i informanternas berättelser. För att förstå informanternas berättelser angående elevernas lek utomhus används rumsteori och begreppet tolkningsreproduktion. Resultatet visar att det finns en koppling mellan platsen och hur eleverna leker, men även att lärarnas förhållningssätt har påverkats på elevernas lek. Detframkom att eleverna drog sig till undanskymda platser, bland annat i buskar och bakom träd, föratt leka rollkar. Det visade även sig att lärarnas synsätt gjorde det möjligt att skapa nya rumutomhus, bland annat genom att ta ut inomhusmaterial eller att hålla i lärarledda aktiviteter på platser.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse för hur man kan motivera individer med utländsk bakgrund till att sluta använda tobak. Studien undersökte vilka uppfattningar dessa individer kan ha om tobaksrelaterade hälsorisker och vilka anledningarna kan vara till att dessa individer röker. Metoden som användes är av kvalitativ ansats, som är induktiv och tolkande. Datainsamling skedde med hjälp av systematiska litteraturöversikter som analyserades med hjälp av en metaetnografi. Resultatet visar att individer med utländsk bakgrund underskattar tobaksrelaterade hälsorisker och har en positiv inställning till tobak. Familjeutmaningar, stress, ångest, nöje och lycka är de ledande motiven för tobaksbruk bland dessa individer. Brist på kunskap om tobaksrelaterade hälsorisker leder till mindre motivation till att sluta röka. Slutsatsen av denna studie påvisar att för att kunna motivera individer med utländsk bakgrund till att sluta röka är det viktigt att utveckla insatser för att öka deras kunskaper om tobakens hälsorisker.

Denna kandidatuppsats tar upp samhällsfrågor kopplade till sociala medier, till exempel huranvändare delar med sig av sina åsikter kring samhällsfrågor på sociala medier samt deras reaktion på dessa diskussioner i sociala medier. I denna studie använde vi oss av metoden enkätundersökning för datainsamling, sedan analyserades all data via en tematisk analys. Resultatet visade att respondenterna reagerade olika på inlägg i samhällsdiskussioner på sociala medier. Resultatet analyserades i två teman, tema 1 besvarar hur användare reagerar på samhällsdiskussioner i sociala medier, tema 2 besvarar frågan hur villiga användare är att delta i samhällsdiskussioner på sociala medier. Vissa respondenter anser att kunna delta i samhällsdiskussioner på sociala medier ger de en möjlighet att uttrycka sig samt upplysa sina följare. Andra respondenter väljer att inte delta i dessa diskussioner då de anser att det är slöseri med tid samt att det inte kommer ha någon positiv påverkan utan istället starta onödiga diskussioner och konflikter, därför väljer dessa respondenter att hålla sina åsikter privata. / This bachelor thesis addresses social matters linked to social media, such as how users share their views on social issues and their reaction to these discussions in social media. In this study, we used the survey methodology for data collection. Afterwards, we analyzed the data through a thematic analysis. The result showed that the respondents reacted differently to contributions to social discussions on social media. The result was analyzed in two themes; theme 1 answers how users react to social discussions on social media, and theme 2 answers the question of how willing users are to participate in social discussions on social media. Some respondents believe that being able to participate in social discussions on social media gives them an opportunity to express themselves and educate their followers. Other respondents choose not to participate in these discussions as they consider that it is a waste of time and that it will have no positive impact but instead start unnecessary discussions and conflicts. Therefore, these respondents choose to keep their opinions private.

