<p>The purpose of this Bachelor’s thesis is to examine university librarians’ perceptions of information literacy, of students’ information literacy and of education in information literacy. The focus is on how they perceive the students’ information literacy development during their university studies. Also of interest in this study is how librarians think that their teaching in information literacy should be included in the students’ other courses.</p><p> </p><p>Three librarians at a Swedish university library were interviewed using qualitative interviews. The material from the interviews was then analyzed with Bruce’s model of different conceptions of information literacy and Limberg’s and Folkesson’s categories for methods and goals for education in information seeking.</p><p>                     </p><p>The results show that information literacy is of high importance for the students to be able to graduate. The students’ information literacy level differs amongst them, but it is clear that it actually develops during their university studies. The education in information literacy should be integrated gradually with the students’ other courses and there should also be a connection with what the students study at the time. To make this work, the teachers have to inform the librarians about the students’ tasks. This also shows that it is very important to have a working collaboration between teachers and librarians, between university departments and libraries. The responsibility for students’ developing in information literacy should be shared by librarians, teachers, the university and students themselves.</p>

The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of the importance of user education in relation to undergraduates´ bachelor thesis. The secondary purpose of the study was to investigate how institutional impact is reflected in student text production. The starting point of the study is an observation of user education at Södertörn University Library, where students in the process of writing their bachelor thesis in tourism participated. This student group became the focus of the study.         Through a survey, feedback was collected concerning what the students think the user education might have contributed to in relation to their thesis writing. Whether the importance of user education reflected in the papers has been investigated based on a comparative reference analysis that included bachelor theses in tourism science published between 2015 and 2017. The students' questionnaire answered in general in the support of the user education, where an increased focus on searching in databases and after scientific articles was emphasized. The comparative reference analysis also did not dispute what was expressed in the questionnaire survey although the difference was marginal to those who participated and those that did not. Based on Norman Fairclough's critical discourse analysis, it was investigated how institutional impact was reflected in selected papers. By analysing the user education and guidelines, it was possible to see how a certain type of academic discourse was reproduced in the theses. This study describes the importance of library education in several ways. The discourse analysis showed that library education has a role as a genre of governance where academic and disciplinary discourse is reproduced. The survey also showed that library education constitutes a cognitive authority towards the students, which correlated with the reference analysis.

Students' usage of print versus e-book formats has been a subject of interest for research since the e-book started gaining popularity. These studies tend to emphasise student preferences and the reasons behind them which has led to a fairly well explored subject around the world. However, less emphasis is put on students’ information practices when using these formats.  This master’s thesis aims to add to the knowledge about the information practices of university students when using course literature in print versus e-book formats. To do this, semistructured interviews through Zoom were conducted with eight students. With practice theory as the theoretical lens, qualitative content analysis was used to analyze the material. The results shows that easy access to course literature is a main factor when choosing format, which indicates that preferences does not necessarily solely shape the information practice. E-books are used extensively by the students for easy access, even though there is a clear overall preference for print. The print format however seems to be providing a better overview of the whole book that favours the search process. The students also describe a feeling of deeper connection with print books and these are therefore used to understand complex texts, as well as when the students better want to remember what they have read. However, information practices described in regards to the e-book is not portrayed as a bad alternative. Rather, it is described as fitting for information practices that require shallower information processing.

