Demens är något som blir allt vanligare i vårt samhälle och detta leder till att kunskapen om sjukdomen måste öka. I min undersökning har jag lagt fokus på vårdpersonal som arbetar med personer som lider av demenssjukdom. Detta beror på att de är en grupp som besitter stor kunskap om hur människor med demenssjukdomar fungerar i vardagen. De frågor jag kommer att utgå från är hur vårdpersonalen upplever det att arbeta med individer som lider av någon form av demenssjukdom samt vad Vårdpersonalen anser viktigt att tänka på i mötet med den som är demenssjuk.För att få svar på dessa frågor, har jag gjort sex kvalitativa intervjuer med vårdpersonal som arbetar både direkt och indirekt med demenssjuka individer. Genom att studera tidigare forskning, har jag dragit slutsatsen att vårdpersonalen upplever både glädje och tillfredsställelse i att hjälpa en utsatt grupp i samhället. Jag har också dragit slutsatsen att vårdpersonal anser sig göra ett viktigt arbete eftersom demenssjuka inte kan ta hand om sig själva i samma utsträckning som innan sjukdomen bröt ut. / Dementia is something that is becoming increasingly common in our society, and this leads to that the understanding of the disease must be increased. In my study I have put a focus on health professionals who is working with individuals suffering from various forms of dementia. This is because they are a group who possess great knowledge of how individuals with these diseases are functioning in everyday life. My fundamental issue is; how does the health professionals experience their work with individuals who suffer from some form of dementia. What do health professionals believe is important when meeting with the person with dementia. To get answers to these questions, I made six qualitative interviews with health professionals, who works both directly and indirectly with dementia individuals. By studying previous research, I've come to the conclusion that the health professionals experience both joy and satisfaction in helping a vulnerable group in society. I have also concluded that health professionals believe they do an important job, since the dementia can not care for themselves to the same extent as before they got the illness.

Syfte Syftet med denna studie var att undersöka de akuta och långsiktiga effekterna av Seniorpuls avseende uppskattad allmän och psykisk hälsa, levnadsvanor, fallrisk, socialstatus, trygghet och ekonomi, livskvalitet samt fysisk status hos personer som är 65 år eller äldre. Metod Urvalet baserades på sju deltagare från Örebro kommuns projekt Seniorpuls. Deltagarna var 65 år eller äldre, självständiga och kunde ta sig själva till och från samt delta i projektets aktiviteter. Deltagarna har två gånger per vecka i tolv veckor deltagit i projektets aktiviteter som bestod av fysisk aktivitet samt diskussioner med olika teman inom hälsa och välmående. För att kunna utvärdera effekten av projektet genomfördes fyra hälsotesttillfällen (T1- T4) samt fyra enkättillfällen (E1-E4). De tre hälsotesterna bestod av diastoliskt (DBLTR) och systoliskt (SBLTR) blodtryck, Timed Get Up and Go-test (TUG) och Chairstand-test. Hälsoenkätens testvariabler utgörs av skattningar av deltagare i Seniorpuls. Resultat Deltagarnas DBLTR sjönk signifikant mellan T1 och T4 (p < 0,05). De genomförde TUG-testet snabbare vid T2 jämfört med T1 och den positiva effekten kvarstod vid T3 och T4. Deltagarna blev mindre nöjda efter avslutat projekt (från T3 till T4), medan det för övriga testvariabler inte sågs några signifikanta skillnader under perioden T1-T4. Slutsatser Effekten av Seniorpuls-projekt gav en sänkning av det diastoliska blodtrycket samt förbättrades förmågan att resa sig och gå snabbt en kort sträcka. Deltagarna blev mer missnöjda med livet de lever sex månader efter första uppföljningstillfället. Övriga testvariabler var oförändrade.

