Abstrakt Multiple skleros (MS) är en kronisk progressiv inflammatorisk sjukdom. Fatigue är ett vanligt symtom och upp till 95% av personerna med MS upplever det. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka effekten av arbetsterapeutiska interventioner hos personer med MS-relaterad fatigue i arbetsför ålder. För att besvara syftet har en litteraturöversikt med en kvantitativ ansats valts där åtta artiklar inkluderades. Fribergs modell (2017) användes vid analysen av studierna. Resultatet presenterar utifrån tre kategorier och visade på en stor variation av interventioner. Två studier visade på en minskad upplevelse av fatigue. De studierna som inte visade på effekt kan ha påverkats av mätperiodens längd och val av mätinstrument. Slutsatsen visar på att det krävs en längre period för att implantera en förändring i det vardagliga livet. Det behövs framtida forskning som mäter interventionernas effekt av MS-relaterad fatigue under en längre tidsperiod.   Sökord: Multipel skleros, arbetsterapi, effekter, gruppinterventioner, individuella interventioner och effekten av interventionen.

Bakgrund: Palliativ vård, eller vård vid livets slutskede, innebär ett förhållningssätt som syftar till att förbättra vårdsökande personers livskvalité. Livskvalité är ett begrepp som är svårt att definiera, det omfattar personens uppfattning om sin situation. Därför är det viktigt att beskriva aspekter som kan främja personers livskvalité. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som främjar livskvalité hos personer som befinner sig i livets slutskede.  Metod: En litteraturöversikt som sammanställdes av elva kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades enligt en induktiv ansats. Inkluderade artiklar fanns genom sökning i Cinahl, Medline, AMED samt PsycInfo. Resultat: Analysen av artiklar indikerade på att livskvalité är en individuell upplevelse bland personer som befinner sig i livets slutskede. Återkommande aspekter som främjar livskvalité i livets slutskede har kategoriserats i tre kategorier: Betydelsen av relationer; Förstå sin situation; Omvårdnad vid livets slutskede. I diskussionen användes Lennart Nordenfelts holistiska teori kring hälsa och livskvalité där synen på den hela människan samt uppfyllelsen av mål är betydelsefullt. Slutsats: God palliativ vård samverkar med livskvalité som i sin tur är nära kopplat till personcentrerad vård. Därför är relationen mellan den vårdsökande personen och vårdpersonal viktig. / Background: Palliative care, or care at end of life, means an approach that aims to improve the quality of life for care seekers. Quality of life is a concept that is difficult to define, it includes the person’s perception of the situation. Therefore it is important to describe aspects that can promote people’s quality of life. Aim: The objective of this study was to describe what promotes quality of life in people who are in the final stages of life. Method: A literature review compiled by eleven qualitative articles. They have been analyzed according to an inductive approach. Included were articles by searching CINAHL, Medline, AMED and PsycInfo. Results: The analysis of the articles indicated on that quality of life is an individual perception among people who are in the final stages of life. Recurring elements that promote quality of life in the final stages of life have been categorized into three categories: The importance of relationships; Understand their situation; Nursing at the end of life. The discussion was used Lennart Nordenfelt holistic theory of health and quality of life, where the vision of the whole person and fulfillment of goals is important.Conclusion: Good palliative care interacts with the quality of life, which in turn is closely linked to person-centered care. Therefore, the relationship between the person seeking care and health professionals is important.

