Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i lärstilspedagogisk metodik och är en jämförelse av tre lärstilsanpassade metoder (MIP, CAP och PLS) utarbetade utifrån Dunns lärstilsmodell. Kopplingar görs också till Lpo 94 som bland annat föreskriver individualisering, historisk metodik samt lärandeperspektiv. Undervisningsområdet var klockan för klasser-na 2-4 och studien genomfördes på en skola med lärstilsprofilering. Den kvantitativa studien har en kvasiexperimentell design med beskrivande statistik och syftet var att testa lärstilsmetoderna MIP, CAP och PLS i undervisning av klockan samt ställa dessa lärstilsmetoder mot varandra. Syftet var också att testa elevernas minnesbehållning. Resultaten av föreliggande studie visar att eleverna lär sig klockan på ett lustfyllt sätt med hjälp av metodverktygen och att minnesbehållningen är hög men att mer omfattande studier skulle behövas för få generaliserbara resul-tat.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar för lärande som användningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. Forskningsfrågorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lärande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lärande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestående av tre steg, som avser att förbättra en organisations kundnöjdhet. För att uppnå detta användas bland annat en plattform baserad på gamification då den innehåller poäng, resultattavlor och feedback. Syftet med att använda gamification i programmet är att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lärande. För att besvara forskningsfrågorna har det genomförts kvalitativa intervjuer med åtta chefer, varav fyra deltar i programmets första steg och fyra i dess andra steg. Resultatet visar att utvecklingsprogrammet i sig genererat goda förutsättningar för såväl individuellt som organisatoriskt lärande genom att det funnits en relevant och gemensam målsättning och ett upplevt handlings - och beslutsutrymme. Lärprocessen har kännetecknats av diskussion, erfarenhetsutbyte, reflektion, eget skapande och beslutsfattande vilket i sig bidragit till att utveckla ledarskap och samarbete. Resultatet visar dock även att gamification haft en liten betydelse som redskap i detta sammanhang. Slutsatser av uppsatsen är att om gamification ska skapa goda förutsättningar för lärande krävs det ett relevant syfte, en fungerande teknik samt en behovsanpassning för användarlogik och lärandenivå. Därutöver tycks personligt intresse för att tävla liksom deltagarnas syn på spel i förhållande till sitt yrke ha betydelse för lärande och utveckling.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvändningen (främst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lärande. De elevgrupper som har fokuserats har läst samma ämnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom läsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), några intervjuer, jämförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lärandet varken utvecklas sämre eller bättre i studiemiljöer där man har både lektionsundervisning och handledning på nätet. Konflikter i grupper uppstår och blir synliga även på nätet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar många mail, andra är eller blir helt tysta. Det individuella lärandet kan, för de elever som tar för sig av lärarens handledningstid, bli mycket stort. Detta förutsätter att lärare/lärarteam är beredda på att ge snabb återkoppling så att motivationen hålls vid liv. / The purpose of this work has been to investigate whether the use of computers in education increase the individual and/or the collaborative learning. The groups in focus have studied the same courses in the Trade and Administrations programme, i e Project and Business and Personnel Administration. The investigation has been carried out by means of case studies, the reading of received and sent e-mails, text analyses (documents, reports, protocols), some interviews, group comparisons, project results and merits. The results show that the collaborative learning in educational environments develop neither worse nor better when you have both computersupported lessons and guidance . Conflicts in group develop and can be seen also in webb-based communication when some pupils are overactive and send many mails and others are quiet or become quiet. The individual learning can be very high when pupils take advantage of the teaching time given for webb-based guidance.This assuming that teachers and teaching teams are prepared to give almost immediate feedback in order to maintain a high motivational level.

No description available.

