Vårt syfte var att undersöka hur barn mellan 3-5 år och deras pedagoger uppleverbarns medinflytande och delaktighet i förskolans verksamhet. De metoder vi har använt i studien är intervjuer av pedagoger och barn, samt observationer.Vi valde att utföra undersökningarna på två olika förskoleavdelningar av praktiska skäl. Vi har förberett, genomfört, bearbetat och analyserat vårt resultat från förskolorna för att nå fram till vår diskussion och våra slutsatser. Pedagogerna i studien tycks vara medvetna om att barnen behöver ha större inflytandeöver vardagen i förskolan, och det framkommer att barnen också önskar det och ibland känner sig maktlösa. En orsak är att mycket i verksamheten är styrt och reglerat vilket varken pedagoger eller barn kan påverka. De flesta pedagoger upplever att då de provat att ha ett mer tillåtande klimat har tillvaron blivit avsevärt lugnare. Respondenternas syn på arbetet med barns medinflytande, samt synpunkterna somframkommer i relevant litteratur, pekar på svårigheterna att kombinera barnens behov och rätt till medinflytande i förskolan enligt styrdokumenten, och vad som är praktiskt genomförbart. Här kan vi se att förskolans engagemang och förutsättningar påverkar, men även pedagogernas intresse, vilja, förmåga och kunskap om både barnen och innehållet i styrdokumenten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och förskollärare resonerar kring möjligheter och begränsningar runt barns inflytande i förskolan. Studien syftar även till att försöka belysa dessa resonemang utifrån teorier om makt och styrning. För att kunna undersöka detta har tio intervjuer genomförts, fem barnintervjuer och fem förskollärarintervjuer, som sedan analyserats genom både tidigare forskning som behandlar liknande frågeställningar och genom Foucaults makt- och styrningsperspektiv. Resultatet visar att det både finns möjligheter och begräsningar i arbetet med barns inflytande och hur sådana möjligheter och begränsningar kan ta sig uttryck i förskolan. Resultatet visar även att det i arbetet med barns inflytande finns osynliga strukturer som involverar makt och styrning.

Elever idag ska ges möjligheter att kunna påverka och ha inflytande på sin verksamhet i enlighet med gällande styrdokument om elevernas demokratifostran. Studiens syfte är att få en djupare syn på vad några fritidspedagoger har för uppfattning om elevinflytande på fritidshemmet och vad detta kan medföra för elevernas lärande och framtida demokratiska värderingar. Våra frågeställningar handlar om vilka uppfattningar om elevinflytande som verksamma fritidspedagoger har samt deras olika erfarenheter av detta inflytande och demokratifostran. Vi har även en frågeställning gällande pedagogernas svar och hur dessa kan diskuteras i relation till olika demokratiuppfattningar och olika teorier om lärande. För att få svar på de frågeställningar som ligger till grund för arbetet är tillvägagångssättet en hermeneutisk kvalitativ metod bestående av intervjuer med flera olika fritidspedagoger från olika skolor i olika kommuner. Resultaten av intervjuerna är att pedagogerna i stort använder sig av samtal för att nå fram till eleverna och på så sätt få fram vad eleverna önskar att verksamheten ska innehålla. Pedagogerna använder sig av deliberativa samtal för att i en stor elevgrupp anser dem att det är den mest praktiska metoden med tanke på tiden och de resurser som finns.

Vi har utfört en studie som bygger på aktionsforskning. Syftet och målet med denna studie har varit att utveckla barns delaktighet och inflytande i planeringen av sitt lärande. Aktionsforskningen är byggd på en kvalitativ forskningsstrategi och har pågått under fyra veckor i en förskola samt i en årskurs sex. Forskningen började med observationer för att möjliggöra en kartläggning av nuläget för att därefter påbörja utvecklingsarbetet.  Barnen har varit delaktiga i hela processen från planering till genomförande samt utvärdering. Under processens gång har barnen erbjudits möjlighet att arbeta i helgrupp, mindre grupper samt enskilt för att tillgodose barnens olika behov och förutsättningar för lärande. Hela processens utveckling har dokumenterats med hjälp av loggböcker och dubbellogg. Utvecklingsarbetet visade på att barn kan och vill vara delaktiga i sitt lärande oavsett ålder. Det som krävs är ett stort engagemang av pedagogerna och en villighet att släppa på sin makt och bjuda in barnen till delaktighet och inflytande.

No description available.

