Social learning in animals is a frequently studied topic, including birds. Great tits belong to frequently tested passerine species in this context. For this experiment we have chosen another tit species as model birds - adult and juvenile blue tits (Cyanistes caeruleus) and coal tits (Periparus ater). We tested an effect of social information on discrimination learning between palatable and unpalatable prey. Red and green artificial prey items resembling shieldbugs with a mealworm glued underneath were offered to birds. One variant was palatable, the other was unpalatable, soaked in bitter substance. Experimental groups were allowed to observe a pretrained tutor of the same species choosing palatable prey variant and rejecting the unpalatable one. The birds were then subjected to an individual discrimination learning task with simultaneously offered palatable and unpalatable prey items. The control group was not allowed to observe tutor and learned only individually. On the following day, all birds participated in a memory test. We tested if social information has an influence on avoidance learning in juvenile and adult birds of both species. We found that both species of tits were similarly successful in discrimination learning and there was no difference in success in performance between adult...

Alla barn som går på förskola har rätt att delta på lika villkor och ha samma rättigheter enligt Barnkonventionen och i alla åtgärder som görs ska barns bästa komma i första hand. Under de senaste 30 åren har barngrupperna blivit större och utbildade personal saknas för att möta behovet. Syftet med denna pilotstudie är att analysera och diskutera förskollärarnas upplevelser av att arbeta med stora barngrupper. För att ge stöd åt vår undersökning valde vi att samla in material i form av en enkät. Data samlades in som sedan analyserades och delade upp utifrån två olika teman. Resultatet visar att förskollärarna upplever svårigheter att se varje enskilt barn på grund av gruppernas storlek och där det kollegiala lärandet blir huvudfokus. Förskollärarna upplever vidare att det saknas tid och fler utbildade förskollärare för att kunna genomföra arbetet utifrån läroplanens intentioner. Strategierna som förskollärarna använder sig av för att kunna hantera den stora gruppen är att dela den så långt som möjligt samt anpassa den pedagogiska miljön. I resultatet upplever förskollärare att det krävs förutsättningar för att kunna arbeta med stora grupper genom att det finns tillräckligt med personal. Slutsatsen är att förskollärarna upplever att de behöver förutsättningar för att möta den stora barngruppen.

En snabb förändringstakt på arbetsmarknaden sätter högre krav på medarbetarnas kunskap och lärande. Trots detta koncentrerar sig flertalet organisationer idag på de lukrativa vinsterna, vilket skapar sämre förutsättningar för arbetsplatsens grupplärande. Syftet var att utöka kunskapen om medarbetarnas upplevelser av betydelsen arbetsgruppen för lärandeprocesser i relation till organisationsförändring och ett hållbart perspektiv. Studien har en hermeneutisk ansats för att för att kunna tolka och få en djupare förståelse för medarbetarnas upplevelser. Åtta respondenter hittades med hjälp av ett bekvämlighetsurval från respektive åtta olika organisationer. Både strukturerade och semistrukturerade intervjumetoder användes för att besvara frågeställning och syfte. De transkriberade materialet har kodats, analyserats och tolkats med stöd av Illeris (2006) lärandedimensioner i ett successivt samspel där delar och helhet ökat på förståelse för fenomenet. Studien visade på att det upplevs finnas en ambivalent syn bland respondenterna i att lära under förändring i organisationer idag. Detta styrs av individuella erfarenheter, hur medarbetarna upplever relationen och kommunikationen till sina kollegor samt i vilken grad stöd till lärande arbetsplatsen erbjuder. / A quick change in the labor market results in a higher demand on the employee’s knowledge and learning abilities. Despite this fact many organizations today focus on lucrative profits, which in turn create worse group learning conditions in the work places. The purpose of the this study was to expand on the knowledge of the employee´s experiences in regards to the importance of working groups for learning processes in relation to organizational change and sustainable perspective. The eight respondents were chosen through a convenience sampling, who then where interviewed with structural and semi structural interview methods. The transcribed interview material has been processed through categorizing, analyzing and interpretation in a successively manner including both parts and whole. The study shows that amongst the respondents there seem to be ambivalence towards learning within an organization that is changing today. This is driven by; individual experiences, by how the employee´s relationship and communication is towards each other but also by the level of support the working place provides towards learning.

