<p>Syftet med uppsatsen är att belysa hur de verksamma uppfattar begreppet inflytande för barn och elever. För att uppnå detta syfte har vi läst in oss på för ämnet relevant litteratur samt gjort en mindre kvalitativ forskningsstudie. Vi har genomfört intervjuer med förskollärare, lärare, specialpedagog och rektor som är verksamma inom samma skolområde.</p><p>Begreppet inflytande enligt litteraturen är mångtydligt och komplext men de flesta av informanterna beskrev begreppet inflytande med att lyssna på barn och elever och ta det de säger på allvar. Vi upplevde under vår studie att informanterna hade lättare att beskriva hinder för inflytande än att förklara själva begreppet samt att en diskussion inom ämnet ofta saknades.</p>

<p>Syfte med denna undersökning har varit att belysa tidigarelärares uppfattningar av demokrati­upp­draget i 2000-talets skola. Vi har noggrant valt ut forskningsfrågor för att uppnå syftet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fem lärare riktade mot tidigare år. Frågorna grundar sig i det syfte vi vill belysa. Resultatet består av delar av intervjuerna som vi valde att lyfta fram utifrån våra forskningsfrågor. Vi har lyft fram skillnader och likheter mellan de olika intervjuperson­ernas svar. Resultatet har visat att demokratiuppdraget består av olika delar, de delar som de inter­vjuade lärarna har lyft fram är bland annat samhällskonstruktion, klassråd, kommunikation och inflytande. Demokratiuppdraget har kommit till uttryck både ofta och mer sällan beroende på vilken del lärarna har syftat på. Lärarna belyste olika vägar till ett demokratiskt klassrum och hur de arbetar med det. Lärarna resonerade kring att demokratiuppdraget handlar om att eleverna får infly­tande och ansvar. De diskuterade kring att vara en ledare med auktoritet och en demokratisk lärare. De tog även upp svårigheter med arbetet med demokratiuppdraget.</p>

Syftet i föreliggande studie är att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i åldern 7-11 år på ett fritidshem. Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfällen där de har möjlighet att bestämma. De områden som de uppfattar att de inte har inflytande över men som de skulle vilja kunna bestämma mer över är verksamhetens innehåll, verksamhetens form och verksamhetens regler. När det gäller huruvida barnen uppfattar att det är vissa barn som bestämmer mer än andra inom fritidshemmets verksamhet så visar barnens svar dels på uppfattningen att alla barn bestämmer och dels på att vissa barn bestämmer mer.

Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om rektorers syn på ett elevråds försättningar och funktion i skolan. Utifrån syftet vill vi undersöka rektorers syn på elevinflytande och elevråd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill även undersöka rektorers syn på lärares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktär. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien. Studiens resultat visar att rektorerna har en positiv syn på elevinflytande och anser att elevråd innehar en viktig funktion i skolan. De hinder som rektorerna upplever finns är bland annat långsamma processer, eleverna själva och tiden. Möjligheterna anger de vara motivation för lärande, övning i demokrati samt goda relationer. Lärare är en förutsättning i arbetet med elevinflytande och även om rektorerna bär huvudansvaret, betonas samarbete i skolan för att aktivt elevinflytande ska gynnas och realiseras.

Sammanfattning På den förskola som jag arbetar och som också har varit min VFU-plats under min utbildning har det förekommit många diskussioner kring hur vi arbetar med demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Förskolan vilar på demokratins grund, som innebär att vi inom förskolan bland annat ska ta till vara barnens tankar och idéer samt uppmuntra barnets förmåga till inflytande i vardagen. Tidigare forskning har visat på svårigheter kring arbetet med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Med anledning av detta fann jag det intressant att undersöka de yngre barnens reella inflytande på några förskolor. Mitt arbete bygger på en enkätundersökning om några pedagogers syn på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande samt vilka faktorer som kan påverka eller begränsar deras arbete med begreppen. Resultatet av min undersökning visar att tiden, förhållningssätt och barngruppens sammansättning är viktiga faktorer som oftast påverkar pedagogerna i deras arbete med barns inflytande, delaktighet och demokrati.

Studiens syfte är att undersöka de yngsta barnens demokratiska rättigheter och deras rätt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet är även att studera vilka faktorer som kan inverka på detta. Forskningsfrågorna är ställda utifrån dessa syften och handlar även om lärarens syn på delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lärare och barn utifrån delaktighet och inflytande.