In today’s manufacturing industry, addressing maintenance functions is essential to increase effectiveness and productivity. With the present era of digitalisation and technology, all data is enabled to be shared and integrated within the organisations. Increased advancement of complex productions requires consequently greater performance maintenance systems leading to challenges in monitoring processes. Recent research indicates that there are deficiencies regarding maintenance when connecting technical- and organisational aspects. Therefore, it becomes engaging to investigate how to support the decision-making and how to achieve predictability by anticipating unplanned disruptions, breakdowns and failures. The study was commenced to analyse how organisations can utilise maintenance information in order to gain predictability. The research was conducted by using a qualitative approach gathering data through unobtrusive measures, interviews and observations, all being performed at a production manufacturing site. The collected data allowed the research questions to be answered, showing which maintenance information becomes critical to enable prediction in order to prevent or eliminate equipment breakdowns as well as presenting how the information should be utilised within the organisation.  The findings emphasise that in order to achieve predictability and preventive measures, organisations must assess the specific dimensions of downtime, severity and frequency. Both planned- and unplanned maintenance information should be logged with rich descriptions, having common inputs in all systems to induce data transferability. It is justified that systems should be integrated and not individually used, inducing the absolute necessity of standards. All involved individuals with distinct roles and responsibilities should have clear apprehensions about the necessity of maintenance as well as how it brings value. This supports the view of motivation where recognition and achievement become crucial to increase performance efforts, encouraging correct and detailed system inputs. Additionally, mutual understandings that all agree upon lead to maintenance systems becoming an influential organisational function that fully supports the decision-making. / I dagens tillverkningsindustri är det viktigt att ta hänsyn till underhållsfunktioner för att öka effektiviteten och produktiviteten. Med den nuvarande eran av digitalisering och teknik tillåts all data att delas och integreras i samtliga nivåer i organisationer. Med ökad utveckling av komplexa produktionssystem krävs det medföljande högre presterande underhållssystem som leder till utmaningar i processövervakning. Ny forskning tyder på att det finns brister med avseende på underhåll för att integrera tillsammans tekniska och organisationella aspekter. Av den anledning blir det engagerande att undersöka hur beslutsfattandet kan stödjas för att uppnå förutsägbarhet genom att förutse oplanerade störningar, haveri och fel. Studien inleddes för att analysera hur organisationer kan använda underhållsinformation för att erhålla förutsägbarhet. Utförandets design implementerades med hjälp av ett kvalitativt tillvägagångssätt genom att samla in data via diskret-forskning, intervjuer och observationer, allt utfört på en produktionsanläggning. Samtliga insamlade uppgifter fullgjorde det möjligt att besvara forskningsfrågorna om vilken underhållsinformation som blir avgörande för att förutsäga, förebygga eller eliminera utrustningsstörningar och hur tillhörande information ska nyttjas inom organisationen. Som resultatet betonar, för att erhålla förutsägbarhet och förebyggande åtgärder krävs det beaktning av dimensionerna stilleståndstid, svårighetsgrad och frekvens. Både planerat- och oplanerat underhållsarbete ska loggas med omfattande beskrivningar och gemensamma koder i alla system för att inducera överförbarheten. Det motiveras att system ska integreras och inte användas enskilt, vilket föranleder nödvändigheten av standarder. Samtliga involverade individer med distinkta roller och ansvarsområden ska ha en tydlig förståelse över nödvändigheten av underhållssystem och hur den skapar värde. Detta stödjer synen på motivation, där igenkännande och vidareutveckling blir avgörande för att öka prestationsinsatserna såväl som uppmuntra till korrekta och tydliga systemkoder. Detta förklarar att ömsesidig förståelse som samtliga är överens om leder till att underhållssystem blir en inflytelserik organisationsfunktion som stödjer beslutsunderlag.