Inledning: Det är viktigt att öka kunskapen om den växande samhällsgruppen individer som är 65 år och äldre enligt Stockholms läns landsting (2013). Studien har undersökt hur denna samhällsgrupp beskriver sina relationer till sin ursprungsfamilj. Frågeställningar: Hur beskriver äldre individer sina relationer till sin ursprungsfamilj retrospektivt? Vilka relationella erfarenheter framstår som signifikanta i deras berättelser? Metod: Studiens metodval är kvalitativ och datainsamlingen utgjordes av en ostrukturerad intervjuform. Totalt intervjuades 5 personer. Resultat: Resultatet redovisas utifrån olika tidsperioder samt tre teman som framkom i analysen: Barndom och uppväxttid, ung vuxen och identitetskap samt vuxenliv och autonomi. Diskussion: Relationen idag bygger på minnen när respondenterna blickar tillbaka på sina liv. Mamma beskrivs ha haft ett alltför stort inflytande under uppväxten och pappa beskrivs som viktig - framför allt längre upp i åldrarna. Banden till syskonen har oftast stärkts under vuxenlivet. Respondenterna beskriver också att de har hittat strategier att acceptera, förlåta och försonas med det liv de hittills har levt, i takt med ju äldre de har blivit, vilket överensstämmer väl med teorin om gerotrancendens (Tornstam, 2010) / Introduction: It is important to increase awareness of the growing social group of individuals who are 65 years and older according to the Stockholm County Council (2013). This study has investigated how this social group describes their relationships with their family of origin. Research question: How to describe older individuals their relationships with their family of origin retrospectively? Which relational experience emerges as significant in their stories? Method: The study's methodological choices are qualitative and data collection was made up of unstructured interview form. Total interviewed 5 people. Results: The results reported from different time periods and three themes that emerged from the analysis: Childhood and adolescence , young adult and identity munity and adulthood and autonomy. Discussion: The relationship today is based on memories when respondents look back on their lives. Mom described having had too much influence during childhood and father is described as important - especially later age. Bands siblings usually have strengthened during adulthood. Respondents also describe that they have found strategies to accept, forgive and reconcile with the life they have lived so far - as the older they become, which agrees well with the theory of gerotrancendens ( Tornstam, 2010).

Vid skapande av sitt företagsnamn eller sitt varumärke behöver man veta vad ett varumärke innebär och de kriterier som skall uppfyllas. För att lära sig mer om detta och hur man kan göra, finns mycket litteratur att tillgå. Utifrån denna kunskap och företagets affärsidé skapas flera ledord.  Dessa ord skall vara representativa för företagets syssla, område och för de budskap man vill ge sända. Med dessa som grund skapar man ett namn som gärna får vara en förkortning och det kan vara helt påhittat. För att göra det mer unikt kan en symbol kopplas till namnet och båda kan användas för större särskiljande på marknaden. Resultatet behöver testas på konsumenter för att se deras reaktioner på namnet och varumärket. Därefter måste man undersöka om namnet är ledigt hos flera instanser så man kan undvika möjliga rättsliga efterspel. Skulle namnet vara upptaget kan tillägg som ger särskiljning göras och på så sätt få godkänt men går inte det får man börja om. Först när man fått klartecken från de olika instanserna i ”gratisklareringen” kan man sända in papper för registrering hos bolagsverket. Enskild firma behöver inte registreras men det kan spara tid, pengar och annat för framtiden. Att finna en slogan som också symboliserar företagets ledord är viktigt och den kan bestå av dessa ord. Varumärke och slogan tillsammans blir det som konsumenter och konkurrenter minns och pratar om. Företagets slogan och varumärke får dock inte lova något som inte kan infrias då det annars påverkar marknaden till minskad tillit och användning. Kunders reaktioner och uppfattningar är det som avgör om varumärket och företaget kommer att lyckas på marknaden. Denne står inför många olika val av produkter för att fylla sina behov. Då individen spelar roller och använder olika produkter för detta rollspel behöver företaget påvisa hur produkten eller tjänsten passar in för flera roller och vilka och att ljuga för kunden får bara motsatt effekt än företaget vill ha. Att studera kunderna och deras roller blir viktigt då en individ har många roller som dessutom kan överlappa varandra. Genom att lära sig mer om dessa egenskaper kunden har, kan man lättare göra val runt varumärket, marknadsföring, kundrelationer och andra delar som leder företaget fram till affärsplattformen. När man nått den kan man känna sig säkrare på att företaget överlever. Flödet av inkomster till företaget har blivit jämnare och man anses vara etablerad på markanden. Hur ser det då ut i verkligheten? Har någon använt litteraturen som hjälp i sitt eget arbete med företagsnamn och varumärke? Har dessa regler följts så uppställda definitioner och kriterier uppfyllts? Registrerar företagen sina varumärken och använder de någon typ av uppföljning för att veta hur de uppfattas av konsumenterna? Hur är det med löften via varumärke, ledord och slogan? Har de sådana och anser de att de ger löften och håller de dessa? Dessa frågor och många fler som föds under läsandet av litteraturen kan bara besvaras av företagaren eller märkesinnehavaren vilket ledde till intervjuer. Dessa finns beskrivna och analyserade i resultatdelen i detta arbete.

