Made available in DSpace on 2015-04-16T14:48:44Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 716871 bytes, checksum: fb5792f25e5f1f3a0d3552b2e5dd45be (MD5) Previous issue date: 2008-03-05 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / The growing competitiveness in job market of the hotel sector has been requiring from its managers a constant search for new competencies that attend the demands of its specific functions. Considering the shortage of studies in this sector about which would be these competencies or how they have been developed, it was decided to do this research with the aim of filling this detected theoretical gap. Thus, this research has the aim of identifying the existing and developing competencies considered relevant to the Management of the hotel sector of João Pessoa PB. In order to do so it was developed a study of multiple cases of three middle sized companies of the hotel sector in the mentioned city. During all work, the usage of the Resources Competencies Diagram, proposed by Ruas (2001), was chosen as theoretical reference, being the concept of Competencies subdivided in Knowledges, Abilities and Attitudes. After the bibliographical review, a field research was developed with the application of questionnaires, which had the participation of 14 managers of these organizations. It was used the theme based content analysis technique, considering four variables: 1) Profile of the Vocational Training; 2) Courses and Trainings for the Managerial Development; 3) Management Competencies; and 4) Acquisition and Development of Management Competencies. Following a quanti-qualitative approach, the data were initially analyzed by company, then it was developed a general sinthesis of them what made possible to compare them with the information obtained in the theoretical review. Among the main results obtained we find the resources of competencies mentioned as relevant, according to the perception of the managers, and according to the theoretical review developed including a total of 15 knowledges; 11 abilities; and 30 attitudes. It is concluded that the competencies identified as relevant to the hotel sector are characterized as multifunctional , they are common to different managerial posts and analyzed sectors. Among the developing competencies, two were mentioned as results both of courses offered by the organizations and of courses searched by the managers themselves, which are: knowing how to meet the customs expectations and knowing how to cultivate interpersonal relationships . Besides, the daily practice of the profession was considered the most important way of learning for the development of competencies, according to the perception of participants of the research. / A crescente competitividade no mercado de trabalho do setor hoteleiro vem exigindo dos gestores uma busca constante de novas competências que atendam as demandas de suas funções específicas. Considerando a escassez de estudos no setor em questão, sobre quais seriam estas competências gerenciais e como as mesmas vêm sendo desenvolvidas, optou-se pela realização da presente pesquisa com o intuito de suprir essa lacuna teórica detectada. Sendo assim, tal trabalho tem como objetivo identificar as competências existentes e em desenvolvimento consideradas relevantes, para a Gestão no setor hoteleiro de João Pessoa PB. Para tanto, realizou-se um estudo de casos múltiplos em três empresas de médio porte do setor hoteleiro do município mencionado. Durante todo o trabalho, optou-se pela utilização do Diagrama de Recursos de Competências, proposto por Ruas (2001), como referencial teórico, sendo o conceito de Competências subdividido em Conhecimentos, Habilidades e Atitudes. Após a revisão bibliográfica, foi realizada uma pesquisa de campo a partir da aplicação de questionários, que contou com a participação de 14 gestores dessas organizações. Para o tratamento dos dados coletados foi adotada a técnica de análise de conteúdo por temas, considerando quatro variáveis: 1) Perfil de Formação Profissional; 2) Cursos e Treinamentos para o Desenvolvimento Gerencial; 3) Competências Gerenciais; e 4) Aquisição e Desenvolvimento de Competências Gerenciais. Seguindo uma abordagem quanti-qualitativa, inicialmente os dados foram analisados por empresa, e depois foi realizada uma síntese geral destes - o que permitiu compará-los com as informações obtidas na revisão teórica. Dentre os principais resultados obtidos encontram-se os recursos de competências mencionados como relevantes, segundo a percepção dos gestores, e a partir da revisão teórica realizada - incluindo um total de 15 conhecimentos; 11 habilidades; e 30 atitudes. Concluiu-se ainda que, as competências identificadas como relevantes para o segmento hoteleiro caracterizam-se como multifuncionais , sendo comuns aos diferentes cargos gerenciais e setores analisados. Dentre as competências em desenvolvimento, duas foram mencionadas como resultantes tanto dos cursos oferecidos pelas organizações, quanto daqueles buscados pelos gestores por iniciativa própria, que são: saber atender às expectativas dos clientes e saber cultivar relacionamentos interpessoais . Além disto, a prática diária da profissão foi considerada a forma de aprendizagem mais importante para o desenvolvimento de competências, segundo a percepção dos participantes da pesquisa.