SAMMANFATTNING _______________________________________________________________ Ida Brantek & Jessica Persson "Okej ibland är det tråkigt, ibland är det kul. Ibland är det sådär." En studie om barns uppfattningar om massage i förskoleklass. "Okey sometimes it´s boring, sometimes it´s fun. Sometimes it´s neither well nor poorly." A study of children's perceptions of massage in the preschool. Antal sidor: 33 _______________________________________________________________________________ Syftet med studien är att undersöka barns uppfattningar om massage i förskoleklass. Frågeställningar: - Hur uppfattar barnen sin delaktighet? - Hur uttrycker barnen att de känner kring massagesituationerna? För att få svar på syftet och frågeställningarna genomfördes 14 intervjuer med 22 barn i en förskoleklass där massage är ett återkommande inslag i verksamheten flera gånger i veckan. Resultatet visar att de flesta barn har en positiv inställning till massage. Resultatet visar vidare att delaktighet och trygghet är två viktiga faktorer som kan kopplas samman. De är viktiga grunder som behöver stor plats om massage ska användas i barnverksamhet. _______________________________________________________________________________ Sökord: massage, förskoleklass, delaktighet, inflytande, trygghet, makt _________________________________________________________________________________ Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036 – 101000 036162585 och Kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING

Sedan FN:s konvention om barns rättigheter har barns inflytande och delaktighet i samhällsplaneringen stärkts i de frågor som rör barnet. Konventionen hävdar att det är barnens rätt att bilda och uttrycka sina egna åsikter samt att dessa ska respekteras och tas på allvar. Forskningen har genom flera studier kunnat konstatera att barns deltagande är ovärderligt i de frågor som berör dem men att projekt sällan vet hur man ska gå tillväga för att lyckas uppnå ett verkligt inflytande för barnen. I min uppsats undersöker jag hur barnperspektivet behandlas i planeringen och vid utformningen av staden med fokus på vad barnen kan tillföra samt varför det är viktigt med barnperspektivet.  Jag har tillsammans med en grundskoleklass undersökt olika metoder och tillvägagångssätt där barnen fått möjligheten att uttrycka sina tankar och idéer kring sin närmiljö på ett varierat och kreativt sätt. Resultatet i min studie visar att barns perspektiv är komplexa men att de tillför ett unikt och nyskapande kunskapsunderlag som inte kan åstadkommas utan barnen. Barnens bidrag kan vidare användas tillsammans med övrigt material vid utformning och bearbetning av planer och program. Samtidigt visar resultatet att barn inte får tillräckligt med utrymme att faktiskt påverka planeringen vilket framförallt anses bero på för lite kunskap och erfarenhet kring hur arbetet med barn ska tillämpas.          Nyckelord: Barn, barnperspektiv, barns perspektiv, inflytande, delaktighet, samhällsplanering

Introduktion: att lyssna på barnens idéer och tankar för att komma fram till gemensamma mål innebär att alla kan känna delaktighet i det som sker. Pedagoger bör inte använda den makt som de har på ett negativt sätt utan vända den till att skapa demokratiska och delaktiga beslut. Det är viktigt att ta reda på hur mycket barnen kan förstå begreppen som inflytande, demokrati samt delaktighet. Skapa vardagliga situationer där barnen får en förståelse för orden demokrati, inflytande och delaktighet. Syftet: med vår studie är att undersöka hur barns inflytande och delaktighet påverkar deras vardag och att undersöka om barn har insikt om sin delaktighet i de sammanhang där beslut tas. Metod: ett mindre antal barn från två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor, placerade i en av stadsdelarna till en storstad, deltog i studien. Vi använde oss av observations schema och intervju med stöd av fyra frågor. Resultatet: visar att pedagogerna behöver ändra sitt förhållningssätt för att sträva efter uppmuntran där barn medverkar till påverkan och inflytande. Delaktigheten och inflytande bör vara större än vad denna undersökning kunde visa. Pedagogerna borde arbeta mer med att förtydliga barnens delaktighet genom att dokumentera och synliggöra barnens processer, se det kompetenta barnet och föra diskussioner.

Studiens övergripande syfte är att undersöka på vilket sätt föräldrar, med annat modersmål, vill vara delaktiga och få möjlighet till inflytande i verksamheten och hur pedagogerna på enheten förhåller sig till och arbetar med detta. Ett mer specifikt syfte är att undersöka vilken innebörd begreppen delaktighet och inflytande har, för de ovan nämnda grupperna. Studiens frågeställningar är följande: På vilket/vilka sätt önskar föräldrar bli delaktiga och få inflytande i verksamheten? Hur ser föräldrar och pedagoger på begreppen delaktighet och inflytande inom förskolan?  Hur arbetar pedagogerna för att ge föräldrar förutsättningar till delaktighet och inflytande? Undersökningsförfarandet är av kvalitativ art, där elva föräldrar och nitton pedagoger får svara på öppna frågor i enkätform, vilka utgör grunden för studiens resultat. Resultatet visar att de flesta föräldrar är nöjda med de olika forum för delaktighet och inflytande, som för närvarande erbjuds, men att de behöver utformas på ett annorlunda sätt. Det som både pedagoger och föräldrar lyfter fram och betonar som viktiga aspekter är bemötandet, dialogen och relationen mellan föräldrar och pedagoger och de menar att den dagliga kontakten bör prioriteras högt. Ett hinder, som grupperna belyser på olika sätt, är språket och där flera även påtalar det nödvändiga i att de skriftliga dokument, som förskolan använder, behöver översättas. När det handlar om att konkretisera föräldrars delaktighet och inflytande i praktiken upplever många pedagoger det som svårt, vilket även föräldrar har uppmärksammat.

No description available.