Uppsatsen undersöker hur informationsanvändningen och informationsbehoven ser ut i designstudenters arbete med olika projekt, i syfte att ta fram kvalitetskriterier för informationssystem och informationsresurser. Underlaget för uppsatsen bygger på utforskande ostrukturerade djupintervjuer med 5 master-studenter i industriell design vid Umeå Designhögskola. Informanterna fick i detalj beskriva arbetsprocessen i minst ett projekt de deltagit i och frågor ställdes sedan kring vilken information som användes i denna process, och vad denna information bidrog med. Analysen av detta material gav 6 stycken kategorier av information. Dessa kopplades samman med olika användningsområden: Informationen inom kategorin textuell information (artiklar, böcker, projektbeskrivningar, etc.) kan delas in i två huvudsakliga användningsområden: A) den används för att få specifika faktauppgifter om ett område; och/eller B) den används för att mer allmänt göra sig en bild av hur relationerna i projektets kontext ser ut. Informationen inom kategorin visuell information (bilder, foton, skisser, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används som visuell inspiration; B) den används för att mer direkt guida vid skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin audio-visuell information (videor från hemsidor främst Youtube) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden A) den används för visuell inspiration; B) den används för attmer direkt guida vid utformnings- och konstruktionsprocessen; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin taktil/skapande information (beröra och uppleva,att skissa och skissen, att modellera och modellen, etc.) kan delas in i fem huvudsakliga användningsområden: A) den används för att nå en personlig förståelse av en form, yta ellerliknande hos den egna designen; B) den används för att mer direkt guida vid vidare skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; D) den används för att testa designens genomförbarhet; och/eller E) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner. Informationen inom kategorin interpersonell information (intervjuer, observationer, handledning, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används för att designern bättre skall kunna identifiera sig med sina tänkta användare; B) den används för att finna ut vilka problemområden som finns kring ett projekt; C) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner; och/eller D) den används för att få andra perspektiv på designen. Personell information (tidigare erfarenheter) används, i de olika projektbeskrivningarna, som inspiration för designlösningar att forska vidare kring. Allt som allt handlar det om 14 olika användningsområden där ett fåtal överlappar flera olika av informationskategorierna. Hur dessa överlappningar sker syns tydligare i Illustration 2 (sida 29). En kronologisk modell över vilka faser ett projekt vanligtvis gick igenom konstruerades utifrån projektbeskrivningarna (faserna illustreras i Illustration 1, sida 28, och i Illustration 2 åskådliggörs vilka av de nämnda användningsområdena och informationskategorierna som är tydligast knutna till varje fas). De huvudsakliga frågeställningar som i varje projektfas krävde svar fick beteckna fasernas olika informationsbehov: Forskningsfasens informationsbehov: Vilka är de tänkta användarna? Hur agerar dessa? Vilken är den tänkta tekniken? Hur interagerar de tänkta användarna med den tänkta tekniken? Skissningsfasens informationsbehov: Vilka är problemområdena? Hur kan de olika problemområdena lösas designmässigt? Utvärderingsfasens informationsbehov: Är de tänkta designlösningarna realistiska? Hur reagerar användare och/eller kollegor på designlösningarna? Vilka lösningar förtjänar att fokuseras på för vidare arbete? Designfasens informationsbehov: Hur kan den valda designlösningen vidareutvecklas? Hur kan designlösningen utformas grafiskt? Vilken grafisk lösning fungerar bäst? Polereringsfasens informationsbehov: Hur skall designprojektet presenteras? Vilket material skall användas för att bäst åskådliggöra designprocessen? Slutsatserna av analysen angiven ovan är att informationssystem och informationsresurser riktade mot projektarbetande designstudenter både måste se till att de olika informationsformerna finns representerade i informationsrepertoaren samt att denna information klarar att tillfredställa projektfasernas informationsbehov. I denna process är samverkan och god kommunikation mellande parter som ingår i det övergripande informationssystemet av hög vikt. Informationen tillhandahållen genom informationssystem och informationsresurser måste även vara kontinuerligt uppdaterad och lättillgänglig. En diskussion kring hur biblioteken kan spela en roll för designstudenter avslutar uppsatsen och här läggs fokus på biblioteket som förmedlare av främst textuell, visuell och personell information. Biblioteken har traditionellt varit en plats för främst texter och i viss mån bilder, men kan även spela en viktig roll som en plats för inspiration och nya möten.