Emelie Dansk &amp; Maria Lindström. (2010) Tre klassers upplevelse av tre lärares arbete med elevinflytande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. Demokrati är en del av det svenska samhället. Då skolan är det ”lilla” samhället som kan anses spegla det ”stora” samhället utanför. Ett av skolans största uppdrag är att fostra eleverna till demokratiska medborgare samt i skollagen poängteras att eleverna skall ha inflytande över sin utbildning. Metoden i denna studie är kvalitativ intervju med 3 klasslärare för åk 5 och kvantitativ enkätundersökning med dess klasser, totalt 52 elever. Syfte med studie är att undersöka om och i sådana fall hur lärares uppfattningar och arbete med elevinflytande påverkar elevernas upplevelser av elevinflytande. För att få syn på detta fenomen var metodvalet en kvalitativ intervju med lärarna och en kvantitativ enkätundersökning med eleverna, där en jämförelse synliggjorde elevernas och lärarnas påverkan och uppfattning av arbetet med elevinflytande. Våra slutsatser av studie visade att lärares arbete med elevinflytande påverkar elevernas upplevelse av elevinflytande, däremot lärare som anser sig ha mycket elevinflytande behöver inte ha elever som upplever det samma. Ju mer inflytande eleven har desto mer vill den bestämma.

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan människor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jämföra hur verkställigheten av den dagliga verksamheten i två kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner beträffande inflytande, medbestämmande, självbestämmande och individuell anpassning. Syftet har också varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlägger och dokumenterar brukarens behov och önskemål inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter. Efter transkribering har intervjumaterialet analyserats utifrån en analysmodell med deskriptiva och latenta delar. Likheter och skillnader framträdde inom samtliga områden av lagens intentioner som varit föremål för studien. Resultatet visade att självbestämmande var det som utmärkte sig när det gällde svårigheter att arbeta utifrån lagens intentioner i kommunerna.

Demokrati är något som genomsyrar läroplan för förskolan (Lpfö 98) och barns inflytande är en betydelsefull del i detta. Reggio Emilias pedagogiska filosofi, som vilar på ett tydligt demokratiskt förhållningssätt där barns inflytande är en väsentlig del, har inspirerat den svenska förskolans läroplan (Lpfö 98) som är aktuell idag. I utbildningsinspektioner gjorda år 2005-2006 i olika kommuner i Sverige framkommer att det finns brister i arbetet med barns inflytande. Syftet med denna studie är att undersöka hur Reggio Emiliainspirerade pedagoger i förskolan arbetar med barnens inflytande i samlingen och om detta ger barnen utrymme till inflytande. Utifrån syftet har dessa frågor ställts: Vilken innebörd har begreppet ”barns inflytande” för de deltagande pedagogerna som arbetar Reggio Emiliainspirerat? Hur inverkar Reggio Emiliainspirationen på pedagogernas sätt att uttrycka sig om barns inflytande? Hur omsätter pedagogerna begreppet ”inflytande” praktiskt i samlingen? Hur tar pedagogerna tillvara på alla barns uttryck och intressen i samlingen? Genom semi-strukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer har fem Reggio Emiliainspirerade pedagoger på två förskoleavdelningar studerats. Ett sociokulturellt perspektiv har lagts på studien efter inspiration av Säljö (2000). I bakgrundsavsnittet beskrivs uppkomsten av Reggio Emilias pedagogiska filosofi samt hur de arbetar med detta i staden Reggio Emilia. Utifrån olika forskares studier belyses varför barn har rätt till inflytande, positiva konsekvenser av inflytande, hur pedagogernas ageranden både kan gynna och hindra barns möjligheter till inflytande. Bakgrunden behandlar även betydelsen av att pedagoger intar ett barnperspektiv för att göra inflytandet möjligt. Resultatet utifrån intervjuerna visar att pedagogernas sätt att uttrycka sig om barns inflytande har influerats av att de arbetar Reggio Emiliainspirerat och att de, i högre grad än tidigare, anser sig låta barnen vara med och påverka innehållet i verksamheten. Resultatet utifrån observationerna visar att samtliga aktiviteter i samlingarna på förskolavdelningarna är mer eller mindre styrda av pedagogerna och barnens inflytande är beroende av hur pass styrda aktiviteterna är. Slutsatsen är att de Reggio Emiliainspirerade pedagoger som studerats arbetar med barns inflytande genom att de låter barnen vara med och påverka vissa aktiviteter samt att de i några aktiviteter ger barnen alternativ att välja mellan. I relation till hur begreppet inflytande i denna studie definierats konstateras att barnens inflytande är mycket begränsat.

Goda arbetsvillkor, livsvillkor, och bra relationer gör att människor mår bra, syftet med studien var därför att undersöka hur arbetsvillkor och livsvillkor såg ut hos kommunanställda som upplevde sin hälsa som mycket god. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio personer från olika yrkesområden inom den aktuella kommunen där alla upplevde sin fysiska och psykiska hälsa som mycket god. Fem kategorier framkom efter en kvalitativ forskningsansats, dessa var rikt socialt liv, god livsstil, stöd i familjen, goda arbetsvillkor och tidigare traumatisk upplevelse. Ett övergripande tema framkom vilket omfattade personlighetens betydelse och upplevelse av lycka samt att leva i nuet. Helheten som omfattade de intervjuades livsstil, deras personlighet och goda relationer samt att de trivdes med sig själva och hade en närvaro i nuet, trots svårigheter, gjorde att de kände sig lyckliga. Det skulle vara mycket intressant att genomföra en studie med inriktning på upplevelse av lycka.