Social learning in animals is a frequently studied topic, including birds. Great tits belong to frequently tested passerine species in this context. For this experiment we have chosen another tit species as model birds - adult and juvenile blue tits (Cyanistes caeruleus) and coal tits (Periparus ater). We tested an effect of social information on discrimination learning between palatable and unpalatable prey. Red and green artificial prey items resembling shieldbugs with a mealworm glued underneath were offered to birds. One variant was palatable, the other was unpalatable, soaked in bitter substance. Experimental groups were allowed to observe a pretrained tutor of the same species choosing palatable prey variant and rejecting the unpalatable one. The birds were then subjected to an individual discrimination learning task with simultaneously offered palatable and unpalatable prey items. The control group was not allowed to observe tutor and learned only individually. On the following day, all birds participated in a memory test. We tested if social information has an influence on avoidance learning in juvenile and adult birds of both species. We found that both species of tits were similarly successful in discrimination learning and there was no difference in success in performance between adult...

Alla barn som går på förskola har rätt att delta på lika villkor och ha samma rättigheter enligt Barnkonventionen och i alla åtgärder som görs ska barns bästa komma i första hand. Under de senaste 30 åren har barngrupperna blivit större och utbildade personal saknas för att möta behovet. Syftet med denna pilotstudie är att analysera och diskutera förskollärarnas upplevelser av att arbeta med stora barngrupper. För att ge stöd åt vår undersökning valde vi att samla in material i form av en enkät. Data samlades in som sedan analyserades och delade upp utifrån två olika teman. Resultatet visar att förskollärarna upplever svårigheter att se varje enskilt barn på grund av gruppernas storlek och där det kollegiala lärandet blir huvudfokus. Förskollärarna upplever vidare att det saknas tid och fler utbildade förskollärare för att kunna genomföra arbetet utifrån läroplanens intentioner. Strategierna som förskollärarna använder sig av för att kunna hantera den stora gruppen är att dela den så långt som möjligt samt anpassa den pedagogiska miljön. I resultatet upplever förskollärare att det krävs förutsättningar för att kunna arbeta med stora grupper genom att det finns tillräckligt med personal. Slutsatsen är att förskollärarna upplever att de behöver förutsättningar för att möta den stora barngruppen.

En snabb förändringstakt på arbetsmarknaden sätter högre krav på medarbetarnas kunskap och lärande. Trots detta koncentrerar sig flertalet organisationer idag på de lukrativa vinsterna, vilket skapar sämre förutsättningar för arbetsplatsens grupplärande. Syftet var att utöka kunskapen om medarbetarnas upplevelser av betydelsen arbetsgruppen för lärandeprocesser i relation till organisationsförändring och ett hållbart perspektiv. Studien har en hermeneutisk ansats för att för att kunna tolka och få en djupare förståelse för medarbetarnas upplevelser. Åtta respondenter hittades med hjälp av ett bekvämlighetsurval från respektive åtta olika organisationer. Både strukturerade och semistrukturerade intervjumetoder användes för att besvara frågeställning och syfte. De transkriberade materialet har kodats, analyserats och tolkats med stöd av Illeris (2006) lärandedimensioner i ett successivt samspel där delar och helhet ökat på förståelse för fenomenet. Studien visade på att det upplevs finnas en ambivalent syn bland respondenterna i att lära under förändring i organisationer idag. Detta styrs av individuella erfarenheter, hur medarbetarna upplever relationen och kommunikationen till sina kollegor samt i vilken grad stöd till lärande arbetsplatsen erbjuder. / A quick change in the labor market results in a higher demand on the employee’s knowledge and learning abilities. Despite this fact many organizations today focus on lucrative profits, which in turn create worse group learning conditions in the work places. The purpose of the this study was to expand on the knowledge of the employee´s experiences in regards to the importance of working groups for learning processes in relation to organizational change and sustainable perspective. The eight respondents were chosen through a convenience sampling, who then where interviewed with structural and semi structural interview methods. The transcribed interview material has been processed through categorizing, analyzing and interpretation in a successively manner including both parts and whole. The study shows that amongst the respondents there seem to be ambivalence towards learning within an organization that is changing today. This is driven by; individual experiences, by how the employee´s relationship and communication is towards each other but also by the level of support the working place provides towards learning.