I forskningen har organisatoriskt lärande uppmärksammats, men inte institutionaliserats. Det organisatoriska lärandet påverkas i stor grad av nyckelpersoner vilket ledare och mellanchefer är. Organisatoriskt lärande styrs av det individuella lärandet vilket därför har en stor betydelse i sammanhanget. Ansvaret för det individuella lärandet läggs oftast på organisationens ledare och för ledares individuella lärande är reflektion och erfarenhet en avgörande faktor. Därför var studiens syfte att bidra till forskningen genom att undersöka hur kritiska situationer påverkat ledares lärande och bidragit till det individuella och organisatoriska lärandet. Syftet har studerats utifrån hur ledares reflektion görs och hur reflektionen påverkat ledares ledarskapsstil och orientering. För att studera detta användes vår egen tolkning av kritiska situationer tekniken. Studiens teoretiska referensram baserades därför på individuellt och organisatoriskt lärande, ledarskapsstilar, samt reflektion.Tillvägagångssättet som valdes var att intervjua ledare på mellanchefsnivå, halvstrukturerade intervjuer genomfördes baserat på kritiska situationer tekniken där olika kritiska scenarion diskuterades. I studien genomfördes även en enkät med samtliga intervjuade ledare där de fick uppskatta sin upplevda grad av orientering. Studiens konklusion är att fokus inte bör läggas på kombinerade ledarskapsstilar utan att vikten bör läggas på graden av orientering inom uppgift, relation och förändring. I studien kunde även ett samband identifieras som förklarar vad som krävs av ledare för att uppnå och bidra till organisatoriskt lärande. / Program: Civilekonomprogrammet

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:25:40Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Mauricio da Silva Pedro.pdf: 1499324 bytes, checksum: 7787cf4da5325a64f3f2a49df3c4e090 (MD5) Previous issue date: 2011-01-27 / The global and competitive context lead the organizations to have the expectation that learning and the creation of knowledge take place continuously and to believe that their workers are to share what they know with their coworkers in the group and throughout the organization. In this sense, informal learning that is integrated into the daily lives of people at work, gain importance in the organizational and academic scenery. Therefore the objective of this research is to identify and analyze the factors that influence informal learning in a sales team. The methodology used was quantitative and the data were collected using online survey. The results indicate that people use informal learning as they seek to learn something new in the workplace. They reveal that environmental factors (inhibitors) are not impacting the engagement of the staff in informal learning activities and personal characteristics (facilitators) on the other hand, play the role of motivator for learning. Comparisons were also made between the sales team results and research with teachers, human resource professionals as well as information technology specialists, indicating no significant differences among these groups of professionals. / O contexto global e competitivo faz com que as organizações tenham a expectativa de que a aprendizagem e a criação de conhecimento aconteçam de maneira contínua e que os trabalhadores compartilhem o que sabem com seus pares, no grupo e por toda a organização. Nesse sentido, a aprendizagem informal que está integrada ao cotidiano das pessoas no trabalho, ganha importância no âmbito organizacional e acadêmico. Assim, o objetivo dessa pesquisa é identificar e analisar os fatores que influenciam a aprendizagem informal de uma equipe de vendas. A pesquisa utilizou-se da abordagem quantitativa e a coleta dos dados foi realizada através de questionário eletrônico. Os resultados indicam que as pessoas utilizam a aprendizagem informal quando buscam aprender alguma coisa nova no ambiente de trabalho. Revelam que os fatores ambientais (inibidores) não estão impactando o engajamento dessa equipe em atividades de aprendizagem informal e que as características pessoais (facilitadores), por outro lado, exercem a função de motivador para a aprendizagem. Foram feitas, ainda, comparações entre os resultados encontrados da equipe de vendas com pesquisas junto à professores, profissionais de recursos humanos e também de tecnologia da informação, indicando que não há diferenças significativas entre esses grupos de profissionais.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det sydafrikanska skolväsendet bygger på teorierom det individuella lärandet. Undersökningen genomförs med tre metoder, en textanalys avläroplanen, intervjuer av lärare i Sydafrika och observationer av undervisning i ensydafrikansk skola. Resultatet är att det finns vissa spår av individuellt lärande i läroplanen,hos lärarnas svar och i viss undervisning. I diskussionen kommer jag fram till att även om detfinns frön av individuellt lärande i den sydafrikanska skolan så är det inte tillräckligt för attsäga att hela det sydafrikanska skolväsendet bygger på tankar om det individuella lärandet.Nyckelord: Individuellt lärande, Lärstilar, Revised National Curriculum StatementGrades R-9, Sydafrika.</p> / <p>The purpose of this essay is to investigate whether or not the South African school systempredicates upon theories of individual learning. The investigation is carried out using threemethods, a textual analysis of the Curriculum, interviews with South African teachers andclassroom observations. The resulat is that there are some traits of individual learning in thecurriculum, in the answers of the teachers and in some of the education. In my conclusivediscussion I find that even if there are some traces of individual learning in the South Africanschool system it is not enough to say that the South African school system predicates upontheories of individual learning.</p>

