BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt. Vi genomförde halvstrukturerade fokusgruppssamtal som utgick från några få, öppna frågor.ResultatResultatet visar att barns inflytande och delaktighet i förskolan är viktigt för förskollärare. Det visar dock att det finns vissa faktorer som rutiner, förhållningssätt och den pedagogiska miljön som påverkar barns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: Samlingen på förskolan har funnits med sedan lång tid tillbaka. Det är en aktivitetsom verkar ha en självklar plats bland förskolans rutiner. Vi är intresserade av hur förskollärarnamenar att samlingen bidrar till barns lärande. I bakgrunden tar vi upp forskning som beskriversamlingen, med dess form, innehåll och syfte. Bakgrunden innehåller också en tolkning av detsociokulturella perspektivet, som vi använder i vår tolkning av resultatet.SYFTE: Att undersöka hur förskollärarna resonerar om syftet med den planerade samlingen irelation till form och innehåll, gruppens betydelse, barns lärande, barns inflytande och delaktighet ochläroplanens betydelse.METOD: Vi har i denna undersökning använt oss av en kvalitativ metod, som redskap använde viintervju och vi startade med en öppen fråga. Sex förskollärare från fem olika förskolor deltog, de flestahar lång erfarenhet av yrket.RESULTAT: I intervjuerna beskriver förskollärarna att ramen för samlingen ser för det mesta likadan ut varje dag, medan innehållet varierar. De menar att samlingen är viktig för gruppgemenskapenoch för barns lärande. De flesta förskollärarna menar att läroplanen tar upp sådant som de alltid hargjort i samlingen, men de har inte läroplanen som utgångspunkt i sin planering av samlingen. Någramenar dock att det krävs att de reflekterar över samlingens form och innehåll och ställer sig frågan:För vem har vi samling?

BakgrundFör att barn ska utvecklas till självständiga och demokratiska individer bör de få vara medbestämmande i situationer som rör deras vardag, exempelvis samling och tema. För att samling och tema ska bli meningsfullt för barnen bör deras intressen, tankar och åsikter synliggöras. Vygotskijs sociokulturella teori handlar om att barn lär i samspel med andra.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och barn ser på medbestämmande i samling och tema på förskolan. Vi vill ta reda på vad medbestämmande innebär för förskollärarna och vilka förmågor förskollärarna anser att barn utvecklar genom att få vara medbestämmande.MetodUndersökningen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där fyra förskollärare och tio barn har observerats och intervjuats.ResultatResultatet visar att medbestämmande för förskollärarna innebär att få göra sin röst hörd och få möjlighet att påverka olika situationer. Barnen lyssnas in i samling och tema genom att deras idéer och tankar synliggörs. Vissa beslut fattas genom demokratisk röstning där allas röst räknas. Enligt barnen får de vara medbestämmande i vad och var de ska leka. Förmågor som barnen utvecklar genom medbestämmande är bland andra självkänsla, empati och social kompetens. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundBarns inflytande är en rättighet som varje barn har. Detta betonas i förskolans styrdokument,och har tydliggjorts i den reviderade läroplanen, samt konventionen för barns rättigheter. Detfinns forskning som påvisar komplexiteten kring barns inflytande, pedagogernasframtidsuppdrag samt flertalet vinster i barnets lärande via inflytande. Både pedagoger ochbarn har, enligt forskning, många utmaningar och läranden av att arbeta med barns inflytande.SyfteUndersökningen syftar till att undersöka hur barns inflytande tolkas av sex pedagoger i deolika åldersgrupperna ett till tre år samt tre till fem år. Frågeställningarna syftar tillpedagogens egen roll och pedagogens arbete med barns inflytande.MetodVi har använt oss av kvalitativ metod, med redskapet intervju. Vi genomförde tresjälvständiga intervjuer var, på tre olika förskolor som var okända för intervjuaren.ResultatUndersökningen visade på många likheter mellan pedagogerna i de olika verksamheterna.Barns inflytande tolkades på likartat sätt, dock skiljde sig arbetsredskapen åt, när pedagogernaskulle ta reda på barnens intressen. Då sattes språket, verbalt som icke verbalt, och barnenssamspel med andra i fokus för pedagogerna. Intervjuer och observationer framkom somarbetsredskap för pedagogerna när de avsåg att ta reda på barnens intressen. Det var främst påett- till treårsavdelningen som trygghet poängterades och hur viktigt den är för att barnensenare ska kunna utöva inflytande. Ansvar betonades mer av pedagogerna på tre- tillfemårsavdelningarna, då i form av att barnen får hålla i aktiviteter eller moment. / Program: Lärarutbildningen