I forskningen har organisatoriskt lärande uppmärksammats, men inte institutionaliserats. Det organisatoriska lärandet påverkas i stor grad av nyckelpersoner vilket ledare och mellanchefer är. Organisatoriskt lärande styrs av det individuella lärandet vilket därför har en stor betydelse i sammanhanget. Ansvaret för det individuella lärandet läggs oftast på organisationens ledare och för ledares individuella lärande är reflektion och erfarenhet en avgörande faktor. Därför var studiens syfte att bidra till forskningen genom att undersöka hur kritiska situationer påverkat ledares lärande och bidragit till det individuella och organisatoriska lärandet. Syftet har studerats utifrån hur ledares reflektion görs och hur reflektionen påverkat ledares ledarskapsstil och orientering. För att studera detta användes vår egen tolkning av kritiska situationer tekniken. Studiens teoretiska referensram baserades därför på individuellt och organisatoriskt lärande, ledarskapsstilar, samt reflektion.Tillvägagångssättet som valdes var att intervjua ledare på mellanchefsnivå, halvstrukturerade intervjuer genomfördes baserat på kritiska situationer tekniken där olika kritiska scenarion diskuterades. I studien genomfördes även en enkät med samtliga intervjuade ledare där de fick uppskatta sin upplevda grad av orientering. Studiens konklusion är att fokus inte bör läggas på kombinerade ledarskapsstilar utan att vikten bör läggas på graden av orientering inom uppgift, relation och förändring. I studien kunde även ett samband identifieras som förklarar vad som krävs av ledare för att uppnå och bidra till organisatoriskt lärande. / Program: Civilekonomprogrammet

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:25:40Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Mauricio da Silva Pedro.pdf: 1499324 bytes, checksum: 7787cf4da5325a64f3f2a49df3c4e090 (MD5) Previous issue date: 2011-01-27 / The global and competitive context lead the organizations to have the expectation that learning and the creation of knowledge take place continuously and to believe that their workers are to share what they know with their coworkers in the group and throughout the organization. In this sense, informal learning that is integrated into the daily lives of people at work, gain importance in the organizational and academic scenery. Therefore the objective of this research is to identify and analyze the factors that influence informal learning in a sales team. The methodology used was quantitative and the data were collected using online survey. The results indicate that people use informal learning as they seek to learn something new in the workplace. They reveal that environmental factors (inhibitors) are not impacting the engagement of the staff in informal learning activities and personal characteristics (facilitators) on the other hand, play the role of motivator for learning. Comparisons were also made between the sales team results and research with teachers, human resource professionals as well as information technology specialists, indicating no significant differences among these groups of professionals. / O contexto global e competitivo faz com que as organizações tenham a expectativa de que a aprendizagem e a criação de conhecimento aconteçam de maneira contínua e que os trabalhadores compartilhem o que sabem com seus pares, no grupo e por toda a organização. Nesse sentido, a aprendizagem informal que está integrada ao cotidiano das pessoas no trabalho, ganha importância no âmbito organizacional e acadêmico. Assim, o objetivo dessa pesquisa é identificar e analisar os fatores que influenciam a aprendizagem informal de uma equipe de vendas. A pesquisa utilizou-se da abordagem quantitativa e a coleta dos dados foi realizada através de questionário eletrônico. Os resultados indicam que as pessoas utilizam a aprendizagem informal quando buscam aprender alguma coisa nova no ambiente de trabalho. Revelam que os fatores ambientais (inibidores) não estão impactando o engajamento dessa equipe em atividades de aprendizagem informal e que as características pessoais (facilitadores), por outro lado, exercem a função de motivador para a aprendizagem. Foram feitas, ainda, comparações entre os resultados encontrados da equipe de vendas com pesquisas junto à professores, profissionais de recursos humanos e também de tecnologia da informação, indicando que não há diferenças significativas entre esses grupos de profissionais.