Tidigare forskning om elevers läs- och skrivinlärning belyser lärares åsikter av ämnet samt de faktorer som är viktiga för en gynnsam läs- och skrivutveckling, dock saknas elevernas perspektiv och upplevelser gällande sin inlärning. Syftet med studien var att undersöka elevers upplevelser av sin läs- och skrivutveckling och deras tankar kring betydelsen av att lära sig läsa och skriva. Med syftet som utgångspunkt kommer följande frågor att besvaras: Hur beskriver elever betydelsen av att lära sig läsa och skriva? Hur beskriver elever sin egen läs- och skrivutveckling? Hur skiljer sig upplevelser och erfarenheter åt mellan olika elever, som enligt läraren har haft olika individuella förutsättningar i den tidiga läs- och skrivinlärningen? Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med elever i en årskurs 2, samt en intervju med elevernas klasslärare. Den hermeneutiska teorin och tillvägagångssättet ligger till grund för studien. Resultatet visar att elevers upplevelser och tankar är av stor betydelse, för att lärare ska  ha möjlighet att förstå hur elever upplever sin läs- och skrivutveckling. Det framkommer vissa skillnader i elevernas upplevelser, som kan ha sin grund i deras varierande förutsättningar då läs- och skrivinlärningen påbörjades. Vissa elever menar att vikten av att lära sig läsa och skriva är för att det krävs i det vuxna livet och andra elever anser att det är betydande när de ska läsa eller skriva i skolan, för att ha möjlighet att klara av skolarbetet. Fyra av sex elever har upplevt viss problematik i sin läs- och skrivutveckling och menar att det varit svårt med att stava, skriva långa ord och att läsa mycket text. / Previous research on students' reading and writing learning highlights the teachers' opinions about the subject and the factors that are important for a favorable reading and writing, but is missing the students' perspectives and experiences regarding their learning. The aim of the study was to investigate the students' perceptions of their literacy development and their thoughts on the importance of learning to read and write. With this aim as a starting point the following questions will be answered: How do the students describe the importance of learning to read and write? How do the students describe their own reading and writing development? How do the perceptions and experiences differ between students who, according to the teacher, have had various individual conditions in the early reading and writing process? The study is based on six semi-structured interviews with students in second grade, and an interview with the students' teacher. The base for the study is the hermeneutic theory and approach. The results show that the students' experiences and thoughts are of great importance for teachers to be able to understand how students feel about their reading and writing skills. It reveals some differences in the students' experiences, which may be due to their varying conditions at the beginning of their reading and writing process. Some students believe that the importance of learning to read and write is because it is required in adult life while other students believe that it is significant to be able to cope with school work. Four of the six students have experienced some problems in their literacy development in spelling, writing long words and reading a lot of text.

Minority rights has been a common subject of discussion for several years and since the United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples was adopted the interest in the matter has far from decreased. One of the countries voting in favor of the declaration is Sweden, and although they volunteerly decided to comply with the agreement they have received numerous complaints on how they treat the indigenous people inhabiting certain areas of the country. When constructing new rights, a plan on how to make them apply to everyone who is entitled to them has to be formed, which can be a bit challenging to say the least. This paper presents two different approaches used when creating minority rights – individual rights and group rights – and applies them on two cases – Sweden and Norway – in order to discover which of these methods dominate said field. This is made through examining three different categories of rights – political, economical and social – to see which differences can be found between Sweden and Norway when it comes to indigenous people’s rights, and how these differences relate to individual and group rights. The conclusion of the study is that group rights is the dominating approach, but focusing on both groups and individuals has been the most successful method yet.

This quantitative study deals with the transition from junior to senior sports comparing individual (ISA) and team (TSA) sports athletes in terms of: (a) differences between transition and personal variables, (b) relationships between transition and personal variables, (c) contributions of some transition and personal variables into the quality of adjustment on the senior level of sport. There were 195 participants, ISA (n = 49) and TSA (n = 146). Four instruments were used: the Transition Monitoring Survey, the Athletic Identity Measurement Scale, the Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire and the Physical Self Perception Profile (revised). Thirty significant differences in the transition and personal variables were found. There was a common pattern in the correlations between transition and personal variables and specific patterns for ISA and TSA. Coping strategies, body attractiveness, athletic identity and physical self-value appeared to be predictors for the quality of adjustment for ISA and coping strategies, ego orientation and physical self-value for TSA. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Den här kvantitativa studien handlar om övergången från junior till senior idrott och jämför individuella idrottare (II) och lag idrottare (LI) i: (a) skillnader i övergångs och personlighets variabler, (b) relationerna mellan övergångs och personlighets variabler, (c) hur några övergångs och personlighets variabler bidrar till idrottarnas anpassning till senior nivån. I studien deltog 195 idrottare, II (n = 49) och LI (n = 146). Fyra mätinstrument användes: Enkäten Karriärövergången från Junior- till Senioridrott, the Athletic Identity Measurement Scale, the Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire and the Physical Self Perception Profile (revised). Trettio signifikanta skillnader i övergångs och personlighets variabler hittades. Det fanns ett gemensamt mönster i korrelationerna mellan övergångs och personlighets variablerna och de specifika monstrena för II och LI. Coping strategier, kroppsattraktivitet, idrottsidentitet och fysiskt självvärde verkade förutspå hur anpassade II var till senior nivån och coping strategier, ego motivation och fysiskt självvärde till hur anpassade LI var till senior nivån. Resultaten diskuterades med hjälp av teoretiskt referensram och tidigare forskning.