Ideella engagemang finns inom många delar av samhället, så även inom universitetsvärlden. Vid universitetet finns bland annat studentkåren som huvudsakligen arbetar med att bevaka och höja kvaliteten på utbildningarna. Utöver studentkåren kan studenterna engagera sig i olika föreningar som bland annat arrangerar aktiviteter eller fester. Studenterna kan även engagera sig i större projekt som anordnas av och för studenter. Det har dock på senare år upplevts att det har förekommit en minskning av personer som är villiga att engagera sig ideellt i studentverksamheter vid universitetet. Trots att det upplevda minskade intresset för engagemang finns det fortfarande studenter som väljer att engagera sig. Studien ämnar beskriva och diskutera individers upplevelser av att engagera sig ideellt i studentverksamheter vid Luleå tekniska universitet. Studien avser också att undersöka vilka motivationsfaktorer som driver individen till att engagera sig ideellt i studentverksamheter, vilka hinder till ideellt engagemang i studentverksamheter individen ser hos personer i sin omgivning och hur dessa hinder skulle kunna förstås inom ramen för begreppen kapital, habitus och oegennyttiga handlingar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med individer som är eller har varit ideellt engagerade i studentverksamheter vid universitetet. För att få bättre förståelse kring deras upplevelser och deras motivationsfaktorer har begreppen habitus, kapital och oegennyttiga handlingar använts. Även inre och yttre motivation har använts tillsammans med fler teorier som berör motivation. I resultatet av studien kunde vi se hur de ideella engagemanget fungerar som en del i formandet av deras habitus. Vi kunde även se hur intervjupersonernas tidigare kapitaltillgångar också spelat in i deras naturliga steg till att börja engagera sig. Resultatet visade även hur motivationen hos intervjupersonerna uppstod efter någon form av interaktion med de ideella engagemangen. Intervjupersonerna påverkades även av både den inre och yttre motivationen i viljan att engagera sig. De hinder som beskrevs antydde på hur formandet av individens habitus inte behöver formas i just det ideella engagemanget i studentverksamheter och att det skulle kunna finnas andra sociala miljöer för en individ på universitetet att forma sitt habitus i.

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, i fortsättningen kallad Lgr22(Skolverket, 2022) betonas vikten av språk och kommunikation, om skolan ska vara likvärdigoch tillgänglig för alla behövs ett språkligt innehåll anpassat för elever med språkliga svårigheter. Syftet med denna litteraturstudie är att sprida mer kunskap om språkstörning så att fler elever får den hjälp de behöver samt att de får möjlighet att visa vad de kan. Elever med språkstörning har språkliga svårigheter och kunskapen som finns om funktionsnedsättningen är begränsad. Det påverkar inte bara elevernas förmåga att klara skolans alla mål men även deras välmående. Ett av resultaten i den systematiska litteraturstudien visar att har elever lässvårigheter får de även svårigheter i ämnet matematik och finns språkliga svårigheter redan i förskoleåldern försvinner de inte. Språkstörning finns i olika grader och är individuellt från person till person. Den växer inte bort men förändras övertid. Elever med språkstörning behov behöver synliggöras inom skolans värld så kanskefler elever klarar skolans matematiska mål. För att detta ska ske behöver lärare och pedagoger få mer kunskap om funktionsnedsättningen för att kunna anpassa och stötta elever i undervisningen utifrån deras förmåga.

Konsumtionen har idag blivit en stor del av samhället och människans vardagliga liv. Särskilt hos unga individer förekommer det en benägenhet att konsumera mer för att uppnå en högre social status och skapa en identitet genom konsumtionen. Det var därför intressant att undersöka varför unga individer konsumerar trots att de idag besitter en hög miljömedvetenhet. Syftet med studien var att undersöka unga individers konsumtionsvanor samt hur de förhåller sig till sina konsumtionsvanor i relation till det rådande miljöproblemet. Till det formulerades även tre frågeställningar för att kunna uppfylla syftet, vilka var: ”Hur ser intervjupersonerna på sina konsumtionsvanor?”, ”Hur ser intervjupersonerna på miljön?” samt ”Hur upplever intervjupersonerna sina konsumtionsvanor i förhållande till miljön?”. Det teoretiska ramverket består av teorier om konsumtion och konsumtionssamhället i vilket individer skapar sig en identitet med de varor de konsumerar. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta personer i åldrarna 18–25. Under intervjuerna ställdes frågor som var baserade på olika teman, vilka var härledda är det teoretiska ramverket samt från syfte och frågeställningar. Dessa teman rörde intervjupersonernas konsumtionsvanor, miljömedvetenhet samt förhållandet mellan dessa. Resultatet visade att intervjupersonernas konsumtionsvanor varierar, men att konsumtionen är en stor del av deras liv. Merparten konsumerar saker de upplever trendiga eftersom de i viss mån påverkas av andras åsikter och vad de ser andra personer konsumera. Intervjupersonerna upplever positiva känslor vid konsumtion till en början, för att sedan uppleva ångest över att de har spenderat pengar och således minimerat möjligheten för att konsumera ytterligare. Samtliga intervjupersoner ansåg att en bättre ekonomi hade möjliggjort för en önskad ökad konsumtion. Intervjupersonernas miljömedvetenhet varierar även den stort där samtliga är medvetna om det rådande miljöproblemet varpå merparten känner en oro för framtiden. Dock kände intervjupersonerna en hopplöshet eftersom de upplevde att deras engagemang inte hjälper klimatet i det stora hela vilket resulterar i inaktivitet även hos de som har en stor miljömedvetenhet. Medvetenheten kring deras konsumtionsvanors påverkan på miljön är låg varpå samtliga menar att dåliga vanor är svåra att bryta. Intervjupersonerna känner en stark vilja att konsumera nya varor och det finns en ständig rädsla att inte passa in på grund av en bristande konsumtion. Detta väger därför högre än deras medvetenhet kring konsumtionens negativa påverkan på miljön. / Consumption has today become a large part of human life. Especially for young individuals there is a tendency to consume more to achieve a higher social status and create an identity through consumption. It was therefore interesting to investigate why young individuals consume despite the fact that they today has a high environmental awareness. The aim of this study was to investigate the consumption habits of young individuals and how their feelings are towards their consumption habits in relation to the current environmental problem. In addition three questions were stated to fulfill the aim of the study, these were stated as followed: “How do the interviewees understand their consumption habits?”, “How do the interviewees understand the environment?” and “How do the interviewees experience their consumption habits in relation to the environment?”. The theoretical framework consists of theories of consumption and consumption society in which individuals create an identity with the product they consume. The empire was collected through semi-structured interviews with eight people aged 18-25. The interview questions were based on different themes which referred to the interviewees consumption habits, environmental awareness and the relationship between them. The result showed that the interviewees consumption habits varies but that consumption is a big part of their lives. The majority of the interviewees consume things they found to be trendy, as they to some extent are affected by the opinions of others and what they see other people consume. The interviewees experience positive emotions while consuming initially, and then experienced anxiety about having spent money and thus have less money to consume further. All interviewees considered that a better economy had made it possible for a desired increased consumption. The environmental awareness of the interviewees also varies widely, all of which were aware of the current environmental problem and most of them feel anxiety about the future. However, there was a hopelessness amongst the interviewees as they feel that their involvement do not help in the grand scheme of things, which results in inactivity even for those who have environmental knowledge. Awareness of the impact of their consumption habits on the environment is low, and all believed that bad habits are difficult to break. The interviewees feel a strong desire to consume new goods and there is a constant fear of not fitting in because of a lack of consumption and that therefore outweighs their awareness of the negative impact of consumption on the environment.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom som orsakas av att immunförsvaret angriper betacellerna i pankreas vilket medför insulinbrist. Denna formen av diabetes kan enbart behandlas med insulin. Individer som lever med diabetes mellitus typ 1 kan ha en förkortad livslängd, vilket till stor del beror på uppkomna komplikationer till följd av sjukdomen. Individens beslutsfattande gällande levnadsvanor är direkt avgörande för individens hälsa. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt där samtal om levnadsvanor är av största vikt. Syfte: Syftet med denna studien var att beskriva hur vuxna individer med diabetes mellitus typ 1 upplever att deras levnadsvanor har påverkats av sjukdomen.  Metod: Studien är baserad på en kvalitativ design med en induktiv ansats. Litteraturstudien utgick ifrån fyra patografier och analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet baserades på två huvudkategorier och fem underkategorier. Kategorierna återspeglar vuxna individers upplevelser av hur levnadsvanor har påverkats av sjukdomen diabetes mellitus typ 1. Huvudkategorierna är att behöva planera kostintag och att behöva planera fysisk aktivitet. Slutsats: Resultatet ger en inblick i hur vuxna individer upplever att diabetes mellitus typ 1 har påverkat deras levnadsvanor. Det framkom att sjukdomen har utgjort en ny form av planering kring kosten och den fysiska aktiviteten. Individerna upplevde att förändringar av gamla levnadsvanor var av vikt för att undvika komplikationer som diabetes mellitus typ 1 kan medföra. Resultatet riktar sig i första hand mot vårdpersonal, det kan tillämpas som en vägledning i mötet med patienterna.