Syftet med studien var att sammanställa tidigare forskning om multikulturalismen och identitet för att studera multikulturalismens påverkan på individens identitetsutveckling. Studiens frågeställningar var ”Hur påverkar kultur formandet av individens identitet? och ”Hur hanterar individen upplevelsen/upplevelserna av att leva mellan olika kulturer?”. Den metoden som användes var en litteraturstudie och åtta artiklar valdes ut genom elektroniska databassökningar i OneSearch och ProQuest. För att tolka det empiriska materialet användes Andrafiering som teoretiskt begrepp samt R/CID modellen. Studiens resultat visar att nackdelarna av att uppleva brist på tillhörighet i båda sina kulturer och anpassningen till den ena kulturen skapar en isolering av den andra. När individen känner sig trygg i sin identitet tar man avstånd från den etnocentristiska mentaliteten och inser att man är en blandning av olika kulturer och försöker förena dessa istället för att skifta identitet. Studien visade vidare att individerna uppskattar resan de gjort igenom stegen då de inser alla fördelarna med sina erfarenheter. Tredje kulturs individer anser att tillhörigheten kommer från delade upplevelser med folk i sin omgivning snarare än land, kultur och etnicitet. Slutsatsen av studien var att den identitetsutvecklingen som Third Culture Individuals genomgår bidrar till att de blir mer öppensinnade och fördomsfria. Att inte ha en säker omgivning, och vara delad mellan flera kulturer, gör det svårt för individen att nå en trygg identitet och därför skiftar individerna identiteter beroende på vilket sammanhang de befinner sig i. / The aim of the study was to compile previous research about multiculturalism and identity to study multiculturalism's effects on identity development. Our research questions were: “How does culture affect the construction of the individual’s identity?” and “How does the individual cope with the experiences of living between different cultures?”. The method chosen was a literature review and eight articles were selected through electronic database searches in OneSearch and ProQuest. The theoretical framework used to analyze the result was “Otherization” and the R/CID model. The study highlights the disadvantages of the lack of belonging to both cultures and how adaptation to one culture creates isolation to the other. When the individual feels safe in their identity, they abandon the ethnocentric mentality and realize that they are a mix of cultures and try to unite these. The study showed that individuals appreciate the journey through the levels as they benefit from the experience. TCI:s believe that belonging comes from shared experiences with people in their surrounding rather than country, culture and ethnicity. The study concludes that the identity development that TCI:s fulfill contributes to them becoming more open-minded and unbiased. Also, lacking a stable environment and being in the middle of several cultures makes it difficult for the individual to reach a secure and confident identity, and therefore TCI:s shift their identity depending on the context in which they find themselves.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur privata aktörer arbetar med stöd och matchning av arbetssökande individer som saknar gymnasieexamen. Uppsatsen avser att besvara två frågeställningar: -Hur beskriver de privata aktörerna sitt arbete med lågutbildade individer? -Vilka insatser finns för lågutbildade individer i matchningsarbetet? Uppsatsen behandlar matchningsprocessen för arbetssökande. Främst belyses privata aktörers arbete med matchningsprocessen för lågutbildade individer samt vilka insatser som står till förfogande för målgruppen. Insamlad empiri består av fem kvalitativa intervjuer genomförda i en mindre och en större stad. Informanterna valdes strategiskt utifrån uppsatsens undersökta område. Intervjuguiden är formulerad i ett semistrukturerat format och baseras på teman som ansågs relevanta för att besvara frågeställningarna. Resultatet visade att det råder utmaningar med att matcha lågutbildade individer till sysselsättning samt att matchningsprocessen var densamma oberoende av utbildningsnivå. Signifikant för aktörerna var att de var beroende av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och påverkades till stor del av Arbetsförmedlingens omorganisation.

<p>Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod. Resultatet visar att valet sker i samspel mellan individernas egna preferenser och deras omgivning och att valet till både utbildning och yrke kan vara spännande men också svårt. Där finns förväntningar men också en känsla av ovisshet. Det visar även en utbredd upplevelse av att de inte får, eller har fått det stöd som de anser att de behöver. En slutsats som kan dras är att unga individer behöver verktyg för att kunna navigera mellan dröm och verklighet.</p> / <p>The purpose of this study is to illuminate how four young individuals in the age of 18 to 25 reason about their career choices both retrospectively and today. The focus of the study is on their own stories, i.e. their experiences, expectations and dreams of the future. It also illustrates their view on society’s supporting functions in relation to career choices. An inductive qualitative method is used for the study. The results show that choices are made in an interaction between the individuals own preferences and their context, and that career choices can be difficult as well as exciting. The results also show an extensive feeling of not getting the help or the support they consider necessary and that they need tools to be able to navigate from dream to reality.</p>