Elever i musikklasser med körinriktning i grundskolan ingår i en lokalt situerad musikkultur som är formad av traditioner med rötter i förra seklets första hälft. I denna tradition har konventioner om sång med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt. Varje elev bidrar med sitt individuella kunnande i musicerande tillsammans med andra. Studiens syfte var därför att belysa enskilda elevers lärande om att sjunga. Deltagarna i studien var musiklärare och elever i en årskurs fyra och en årskurs fem i musikklasser med körinriktning. Data samlades in genom observation och videodokumentation av en körlektion i respektive klass och genom enskilda intervjuer med åtta elever. Data analyserades ur ett kulturpsykologiskt perspektiv med fokus på kulturella redskap. Betydelsen av den individuella musikkulturella inramningens synliggjordes liksom elevernas strävan efter kvalitet. Samstämmighet visade sig mellan elevernas beskrivningar av förutsättningar för lärande, där den viktigaste faktorn som eleverna lyfte fram var möjligheten att få sjunga i ett, för eleven, bekvämt sångläge. Ett övergripande mönster i resultaten var att elever uppmärksammar de kulturella verktyg som distribueras i undervisningen med stor variation. / Students, who attend a special musical training which focus on choral singing and is offered in the Swedish compulsory school (i.e. musikklass in Swedish), are included in a locally situated music culture, which is shaped by traditions from the early twentieth century. In this tradition, conventions relating to singing with children have developed. Teaching choral singing in large groups is common in these music classes. However, students internalize knowledge about singing individually. Therefore, each student contributes his or her expertise about singing in music making together with other singers. Consequently, the purpose of this study was to highlight individual student learning about singing in a large choir group. The participants in this study were two music teachers and 8 students aged 10 an 11 years old who attended music classes with a focus on choral singing. Data were collected by observations and video documentations of one choir lesson in each grade and by interviews with the students. Data were analysed from a culture psychology perspective with a focus on cultural tools. The results showed the importance of the individual music cultural framing as well as the students’ pursuit of quality. Furthermore, the results showed consistency between the students descriptions of prerequisites for learning. The most important prerequisite, according to the students, was the opportunity for them to sing in a comfortable singing mode. Finally, an overall pattern in the results was the variation in how students pay attention to cultural tools distributed to them in choral teaching.