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det sydafrikanska skolväsendet bygger på teorierom det individuella lärandet. Undersökningen genomförs med tre metoder, en textanalys avläroplanen, intervjuer av lärare i Sydafrika och observationer av undervisning i ensydafrikansk skola. Resultatet är att det finns vissa spår av individuellt lärande i läroplanen,hos lärarnas svar och i viss undervisning. I diskussionen kommer jag fram till att även om detfinns frön av individuellt lärande i den sydafrikanska skolan så är det inte tillräckligt för attsäga att hela det sydafrikanska skolväsendet bygger på tankar om det individuella lärandet.Nyckelord: Individuellt lärande, Lärstilar, Revised National Curriculum StatementGrades R-9, Sydafrika.</p> / <p>The purpose of this essay is to investigate whether or not the South African school systempredicates upon theories of individual learning. The investigation is carried out using threemethods, a textual analysis of the Curriculum, interviews with South African teachers andclassroom observations. The resulat is that there are some traits of individual learning in thecurriculum, in the answers of the teachers and in some of the education. In my conclusivediscussion I find that even if there are some traces of individual learning in the South Africanschool system it is not enough to say that the South African school system predicates upontheories of individual learning.</p>

Elever i musikklasser med körinriktning i grundskolan ingår i en lokalt situerad musikkultur som är formad av traditioner med rötter i förra seklets första hälft. I denna tradition har konventioner om sång med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt. Varje elev bidrar med sitt individuella kunnande i musicerande tillsammans med andra. Studiens syfte var därför att belysa enskilda elevers lärande om att sjunga. Deltagarna i studien var musiklärare och elever i en årskurs fyra och en årskurs fem i musikklasser med körinriktning. Data samlades in genom observation och videodokumentation av en körlektion i respektive klass och genom enskilda intervjuer med åtta elever. Data analyserades ur ett kulturpsykologiskt perspektiv med fokus på kulturella redskap. Betydelsen av den individuella musikkulturella inramningens synliggjordes liksom elevernas strävan efter kvalitet. Samstämmighet visade sig mellan elevernas beskrivningar av förutsättningar för lärande, där den viktigaste faktorn som eleverna lyfte fram var möjligheten att få sjunga i ett, för eleven, bekvämt sångläge. Ett övergripande mönster i resultaten var att elever uppmärksammar de kulturella verktyg som distribueras i undervisningen med stor variation. / Students, who attend a special musical training which focus on choral singing and is offered in the Swedish compulsory school (i.e. musikklass in Swedish), are included in a locally situated music culture, which is shaped by traditions from the early twentieth century. In this tradition, conventions relating to singing with children have developed. Teaching choral singing in large groups is common in these music classes. However, students internalize knowledge about singing individually. Therefore, each student contributes his or her expertise about singing in music making together with other singers. Consequently, the purpose of this study was to highlight individual student learning about singing in a large choir group. The participants in this study were two music teachers and 8 students aged 10 an 11 years old who attended music classes with a focus on choral singing. Data were collected by observations and video documentations of one choir lesson in each grade and by interviews with the students. Data were analysed from a culture psychology perspective with a focus on cultural tools. The results showed the importance of the individual music cultural framing as well as the students’ pursuit of quality. Furthermore, the results showed consistency between the students descriptions of prerequisites for learning. The most important prerequisite, according to the students, was the opportunity for them to sing in a comfortable singing mode. Finally, an overall pattern in the results was the variation in how students pay attention to cultural tools distributed to them in choral teaching.