Titel: “En experimentell studie om användningen av ekonomisk information vid kreditbedömning” Inledning: I de flesta företag uppstår det någon gång ett behov av att öka företagets kapital. Ett sätt för företag att öka sitt kapital är att söka kredit hos en bank. Det ställs höga krav på bankerna att de har bra underlag för att bevilja företag en kredit. Kreditbedömaren måste samla in en mängd olika informationskällor för att de ska ha möjlighet att göra en korrekt bedömning. Revisionsberättelsen är en av de informationskällor som kreditbedömare kan använda i sin kreditbedömning. Den 15 december 2016 infördes nya standarder gällande revisionsberättelsen. De nya standarderna innebär förändringar i revisionsberättelsens utseende och innehåll vilket kan ha påverkat användarnas arbete. Även tidigare erfarenhet verkar enligt tidigare studier ha en avgörande betydelse vid kreditbedömningar. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och förstå huruvida olika informationskällor används olika i en kreditbedömning beroende på om beslutsfattaren besitter erfarenhet eller inte. Slutligen kommer studien även se till om detaljeringsgraden i revisionsberättelsen påverkar dess informationsvärde för de som ska bedöma en kredit. Metod: Genom en experimentell studiedesign har två delstudier upprättats. Den första består av en kvasiexperimentell enkät som skickats ut till både erfarna och oerfarna. I enkäten har den nya alternativt gamla revisionsberättelsen medföljt. Enkäten testar dels om bedömningen av olika informationskällor får olika utfall beroende på om respondenten har erfarenhet eller inte samt om respondenten tagit del av den nya eller gamla revisionsberättelsen. Delstudie två består av semistrukturerade intervjuer med både erfarna kreditbedömare och oerfarna studenter och innehar en deduktiv ansats. Slutsats: Det finns inga bevis på att erfarenheten påverkar om en kredit beviljas eller inte. Inte heller enskilda ekonomiska informationskällor påverkar ett beslut om kredit. Att förändra innehållet i starkt institutionaliserade dokument påverkar inte bedömningen eller beslutet vilket gjort att den nya revisionsberättelsen inte kan ses som en bidragande hjälp för personer som arbetar med kreditbedömning av företag. / Background: In most companies, there is sometimes a need to increase the company’s capital. One way for companies to increase their capital is to do a credit application in a bank. The creditor at the bank has to collect a lots of information to make it possible to do a correct assessment. One part of the information that can be used in a credit assessment is the audit report. In 15 December 2016 new standards from IAASB were introduced for the audit report. The new standards imply changes in the audit report's appearance and content, which may have affected users' daily work. Also previous experience seems, according to previous studies, to be important in credit assessments. Purpose: The purpose of the study is to investigate and to understand whether different financial information sources are used differently in a credit assessment depending on whether the decision maker has experience or not. Finally, the study will also ensure that the degree of detail in the audit report affect the information value. Method: The study has an experimental study design where two substudies have been established. The first one consists of a experimental survey sent to both experienced and inexperienced. In the survey, the new alternative to the old audit report has been included. The survey tests whether the assessment of different sources of information has different outcomes depending on whether the respondent has experience or not. It also tests whether the respondent has taken part in the new or old audit report. The second studie consists of semistructured interviews with both experienced creditors and inexperienced students and has a deductible approach. Conclusions: There is no evidence that the experience affects whether a credit is granted or not. Neither individual parts of the annual report affect the outcome of the credit. Changing the content of highly institutionalized documents does not affect the assessment or decision, which has meant that the new audit report can not be seen as a contributing help for individuals who work with creditors to companies. Keywords: The use of information in credit assessment, Credit assessment, Experience, The new audit report, The Brunswiks Lens Model.