I orkestermiljön blir det livslånga lärandet konkretiserat då varje arbetsvecka innebär instudering av ett nytt konsertprogram med därpå följande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska lärandet hos erfarna orkestermusiker i ”den tredje åldern”; mellan 50 och 65 år. Sju orkestermusiker intervjuades. Alla respondenterna berättade om glädjen i att vara en del av det musikaliska sammanhanget. Det framkom att vissa arbetsmetoder förändrats över tid som ett resultat av erfarenhet, men också till följd av kroppsligt och mentalt slitage. Berättelserna klargjorde svårigheten att verbalt beskriva inlärningsprocessen liksom att särskilja ett individuellt lärande från ett kollektivt lärande. Individen är en del av kontextens ständigt ackumulerande kunskapstradition. Med hjälp av ett kulturpsykologiskt och ett sociokulturellt perspektiv som uppsatsens teoretiska ansats kunde den väv av interaktioner, samspel och lärande som pågår i den specifika kontexten tydliggöras. Studien innehöll även frågor om hur orkestermusikerna önskade upprätthålla bästa möjliga spelkondition under hela yrkeslivet. Respondenternas berättelser visade hur tankar om kollektivets utveckling helt dominerar över tankar om individens eget kompetensbevarande. Ett viktigt bidrag med denna uppsats blir därför att väcka diskussion om en plan för ”restaurering” av orkestermusiker i ”den tredje åldern”. / In the environment of the orchestra life-long learning is concretized when each working week means the study of a new concert program and the following concert. The purpose of this paper is to describe individual strategies for study as well as the collective, simultaneous, musical learning by experienced orchestra musicians in “the third age”; those between 50 and 65 years. Seven interviews with orchestra musicians were held. All respondents told about the joy of being part of the musical context. It was obvious that some working methods had changed over time as a result of experience, but also because of physical and mental wear. The narratives made clear the difficulty to verbally explain the learning process, and to differentiate between individual and collective learning. The individual is part of a process of a perpetually accumulating tradition of knowledge. Using a culture-psychological and a socio-cultural perspective as the theoretical approach of the paper, the web of interactions, ensemble, and learning which occurs in the specific context could be made visible. The study also included questions about how orchestra musicians tried to maintain the best possible competence during their entire careers. The respondents ́ stories clarified how thoughts about the development of the collective dominate over thoughts about maintaining the competence of the individual. An important contribution of this study is therefore to initiate a discussion about a plan for “restoring” orchestra musicians in “the third age”.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det sydafrikanska skolväsendet bygger på teorierom det individuella lärandet. Undersökningen genomförs med tre metoder, en textanalys avläroplanen, intervjuer av lärare i Sydafrika och observationer av undervisning i ensydafrikansk skola. Resultatet är att det finns vissa spår av individuellt lärande i läroplanen,hos lärarnas svar och i viss undervisning. I diskussionen kommer jag fram till att även om detfinns frön av individuellt lärande i den sydafrikanska skolan så är det inte tillräckligt för attsäga att hela det sydafrikanska skolväsendet bygger på tankar om det individuella lärandet.Nyckelord: Individuellt lärande, Lärstilar, Revised National Curriculum StatementGrades R-9, Sydafrika. / The purpose of this essay is to investigate whether or not the South African school systempredicates upon theories of individual learning. The investigation is carried out using threemethods, a textual analysis of the Curriculum, interviews with South African teachers andclassroom observations. The resulat is that there are some traits of individual learning in thecurriculum, in the answers of the teachers and in some of the education. In my conclusivediscussion I find that even if there are some traces of individual learning in the South Africanschool system it is not enough to say that the South African school system predicates upontheories of individual learning.

Online courses of distance learning programmes at universities are designed considering the characteristics and needs of their adult learners. Basically, there are two types of learners in an online course: individual learners and collaborative learners. Designing for learner satisfaction and learning effectiveness for both types of learners is challenging. In fact, previous research has noted that many online courses fail due to poor design. As a solution, researchers have identified instructional design principles that can guide the design of successful online courses. However, these principles lack detailed information to apply them in contexts different from where they had been identified. This consideration raises a question: how does one adapt the existing design principles to design online courses that promote both individual and collaborative learning, particularly in contexts where online courses are supposed to be conducted with minimal teacher support? In the present research, this question is addressed via two sub-research questions: (1) which course components and their design features can promote learners’ satisfaction, perceived learning, and learning effectiveness, and (2) which course components and their design features can stimulate inquiry-based learning and peer-teaching? The research was carried out in the field of educational design research with sets of students and instructional designers of a virtual learning environment prepared for a university-level degree programme in Sri Lanka. Referring to the findings of this research, the thesis discusses how to design online courses that promote both individual and collaborative learning. Further, based on the findings, the thesis presents a set of design principles and guidelines to promote both individual and collaborative learning in online courses that are on information technology related subjects and prepared for distance learning programmes. / SIDA Funded National e-Learning Centre Project at the University of Colombo School of Computing, Sri Lanka