Bakgrund: Ungefär en miljon människor mister sitt liv av suicid årligen i hela världen. Det finns psykosociala, kliniska och biologiska faktorer bakom suicidala handlingar. Huruvida suicid utvecklas belyses i en suicidal process. Vården efter ett misslyckat suicidförsök upplevs oftast obehagligt och känsloladdat för suicidnära individen. Målen med vården är bland annat att främja patientsäkerheten. För att individen skall känna tillit för vården och vårdgivaren bör en trygg och förtroendefull vårdrelation skapas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära individer.   Metod: Författaren har arbetat fram en litteraturstudie i enlighet med Friberg (2006). Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar ifrån databaserna CINAHL with full text, MEDLINE with full text och PubMed. Särskilda inklusions- och exklusionskriterier följdes. En innehållsanalys och kvalitetsgranskning gjordes på valda artiklar. Resultat: Resultaten från vetenskapliga artiklar sammanställdes i litteraturstudien i fem olika kategorier. Dessa kategorier lyder så här: Känna ansvar, Känsla av upptagenhet och tidsbrist, Känsla av bristande kompetens, Känsla av osäkerhet i kommunikationen med suicidnära individer och Förhållningsätt till suicidnära individer.  Diskussion: Författaren har dragit slutsatsen att sjuksköterskor upplever att det finns faktorer som hindrar möjligheten till god interaktion mellan de och suicidnära individer. Dessa faktorer indelas sammanfattningsvis som brist på olika resurser och kompetens inklusive kommunikation. Det framkallar i sin tur känslor av frustration i samband med att inte kunna vara till hjälp tillräckligt för dessa individer. / Background: About one million people lose their lives by suicide each year worldwide. There are psychosocial, clinical and biological factors in suicidal acts. Whether suicide developed illustrated in a suicidal process. Care after a failed suicide attempt is experienced mostly uncomfortable and emotional of suicide close to the individual. The goal of treatment is to promote patient safety. For individuals have to feel confidence in the care and caregiver should be a safe and trustful care relationship is created. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for suicidal individuals. Methods: The author has worked out a study of literature in accordance with Friberg (2006). The study is based on ten scientific articles from databases CINAHL with Full Text, MEDLINE with Full Text and PubMed. Specific inclusion- and exclusion criteria were followed. A content analysis and quality assessment was done on selected articles. Results: The results of scientific articles compiled in the study of literature in five different categories. These categories are as follows: Feeling of responsibility, Feeling of occupied and lack of time, Feeling of lack of competence, Feeling of insecurity in communication with suicidal individuals and Approach to suicidal individuals. Discussions: The author concludes that nurses feel that there are factors that prevent the possibility of good interaction between the suicide and suicidal individuals. These factors are divided summarized as deficient of resources and attainment including communication. It induces in turn feelings of frustration associated with not being able to be helpful enough for these individuals.

Samhällets utveckling karaktäriseras av en allt mer påtaglig digitalisering. Att använda internet tycks vara en nödvändig förutsättning för att vara en aktiv deltagare av dagens samhälle. Forskning har visat att äldre individer använder internet mindre än yngre, vilket gör dem speciellt utsatta i och med samhällets digitalisering. Syftet med denna studie är att undersöka om det för äldre individer finns ett samband mellan socioekonomisk status och att vara uppkopplad till internet, samt sambandet mellan socioekonomisk status och tidsmässig omfattning av dagligt internetanvändande. Studien behandlar teori gällande ’digital immigrants’, ’digital divide’ och teori gällande sociala klasser och deras skilda levnadsförhållanden. Datamaterialet som användes hämtades från ESS omgång åtta år 2016. ESS samlar in datamaterial från ett 30-tal europeiska länder och behandlar bland annat frågor som rör socioekonomisk status och internetanvändning. Undersökningspopulationen för denna studie baserades på en hopfogning av uppgifter från länderna Sverige, Norge och Finland. Urvalet bestod av totalt 1171 individer 65 år eller äldre som inte arbetade. För att undersöka uppkoppling till internet och typisk daglig internetanvändning genomfördes en multipel logistisk regressionsanalys och en multipel linjär regressionsanalys som analysmetod. Resultatet visade att äldre individer med hög socioekonomisk status var mer uppkopplade till internet och använde det mer på en typisk dag än de med låg socioekonomisk status.