Varje dag så äter barn en stor del av dagens måltider på förskolan. Måltiderna där utgör en stor del av dagen tidsmässigt. Syftet med den här studien har varit att titta närmare på de här situationerna ur, ett för barn, inflytelseperspektiv. Måltiderna kan se väldigt olika ut beroende på hur pedagoger väljer att planera dem. Av intresse har varit att undersöka dessa skillnader och se hur de påverkar barnen. Det empiriska materialet har hämtats från sex observationer av måltider och sex intervjuer med pedagoger från sex olika förskolor. Då syftet har varit att undersöka hur de möjligheter som barn har ser ut får studien ses som kvalitativ. Metoden som användes var av etnografisk karaktär. Intresset låg i att ta reda på vad i pedagogers förhållningssätt som påverkar barns möjligheter till inflytande och varför pedagoger kan tänkas agera som de gör. Studien är induktiv då den startades teorilöst. Det var först i starten av analysen som teorin framträdde klart. Den teoretiska ramen har utgjorts av Basil Bernsteins tankar kring stark och svag inramning och klassifikation. De observerade måltiderna kunde kategoriseras utifrån hur starkt respektive svagt inramade och klassificerade de var. Ju svagare klassifikation och inramning måltiderna omgavs av desto större handlingsutrymme för barnen att styra över sin egen situation.Resultatet visar att de undersökta förskolorna inte hade något uttalat pedagogiskt mål med måltiderna. Praktiska detaljer runt denna diskuterades däremot vid behov. Det empiriska materialet visade på stora variationer mellan måltider på olika förskolor. Vid observationerna framträdde användandet av regler som en styrande faktor för barnens möjlighet att påverka sin egen situation. Karaktären på dessa regler kunde sedan utifrån analys kategoriseras. Måltiden som helhet färgades också av regelvalet. Vissa regler hämmade barns möjligheter medan andra främjade desamma. Att måltiden utgör en omsorgssituation blev betydande i sammanhanget då omsorgssituationer i förskolan generellt sett utgör situationer som inte är pedagogiskt planerade utifrån tydliga lärmål. Det som också framkom var att många regler var oreflekterade. Pedagogerna hade svårt att förklara på vilka grunder som reglerna tillkommit. Det kan tilläggas att flertalet regler snarare verkade ha ett historiskt ursprung med ett lutherskt ideal än att de utgick från modern forskning. Flertalet regler överensstämde dessutom inte med värdegrunden i förskolans läroplan. / Program: Magisterutbildning i pedagogiskt arbete

Bakgrund: I bakgrundsavsnittet redogörs för relevanta aspekter och perspektiv i förhållande till ämnet regler utifrån både forskning och annan litteratur. Följande huvudrubriker används: regler i förskolan; delaktighet och inflytande; barnsyn och styrdokumenten. Vår teoretiska utgångspunkt är Moira von Wrights teori om det punktuella samt det relationella perspektivet.Syfte: Syftet är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur gemensamma regler mellan barn och vuxna uppkommer i förskolan samt reglers betydelse och vilka regler som förekommer. Syftet kompletteras med frågeställningarna: Vem/vilka utformar enligt förskollärarna de gemensamma regler som existerar i barngruppen? Vilka faktorer påverkar regelsättningen enligt förskollärarna?Metod: Vår studie är av kvalitativ karaktär och redskapet som har används är kvalitativ intervju. Sju stycken förskollärare från olika förskolor har medverkat i studien. De medverkande förskollärarna arbetar på avdelningar med små (1-3 år) respektive stora barn (3-6 år).Resultat: I resultatet framkommer förskollärares olika tankar och beskrivningar kring begreppet regel, vilka regler som förekommer i förskolan samt deras betydelse. När det handlar om regelprocessen ställer sig de flesta förskollärarna frågande till om den verkligen involverar barnen. Det vill dock att barnen ska få vara mer delaktiga och ha mer inflytande över de reglerna som ska existera. De framhäver att det finns olika faktorer som kan påverka barnens delaktighet och inflytande i regelprocessen. / Program: Lärarutbildningen

Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur skapande aktiviteter bidrar till barns delaktighet och inflytande. Genom systematiska observationer har jag fått ta del av hur man arbetar med skapande på en förskolas olika avdelningar. Vid observation och analysering av den empiriska data som samlats in användes det relationella perspektivet, samt den didaktiska triangeln för att sätta det i perspektiv och försöka förstå vad det är som sker och varför. Resultaten presenterar tre olika former av aktiviteter, dessa benämns som styrda-, semi-strukturerade- och fria aktiviteter. Dessa tre olika former av skapande aktiviteter möjliggjorde i väldigt olika mån för barns inflytande och delaktighet. Inom de styrda aktiviteterna uppfattades det vara svårare att möjliggöra för delaktighet och inflytande, medan det i semi-strukturerade aktiviteter fanns möjlighet till både inflytande och delaktighet. I de fria aktiviteterna var dessa möjligheter ännu större.

Vi undersöker hur verksam pedagogisk personal ser på den pedagogiska ledarrollen och knyter sitt förhållningssätt och roll i verksamheten till denna. Studien undersöker hur det goda pedagogiska ledarskapet kan påverka barns delaktighet och inflytande genom intervjuer med verksam pedagogisk personal. Vilken kunskap och vilka erfarenheter har respondenterna som vi har intervjuat av pedagogiska ledarskapet? Hur kan det goda pedagogiska ledarskapet och barns delaktighet och inflytande garantera god kvalitet? Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod för att undersöka den verksamma personalens pedagogiska ledarskap i arbetet med barns delaktighet och inflytande. Resultatet visar att det finns flera olika utmaningar i arbetet med detta. Vi upptäckte i vår studie att dessa utmaningar är en del av den verksamma pedagogiska personalens vardag i förskolan. Slutsatsen vi drar är att det behövs tydlig kommunikation och gemensam reflektion i ett arbetslag för att kunna skapa förståelse och kunskap i det pedagogiska ledarskapet och i arbetet med barns delaktighet och inflytande.

<p> </p><p>Syftet med denna studie är att få en bild av hur förskollärare arbetar med barns inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken förskollärare på sju förskolor. Vi intresserar oss för hur inflytandet ter sig bland 4-5-åringar. Demokrati, barnsyn och makt utgör stora delar av denna undersökning. Resultaten av studien visar att demokrati kan gestaltas genom att man förverkligar värdena solidaritet, frihet, förståelse, jämlikhet, tillit, ömsesidig respekt samt tolerans. Den härskande barnsynen bland förskollärarna är att se barnen som <em>medmänniskor</em> men vi ser även spår av synen att <em>vuxna vet bättre</em> samt att se <em>barnet som irrationellt</em>. Det visar sig att inflytande ges på fyra olika nivåer vilka är: barnet har inget inflytande, barnet ges valmöjligheter, barnet kan vara med och påverka samt barnet ges möjlighet att bestämma. Makt är en underliggande aspekt som framkommit vid bearbetning av transkriptionerna. I diskussionen av studien kommer vi fram till hur barnsynerna uppkommit, vad inflytande kan få för konsekvenser samt makt som opersonlig styrning.</p><p> </p>

<p>Undersökningen genomfördes vid Södertörns brandförsvar. Brandförsvaret har från januari 1993 bildat ett brandförsvarsförbund i vilket Tyresö, Huddinge, Haninge, Skogås och Nynäshamns brandstationer ingår. Syftet med undersökningen var att studera variablerna information, inflytande, engagemang och attityd inför denna organisationsförändring. Min frågeställning var om de personer som säger sig ha erhållit information och känner inflytande och är engagerade, har en mer positiv attityd inför omorganisationen än de personer som känner avsaknad av dessa tre variabler. Min hypotes var att det finns ett positivt samband mellan dessa tre variabler och attityd inför omorganisationen. En enkät delades ut, sommaren 1992, till totalt 98 brandmän vid de fem brandstationerna. Enkäten bestod av 30 frågor. Frågorna 7, 14, 21 och 28 var kriterievariabler. De två sista frågorna var öppna frågor. Variabeln attityd var den variabel med högst medelvärde för hela undersökningsgruppen. Nynäshamn brandstation hade högst medelvärde i samtliga fyra variabler. Det gick inte att påvisa att någon av de oberoende variablerna har högre samband än någon annan med den beroende variabeln, attityd inför omorganisationen. De öppna frågorna visade att brandmännen kunde skriva ned fler tänkbara positiva konsekvenser än negativa.</p>