Titel: Lärande som överlevnadstaktik – En studie om samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering. Syfte: Skapa förståelse för samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering i en kunskapsintensiv organisation, med särskilt intresse för enheter där krav på uttalad eller formell professions- eller yrkeskunskap saknas. Metod: Studien har genomförts med ett abduktivt förhållningssätt och en kvalitativ forskningsstrategi. Fallstudie är den valda forskningsdesignen och ett fall har studerats, vilket är avdelningen Digitala medier som är en del av förlaget Studentlitteratur. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering är ett komplext och omfattande fenomen som inbegriper många olika aspekter vilka interagerar med varandra. Samspelet har visualiserats med hjälp av en modell. Exempelvis kan ledarskap och kultur påverka individuellt lärande och tillämpningen av kunskapshantering. Nya kunskaper genereras från olika former av lärande som sedan kan formaliseras. Något som i sin tur innebär att kunskap tillgängliggörs och delas med andra, vilket leder till en högre grad av individuellt lärande. Olika former av lärande fungerar som ett filter vilka de andra aspekterna färdas genom. Olika former av lärande kan generera olika typer av kunskaper. Att konvertera tyst kunskap till explicit kunskap understödjer informellt lärande. Samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering möjliggör ett effektivt lärande inom Digitala medier, vilket är av stor betydelse för avdelningen då arbetskraft med eftersträvad kunskap inte finns att tillgå. Organisationen tar till vara på individers kunskaper och gör den till sin egen, vilket leder till en minskad sårbarhet. Samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering kan även betraktas som en överlevnadstaktik för Digitala medier. En taktik som hjälper avdelningen att prestera trots en avsaknad av tillgång till arbetskraft med eftersträvad kunskap och oförutsedda förändringar i omvärlden.

AbstraktSyftet med arbetet är att undersöka hur nationella proven upplevs av å ena sidan elever i behov av särskilt stöd samt deras föräldrar, å andra sidan hur proven upplevs av deras lärare. Vidare att undersöka hur och om proven påverkar undervisningen samt om de är förenliga med individuellt lärande/ individuella undervisningsplaner och tankarna kring ”en skola för alla”. Slutligen undersöka hur skolan möter elevernas behov. Undersökningen genomfördes i en skola i Reykjavik. Genom delvis strukturerade intervjuer med elever, föräldrar och pedagoger erhölls det empiriska material som utgör grunden för denna studie. I analysen användes olika angreppssätt för skapande av mening: sammanfattande berättelse, direkta citat och kategorier.Sammanfattningsvis framgår det i resultatet att det finns en inneboende paradox i grundskolans läroplaner, att proven upplevs missgynnande för barn i svårigheter, att de är delvis styrande i undervisningen och att de inte är förenliga med individuellt lärande. Dessutom framgår det att den isländska skolan är för teoretisk inriktad.

Det finns olika teorier som beskriver faktorer föratt skapa organisatoriskt lärande. I denna studie har det undersökts hur faktorer, för lärande organisationer, samvarierar inom två stora, svenska företag. De två företagen har definierat var sitt problem som är relaterade till organisatoriskt lärande. Studien har även undersökt om dessa samvariationer kan användas för att bidra till en lösning på de problem företagen har. Empiri från de två företagen har samlats in genom enkäter och svaren har sedan analyserats med hjälp av analysverktyget IBM SPSS Statistics. Analysen har visat hur olika faktorer samvarierar inom de två företagen, vilket har diskuterats mot teorin. Studiens resultat visar att faktorer som samvarierar inom det ena företag, inte nödvändigtvis samvarierar inom det andra. Dessutomvisar studien att en variabel kan samvariera med flera, vilket innebär att det kan finnas olika sätt att lösa ett specifikt problem på. Slutligen visar studien att samvariationerna är specifika för de olika företagen, vilket tyder på att företag är unika. / There are different theories describing factors to create organizational learning. This study has focused on how factors, for learning organizations, correlate in two large Swedish companies. The two companies have defined one problem each related to organizational learning. This study also investigated if these correlations can be used to contribute a solution of the problems at the companies. Data were collected through questionnaires and has been analyzed using the analytic tool IBM SPSS Statistics. The analysis showed that different factors correlate within the companies, an outcome that also partly argues against some of the referred theories in this thesis. The results also shows that correlation within one company of certain factors, differ from the within correlation of the corresponding factors in another company. It also shows that one variable may correlate with several, which means that there may be several ways to solve a specific problem. Finally, the study shows that the correlations are specific for each company, which indicates that each company is unique.