Det har blivit allt vanligare att företag inrättar belöningssystem. Anledningen till att företag väljer att använda sig av dessa system är på grund av att konkurrensen blir allt hårdare. Det är det viktigt att försöka höja medarbetarnas motivation i arbetet, få personalen att vara mer lojal och viktiga nyckelpersoner att stanna kvar. Motivationen kan ses som en process och behandlar tre begrepp. Genom att använda belöningssystem kan motivationen för att uppnå företagets mål öka. Det finns olika typer av belöningssystem, individuella och kollektiva. I den förstnämnda ges belöningarna ut enskilt till individer och personalen belönas utifrån vad de presterar. Den andra utgår ifrån att ge belöningar till en grupp och alla får ta del av samma summa som belöningen innebär. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att studera hur anställdas motivation formas och påverkas av ett individuellt respektive kollektivt belöningssystem. En fallstudie användes för att kunna gå in närmare på djupet i dessa. Alla 8 intervjuer har skett i respektive respondents arbetsplats. Med hjälp av våra nyckelbegrepp som finns i den teoretiska referensramen har vi kunnat ställa våra intervjufrågor. Under den teoretiska referensramen har vi delat upp den i organisationer och individer, sambandet mellan dem förklaras. Belöningar är nästa del med motiv till varför de ska tillämpas och vilka beteenden ett belöningssystem kan medföra. Även vilka olika slags belöningar som finns. Under motivation tas olika teorier upp, dessa är rättvisa och förväntning samt work orientation. I empirin förklarar våra respondenter om hur de blir motiverade i sina respektive belöningssystem samt att de mer detaljerat berättar hur de upplever rättvisa och förväntningar i systemen. I analyskapitlet utförs en jämförelse mellan teorin och den empirin som samlats in från respondenterna, detta kommer vi med hjälp av våra nyckelbegrepp analyseras skillnader och likheter. Detta leder vidare till våra slutsatser. I slutsatsen kommer vi att diskutera hur de anställda blir påverkade av ett individuellt och ett kollektivt belöningssystem. Slutsatsen påvisar att motivationsprocessen i individuella och kollektiva belöningssystemet skiljde sig åt på olika sätt. / It has become more and more common for companies to implement reward systems. The reason why companies start to use these systems is because of the competition that now is growing stronger and stronger, therefore it’s very important to try and raise the employee’s motivation in work. It can also make the workers more loyal to the organization and make the key individuals to stay put. The motivation can be seen as a process and discusses three different concepts. When used correctly the reward system can be a motivation for the employees to reach the goals that are set in the company. There are different types of reward systems, individual and collective. In the first one we mention, the rewards are given separately to individuals and the staff are rewarded through their achievement. The other one is given out to a group and everyone gets the same amount of the reward.   We’ve used a qualitative method to try and analyze and understand how the employees are motivated by an individual and collective reward system. A case study research was used, because we wanted to get a closer look into the banks and brokers. All 8 interviews have been made in each and one of the interviewee’s offices. With help of our key terms in the theoretical framework we’ve been able to ask our questions. In the same chapter as the theoretical framework we have in the first piece described organizations and individuals, how they relate to each other. Rewards is the next step in this process, and begin with explaining what motives there can be to apply a reward system in a company and which behaviors it can raise. We also bring up what kind of different rewards that exists. Under the headline motivation, we’ve used two theories, expectancy and equity, also work orientation has been looked at. In the empirical data our respondents explain to us how they are motivated in their respective system and also quite precise tell us how they experience the fairness and expectancies in their systems. When we analyze our theory and the data that we have gathered, a comparison between them will be made with the help of our key terms, we will analyze what differences and similarities that emerge. This will later on lead to our conclusions. Here, we will discuss how the interviewee’s motivation is affected by an individual and collective reward system. The final conclusion proves that the motivational process in individual and collective reward systems affect the employees differently.

Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. Frågeställningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas måluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke på elevernas lärande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktär och sett ur pedagogernas perspektiv, där sex pedagoger för grundskolans äldre åldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP är bra på så vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstånd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever når målen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge. I studien har även uppmärksammats att pedagoger i sitt arbete med IUP stundtals utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, medan inriktningen i Skolverkets allmänna råd i högre grad kan sägas utgå från ett kognitivt perspektiv. Avslutningsvis vill jag tacka alla pedagoger som medverkat, samt min handledare Lena Heindorff.

<p>Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. Frågeställningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas måluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke på elevernas lärande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktär och sett ur pedagogernas perspektiv, där sex pedagoger för grundskolans äldre åldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP är bra på så vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstånd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever når målen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge. I studien har även uppmärksammats att pedagoger i sitt arbete med IUP stundtals utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, medan inriktningen i Skolverkets allmänna råd i högre grad kan sägas utgå från ett kognitivt perspektiv. Avslutningsvis vill jag tacka alla pedagoger som medverkat, samt min handledare Lena Heindorff.</p>

Syftet med den här studien är att bidra med en bild av hur enskilda lärare och lärararbetslag förstår extra anpassningar i matematik. Lärararbetslags förståelse av matematiksvårigheter är avgörande för vilka elever som får extra anpassningar och hur dessa utformas.    I studien undersöks och skapas en bild av den förståelse som vuxit fram under de tre år som gått sedan lagändringen/genomförandet 2014. Studien har en hermeneutisk ansats och bygger på en enkät, studier av elevers skriftliga individuella utvecklingsplaner och två fokusgruppsdiskussioner med lärararbetslag för elever i årskurs 3. Empirin är tolkad utifrån det matematikdidaktiska och specialpedagogiska fältet med extra anpassningar som forskningsområde. Resultatet analyseras utifrån Goffmans teori om det främre rummet och med inspiration av analysmetoden Grounded Theory.    I resultatet framgår att lärarna inte uppfattar någon tydlig gräns mellan ledning och stimulans, och extra anpassningar. Lärarna uttrycker att de möter eleven där den är, anpassar och individualiserar och att det sker inom ramen för ordinarie undervisning. Lärarna ser inte extra anpassningar som något nytt efter lagändringen, utan något som har funnits med i undervisningen långt tidigare. Samtidigt beskriver lärarna att undervisning och material anpassas mer idag. I matematik är de extra anpassningarna tydligt målrelaterade, framförallt färdighetsbaserade, samtidigt som arbetssätten och arbetsformerna för anpassningarna inte tydliggörs.   I elevernas individuella skriftliga utvecklingsplaner är det ibland svårt att utläsa, om insatserna är en framåtsyftande planering eller en extra anpassning. Extra anpassningar dokumenteras och hanteras på olika sätt i de olika lärararbetslagen. Lärararbetslagen upplever dokumentationen som problematisk och tidskrävande.   I studien synliggörs styrkan av arbetslagsarbete. Lärarna i arbetslagen visar på en ambition att vilja förstå och följa skolans styrdokument. / The purpose of the study is to investigate and create a vision of how individual teachers and teams of teachers understand the concept of special adjustments in Mathematics. Teachers' understanding of mathematical difficulties is important for which pupils get special adjustments and how they are designed.   The study examines and creates a view of understanding that has been developed since the amendment of the Swedish School Law in 2014. The approach of the study is hermeneutic and is based on a survey, studies of individual development plans and two focus group discussions with teams of teachers for students in the 3rd grade. The empiricism is interpreted from the mathematic didactics and the special pedagogical area, with special adjustments as the research area. The result is analyzed based on Goffman's theory front stage and inspired by the Grounded Theory analysis method.   The result shows that the teachers do not perceive a clear line between management and stimulus, and special adjustments. The teachers express they support the student in its starting-point. The teachers’ education is adjusted and individualized through the frame of ordinary education. The teachers do not see special adjustments as something new after the amendment of the law, rather as something that has been present in the education for a long time. At the same time the teachers need to modify their teaching and material more today. The special adjustments in Mathematics are explicitly target related, especially mathematic skills.  Working methods for the adjustments are not clarified.   In the individual development plans it is sometimes hard to determine if the input is a forward looking plan or a special adjustment. Special adjustments are documented and handled in different ways. The teachers’ experience the documentation as problematic and time consuming.   In the study it is possible to determine the power of working in teams. The teachers show an ambition of understanding and following the regulatory documents of the school.