Denna kandidatuppsats undersöker hur beteendeförändringsmodellerna “The Behaviour Change Wheel” (BCW), “BCT-Taxonomin” och ”Foggs Behavioural Model” (FBM) kan appliceras i skapandeprocessen av en informativ teknisk tjänst, i syfte att uppnå positiv beteendeförändring gällande svinn av grönsaker hos individer som är medlemmar av andelsjordbruk. I studien undersöks bland annat om deltagarna upplever att den informativa tekniska tjänsten leder till positiv skillnad i beteenden gällande grönsakssvinn, samt vilka specifika komponenter från beteendeförändringsmodellerna som de upplever gör skillnad. Genom semistrukturerade intervjuer och en analys genom beteendeförändringmodellerna identifieras brister i respondenternas beteenden gällande ett minskat grönsakssvinn. Baserat på analysen länkas lämpliga komponenter från beteendeförändringsmodellerna, som tillsammans med data från intervjuerna är grunden till en webbaserad prototyp med informativa inlägg. Ett användartest utfördes under en veckas tid, som avslutades med enkäter av kvantitativ och kvalitativ form för att ta reda på huruvida det skett en förändring i användarnas beteende samt vilka komponenter från beteendeförändringsmodellerna som användarna upplevde gjorde skillnad. Resultatet visar bland annat att ungefär hälften av användarna upplevde ett minskat grönsakssvinn under användartestet, samt att majoriteten upplevde att de identifierade bristande beteenden till viss del höjdes. / This bachelor thesis investigates how the behavior change models “The Behavior Change Wheel” (BCW), “The BCT-Taxonomy” and “Foggs Behavioral Model” (FBM) can be applied in the design process of an informative technical service, with the purpose to achieve positive behavior change regarding vegetable wastage in individuals who are members of Community Supported Agriculture. The study examines, among other things, whether the participants experience that the informative technical service leads to a positive difference in behaviors regarding vegetable waste, and which specific components from the behavior change models that they experience make a difference in the behaviours. Through semi-structured interviews and an analysis through the behavior change models, deficiencies in the respondents' behaviors regarding a reduced vegetable waste are identified. Based on the analysis, appropriate components are linked from the behavior change models, which together with data from the interviews form the basis for a web-based prototype with informative posts. A user test was performed during a week, which ended with surveys of quantitative and qualitative form to find out whether there had been a change in the users' behavior and which components from the behavior change models that the users experienced had made a difference. The results show, among other things, that approximately half of the users experienced a reduction in vegetable waste during the user test, and that the majority of the users experienced that the identified deficient behaviors were to some extent increased.

Social media is today used in Sweden by 88% of the population. On social media platforms discussions of mental health take place, which can be seen as problematic, because of the risk of misinformation being spread. On the other hand these discussions can create connection and provide strategies to individuals struggling. In this study information about depression, on the most used social media platform in Sweden, YouTube, will be explored further. The purpose of the study is to examine what YouTube creators from Sweden express about information sharing and information use, when talking about depression. This has been done by transcribing, thematising and analysing seven YouTube videos. To analyse the videos the theoretical concept cognitive authority has been used. The result of this study shows that information use is expressed in the videos by referring to different sources, presenting factual claims and discussing personal experience. The video creators also explain how information use effects them personally. Information sharing is expressed in the videos by discussing motives and obstacles to sharing information. A conclusion that can be drawn from this study is that prominent patterns can be identified in the videos. These patterns include that the creators mostly discuss their own experiences in their videos, but they also refer to health care professionals regularly. Another pattern identified is that most creators express wanting to share information to create awareness, but they also share information to help others and for the benefit of their own. Further, obstacles for sharing information are discussed in multiple videos, these obstacles are other people and the creators’ emotional reactions. Lastly the study shows that the creators can construct cognitive authorities by using information in a convincing way, by sharing experiences, presenting factual claims, and by referring to different sources. The creators can also construct cognitive authority by sharing information that seems honest and competent, by sharing personal information and explaining how they successfully overcame depression. The cognitive authority can also be constructed by developing personal trust with the viewers, by being personal and