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har ökat markant i Sverige de senaste tio åren. Ökningen leder till att poliser i större utsträckning möter individer med psykisk ohälsa. Kvantitativ forskning indikerar att poliser känner sig otillräckliga i mötet. Hur en bedömer samt hanterar olika typer av situationer där individer med psykisk ohälsa är inblandade skiljer sig åt mellan poliser samt hur en förvärvar sig kunskap om individer med psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa polisens upplevelser i arbetet, specifikt i mötet med individer med psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ ansats användes, semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem poliser i södra Skåne. Resultat: Informanterna beskriver hur de kände sig trygga i mötet och menade att detta till stor del beror på deras erfarenhet inom yrket samt privat. Informanterna uttryckte dock frustration kopplat till hur delvis polisen men också andra aktörer ofta försöker skjuta ifrån sig ansvar när det kommer till individer med psykisk ohälsa. Samt pekade även på svårigheter i att identifiera olika diagnoser och symtom då de är individuellt. Vidare lyftes vikten av kopplingen mellan teori och praktik vid utbildning/vidareutbildning och informanterna tryckte även på hur värdefullt brukarperspektivet var vid utbildning kring bemötandet av individer med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness has increased significantly in Sweden over the past ten years. The increase leads to more police encounters with individuals with mental illness. Quantitative research indicates that police officers feel insufficient in these encounters. How one assesses and manages different types of situations in which individuals with mental illness are involved differs among police officers as well as how one acquires knowledge about individuals with mental illness. Aim: To highlight the police’s experience at work, specifically encountering individuals with mental illness. Method: Qualitative method was used. Semi-structured interviews were conducted with five police officers in the south of Skåne. Results: The participants described how they felt confident in the meeting and said that this largely depends on their experience in the profession as well as in private. However, the participants expressed frustration as to how partly the police, but also other professions, often try to renounce responsibility when it comes to dealing with individuals with mental illness. They also pointed to difficulties in identifying different diagnoses and symptoms because it varies by each individual. Furthermore, the importance of the link between theory and practice in education/further education was raised. The participants also pointed to how valuable the perspective from individuals who had experience with mental illness and encounters with police was in regards to the education about these encounters.

The purpose of this essay is to investigate how cultural factors, mainly in the form of religious factors, connects to trust in banks. With help of the World Value survey database, which is a survey based on approximately 300 questions, this essay will provide evidence and explanations of how the individual’s religiosity connects to trust. The goal of the study is to demonstrate and introduce that religious factors have a positive connection in relation to trust in banks. Thus has the database been examined to further select 10 significant questions regarding religion and trust as well as four controlling questions. The following four control questions will provide an explanation of the casual relationships and provide a deeper insight into the various attributes. The study provides an expanded knowledge regarding the relatively unexplored connection between culture and economic behavior. Furthermore, it verifies the results that religion and trust have a positive connection to the individual’s financial behavior in relation to the banks. This is mainly seen through the connection that individuals with higher religiosity tend to have a higher confidence in banks. In conclusion, it can be concluded that the following study contributes new data as well as new arguments about how religious factors have a connection to individual’s trust in the banks. The following can however be further developed and discussed in future research. / Denna uppsats har i syfte att undersöka hur kulturella faktorer, främst i form av religiösa faktorer har ett samband till förtroendet till banker. Med hjälp av databasen World Value survey som är en enkätundersökning baserad på cirka 300 frågor skall det bidra med bevis och förklaring kring hur individens religiositet har ett samband till förtroendet. Studiens ändamål är att påvisa och introducera att religiösa faktorer har ett positivt samband i förhållande till förtroendet till banker. Därmed har databasen granskats för att vidare selektera 10 väsentliga frågor kring religion och förtroende samt fyra kontrollfrågor inom ekonomi. Följande fyra kontrollfrågor skall bidra med förklaring kring orsakssambanden samt ge en djupare inblick i de olika attributen. Studien skall ge en utökad kunskap angående den relativt outforskade kopplingen mellan kultur och ekonomiska beteenden. Vidare verifiera resultatet att religion och förtroende har ett positivt samband till individens ekonomiska beteende i förhållande till banker. Detta beror främst på att individer med högre religiositet tenderar att ha ett högre förtroende till banker. Avslutningsvis går det att dra slutsatsen att följande studie bidrar med både ny data men även nya argument kring hur religiösa faktorer har ett samband till individens förtroende till banker. Följande kan vidare utvecklas och diskutera i framtida forskning.