Alla barn som går på förskola har rätt att delta på lika villkor och ha samma rättigheter enligt Barnkonventionen och i alla åtgärder som görs ska barns bästa komma i första hand. Under de senaste 30 åren har barngrupperna blivit större och utbildade personal saknas för att möta behovet. Syftet med denna pilotstudie är att analysera och diskutera förskollärarnas upplevelser av att arbeta med stora barngrupper. För att ge stöd åt vår undersökning valde vi att samla in material i form av en enkät. Data samlades in som sedan analyserades och delade upp utifrån två olika teman. Resultatet visar att förskollärarna upplever svårigheter att se varje enskilt barn på grund av gruppernas storlek och där det kollegiala lärandet blir huvudfokus. Förskollärarna upplever vidare att det saknas tid och fler utbildade förskollärare för att kunna genomföra arbetet utifrån läroplanens intentioner. Strategierna som förskollärarna använder sig av för att kunna hantera den stora gruppen är att dela den så långt som möjligt samt anpassa den pedagogiska miljön. I resultatet upplever förskollärare att det krävs förutsättningar för att kunna arbeta med stora grupper genom att det finns tillräckligt med personal. Slutsatsen är att förskollärarna upplever att de behöver förutsättningar för att möta den stora barngruppen.

En snabb förändringstakt på arbetsmarknaden sätter högre krav på medarbetarnas kunskap och lärande. Trots detta koncentrerar sig flertalet organisationer idag på de lukrativa vinsterna, vilket skapar sämre förutsättningar för arbetsplatsens grupplärande. Syftet var att utöka kunskapen om medarbetarnas upplevelser av betydelsen arbetsgruppen för lärandeprocesser i relation till organisationsförändring och ett hållbart perspektiv. Studien har en hermeneutisk ansats för att för att kunna tolka och få en djupare förståelse för medarbetarnas upplevelser. Åtta respondenter hittades med hjälp av ett bekvämlighetsurval från respektive åtta olika organisationer. Både strukturerade och semistrukturerade intervjumetoder användes för att besvara frågeställning och syfte. De transkriberade materialet har kodats, analyserats och tolkats med stöd av Illeris (2006) lärandedimensioner i ett successivt samspel där delar och helhet ökat på förståelse för fenomenet. Studien visade på att det upplevs finnas en ambivalent syn bland respondenterna i att lära under förändring i organisationer idag. Detta styrs av individuella erfarenheter, hur medarbetarna upplever relationen och kommunikationen till sina kollegor samt i vilken grad stöd till lärande arbetsplatsen erbjuder. / A quick change in the labor market results in a higher demand on the employee’s knowledge and learning abilities. Despite this fact many organizations today focus on lucrative profits, which in turn create worse group learning conditions in the work places. The purpose of the this study was to expand on the knowledge of the employee´s experiences in regards to the importance of working groups for learning processes in relation to organizational change and sustainable perspective. The eight respondents were chosen through a convenience sampling, who then where interviewed with structural and semi structural interview methods. The transcribed interview material has been processed through categorizing, analyzing and interpretation in a successively manner including both parts and whole. The study shows that amongst the respondents there seem to be ambivalence towards learning within an organization that is changing today. This is driven by; individual experiences, by how the employee´s relationship and communication is towards each other but also by the level of support the working place provides towards learning.

I forskningen har organisatoriskt lärande uppmärksammats, men inte institutionaliserats. Det organisatoriska lärandet påverkas i stor grad av nyckelpersoner vilket ledare och mellanchefer är. Organisatoriskt lärande styrs av det individuella lärandet vilket därför har en stor betydelse i sammanhanget. Ansvaret för det individuella lärandet läggs oftast på organisationens ledare och för ledares individuella lärande är reflektion och erfarenhet en avgörande faktor. Därför var studiens syfte att bidra till forskningen genom att undersöka hur kritiska situationer påverkat ledares lärande och bidragit till det individuella och organisatoriska lärandet. Syftet har studerats utifrån hur ledares reflektion görs och hur reflektionen påverkat ledares ledarskapsstil och orientering. För att studera detta användes vår egen tolkning av kritiska situationer tekniken. Studiens teoretiska referensram baserades därför på individuellt och organisatoriskt lärande, ledarskapsstilar, samt reflektion.Tillvägagångssättet som valdes var att intervjua ledare på mellanchefsnivå, halvstrukturerade intervjuer genomfördes baserat på kritiska situationer tekniken där olika kritiska scenarion diskuterades. I studien genomfördes även en enkät med samtliga intervjuade ledare där de fick uppskatta sin upplevda grad av orientering. Studiens konklusion är att fokus inte bör läggas på kombinerade ledarskapsstilar utan att vikten bör läggas på graden av orientering inom uppgift, relation och förändring. I studien kunde även ett samband identifieras som förklarar vad som krävs av ledare för att uppnå och bidra till organisatoriskt lärande. / Program: Civilekonomprogrammet