showing emotions. / Idag används sociala medier av 88% procent av Sveriges befolkning. På dessa sociala medier diskuteras bland annat psykisk ohälsa, vilket kan problematiseras på grund av risken att desinformation sprids. Å andra sidan kan dessa diskussioner skapa gemenskap och ge strategier till individer som mår dåligt. I denna studie undersöks delande och användning av information om depression på den mest använda sociala medieplattformen i Sverige, Youtube. Syftet med studien är att undersöka vad kreatörer på YouTube uttrycker om informationsanvändning och informationsdelning i videos på svenska som handlar om depression. Detta har gjorts genom att sju YouTube-videos transkriberats, tematiserats och analyserats. För att analysera videorna har det teoretiska begreppet kognitiv auktoritet använts. Undersökningens resultat visar att informationsanvändning uttrycks i videorna genom att kreatörerna refererar till olika källor, genom att presentera faktapåståenden, diskutera personliga erfarenheter och effekter av information. En slutsats som kan dras av undersökningen är att vissa framstående mönster kan identifieras i videorna. Dessa mönster är att de flesta kreatörerna uttrycker en vilja till att dela information för att skapa medvetenhet, med flertalet vill även dela information för att hjälpa andra eller för sin egen skull. Vidare har hinder för informationsdelning identifierats, dessa innefattar andra människor och kreatörernas känslomässiga reaktioner. Slutligen visar undersökningen att kreatörer kan skapa kognitiva auktoriteter genom att de använder information på ett övertygande sätt, delar erfarenheter, faktapåståenden och refererar till olika källor. Kreatörerna kan också skapa kognitiv auktoritet genom att de delar information som verkar ärlig och kompetent och berättar hur de överkommit sin depression. Den kognitiva auktoriteten kan även skapas genom att kreatörerna utvecklar personlig tillit till sin publik, vilket görs genom att kreatörerna visar känslor och är personliga.

The aim of this thesis is to investigate the use of weather information from an information science perspective. By using Everyday Life Information Seeking theories and a qualitative method this thesis takes a novel approach on how weather information is used and viewed by the everyday users and meteorologists. Thus the material, based on seven interviews with everyday users and two focus group interviews with meteorologists, manages to convey new aspects on how weather information is used in an everyday setting and how meteorologists view their role as information providers. The analysis show that for everyday users there is a difference in how weather information is used depending on age. While apps on mobile phones are used by both younger and older informants, other media types, such as TV and webpages, tend to be used by either older or younger age groups. The results also show that there are non-traditional sources used for weather information among everyday users, such as non-weather web cameras and social media. The results also show that there is a difference in how meteorological forecasters and researchers view different aspects of weather information. Both groups have an understanding of information as being dependent on how it is presented, though forecast meteorologists express a more nuanced view. The results from this study show that information science can be a vital tool for studying weather information habits. It is the firm belief of the author that using information science could gain new insights for the meteorological community in the future. This is a two-year master thesis in Archive, Library and Museum studies. / Syftet med denna uppsats är att undersöka väderinformation från ett informationsvetenskapligt perspektiv. Genom att använda Everyday Life Information Seeking teorier och en kvalitativ metod ger denna uppsats ett nydanande angreppsätt på hur väderinformation används och ses av vardagsanvändare och meteorologer. Således kan materialet, som baseras på sju intervjuer med vardagsanvändare och två fokusgruppsintervjuer med meteorologer, frambära nya aspekter på hur väderinformation används i vardagen och hur meteorologer ser på sin roll som informationsförmedlare. Analysen visar att det för vardagsanvändare finns en skillnad i hur väderinformation används beroende på åldersgrupp. Medan appar på mobiltelefoner används av både yngre och äldre informanter, så tenderar övriga media typer, som TV och hemsidor, att användas främst av endast en ålderskategori. Vidare visar resultaten på att icketraditionella källor för väderprognoser används av vardaganvändare, så som webkameror och sociala medier. Resultaten visar även på att det finns en skillnad i hur prognosmeteorologer och meteorologiska forskare ser på olika aspekter av väderinformation. Båda grupperna visar på en förståelse för att information är beroende på hur den presenteras, så ger prognosmeteorologer uttryck för en mer nyanserad bild. Resultaten från studien visa på att informationsvetenskap kan vara ett viktigt verktyg för att studera väderinformationsvanor. Författaren menar på att informationsvetenskap skulle kunna ge nya insikter inom det meteorologiska området i framtiden. Detta är en tvåårig masteruppsats inom Arkiv-, Bibliotek- och Museumstudier.