Kvinnliga chefer är ett omdiskuterat ämne i samhället i relation till jämställdhet. Diskussionerna kring vad som bidragit under kvinnans resa för att lyckas nå chefspositioner kan beskrivas utifrån individuella egenskaper och olika organisatoriska faktorer. Utifrån en problemdiskussion landade vi in i studiens syfte som är att beskriva individuella egenskaper och organisationens bidrag till kvinnans resa till chefsposition. Studiens har genomförts via en kvalitativ datainsamling i form tre steg. Steg ett semistrukturerade intervjuer med kvinnlig chef. Steg två telefonintervju med kvinnlig chefs respektive samt steg tre uppföljning via mail med kvinnlig chef. Datainsamlingen ledde till en empirisk dataanalys som i sin tur bidrog till identifiering av individuella egenskaper i form av motivation, organisations kompetensförsörjning samt den kollektiva resan. Genom en analys resulterade de individuella egenskaper i form av motivation utifrån tre former som samspelar med varandra vilka är intern motivation, extern motivation och motivation som rörelse/energi. Samspelet vi identifierat är för att motivation skall uppstå krävs en rörelse/energi mellan individen och intern/extern motivation. Om bara en rörelse/energi finns men ingen riktning är utstakad ser vi att motivationen inte leder till ett resultat. Samt att organisationens kompetensförsörjning utifrån tre faser. Fas ett attrahera och rekrytera, fas två behålla och utveckla samt fas tre avveckla och omställning bidrar till kvinnans resa. Utifrån analysen resulterade det i svar på studiens syfte som visar att kvinnans individuella egenskaper i form av motivation tillsammans med organisationen kompetensförsörjning bidrar till kvinnans resa till chefsposition. / Female managers are a debated topic in society in relation to gender equality. The discussions about what contributed during the women's journey to succeed in reaching managerial positions can be described on the basis of individual characteristics and different organizational factors. From a problem discussion, we landed in the purpose of the study, which is to describe individual characteristics and the organization's contribution to the women's journey to managerial position. The study has been conducted through a qualitative data collection in form of three steps. Step one semi-structured interviews with female managers. Step two telephone interview with female managers partner and step three follow-up by mail with female managers. The data collection led to an analysis, which in turn contributed to the identification of individual characteristics in the form of motivation, organizational competence provision and the collective journey. Through an analysis, the individual characteristics resulted in motivation based on three forms that interact with each other which are internal motivation, external motivation and motivation as movement/energy. The interaction we have identified is that for motivation to arise, a movement/energy between the individual and internal/external motivation is required. If only movement/energy exists but no direction is outlined, we see that motivation doesn´t lead to a result. And that the organization's competence provision is based on three phases. Phase one is attracting and recruiting, phase two retaining and developing and phase three dismantling and conversion contributing to the women's journey. Based on the analysis, it resulted to the study's purpose which show that the women's individual characteristics in the form of motivation together with the organization's competence provision contribute to the women's journey to the managerial position.