I orkestermiljön blir det livslånga lärandet konkretiserat då varje arbetsvecka innebär instudering av ett nytt konsertprogram med därpå följande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska lärandet hos erfarna orkestermusiker i ”den tredje åldern”; mellan 50 och 65 år. Sju orkestermusiker intervjuades. Alla respondenterna berättade om glädjen i att vara en del av det musikaliska sammanhanget. Det framkom att vissa arbetsmetoder förändrats över tid som ett resultat av erfarenhet, men också till följd av kroppsligt och mentalt slitage. Berättelserna klargjorde svårigheten att verbalt beskriva inlärningsprocessen liksom att särskilja ett individuellt lärande från ett kollektivt lärande. Individen är en del av kontextens ständigt ackumulerande kunskapstradition. Med hjälp av ett kulturpsykologiskt och ett sociokulturellt perspektiv som uppsatsens teoretiska ansats kunde den väv av interaktioner, samspel och lärande som pågår i den specifika kontexten tydliggöras. Studien innehöll även frågor om hur orkestermusikerna önskade upprätthålla bästa möjliga spelkondition under hela yrkeslivet. Respondenternas berättelser visade hur tankar om kollektivets utveckling helt dominerar över tankar om individens eget kompetensbevarande. Ett viktigt bidrag med denna uppsats blir därför att väcka diskussion om en plan för ”restaurering” av orkestermusiker i ”den tredje åldern”. / In the environment of the orchestra life-long learning is concretized when each working week means the study of a new concert program and the following concert. The purpose of this paper is to describe individual strategies for study as well as the collective, simultaneous, musical learning by experienced orchestra musicians in “the third age”; those between 50 and 65 years. Seven interviews with orchestra musicians were held. All respondents told about the joy of being part of the musical context. It was obvious that some working methods had changed over time as a result of experience, but also because of physical and mental wear. The narratives made clear the difficulty to verbally explain the learning process, and to differentiate between individual and collective learning. The individual is part of a process of a perpetually accumulating tradition of knowledge. Using a culture-psychological and a socio-cultural perspective as the theoretical approach of the paper, the web of interactions, ensemble, and learning which occurs in the specific context could be made visible. The study also included questions about how orchestra musicians tried to maintain the best possible competence during their entire careers. The respondents ́ stories clarified how thoughts about the development of the collective dominate over thoughts about maintaining the competence of the individual. An important contribution of this study is therefore to initiate a discussion about a plan for “restoring” orchestra musicians in “the third age”.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det sydafrikanska skolväsendet bygger på teorierom det individuella lärandet. Undersökningen genomförs med tre metoder, en textanalys avläroplanen, intervjuer av lärare i Sydafrika och observationer av undervisning i ensydafrikansk skola. Resultatet är att det finns vissa spår av individuellt lärande i läroplanen,hos lärarnas svar och i viss undervisning. I diskussionen kommer jag fram till att även om detfinns frön av individuellt lärande i den sydafrikanska skolan så är det inte tillräckligt för attsäga att hela det sydafrikanska skolväsendet bygger på tankar om det individuella lärandet.Nyckelord: Individuellt lärande, Lärstilar, Revised National Curriculum StatementGrades R-9, Sydafrika. / The purpose of this essay is to investigate whether or not the South African school systempredicates upon theories of individual learning. The investigation is carried out using threemethods, a textual analysis of the Curriculum, interviews with South African teachers andclassroom observations. The resulat is that there are some traits of individual learning in thecurriculum, in the answers of the teachers and in some of the education. In my conclusivediscussion I find that even if there are some traces of individual learning in the South Africanschool system it is not enough to say that the South African school system predicates upontheories of individual learning.