Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar om lärande som generellt begrepp men också i förhållande till informell kontra en formell kontext. I studien har jag valt att använda fritidshemmet som den plats som står för en informell kontext och skolan som den plats som står för den formella kontexten. Detta på grund av att jag varit intresserad av att undersöka om den integrering som enligt LGR11 bör finnas mellan fritids och skola, uppfattas av eleverna. Undersökningens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 12 elever i årskurs tre. Studiens resultat visar att lärande som begrepp är starkt förknippat med skolans värld och den formella kontexten. Eleverna uppfattar att lärande i högre grad sker i skolan än på fritids. Dock visar resultatet att lärande sker på fritidshem men att den informella kontexten som omger lärandet också gör lärandet till viss del osynligt. Gällande integreringens existens indikerar studien att eleverna uppfattar fritids och skola som två skilda platser. Fritidshemmet är enligt studiens resultat ett komplement till skolan i betydligt högre grad än integrerad i skolverksamheten.

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang. Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik. Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter. Matematik är mycket mer än multiplikationstabell och olika uträkningar och utvecklas genom matematiska aktiviteter vilka uppstår när handling och tänkande förenas.

Syftet med denna uppsats är att studera informell omsorg bland äldre personer i Sverige. Med informell omsorg avses omsorg som inte utförs av den skattefinansierade äldreomsorgen eller består av köpta tjänster i hemmet. Informell omsorg definieras i denna uppsats som sådan omsorg som utförs av anhöriga och andra närstående utan ekonomisk ersättning. Tidigare studier visar att den informella omsorgen bland äldre är mer omfattande än den formella. På senare år finns tendenser på att den informella omsorgen ökat i omfattning, i takt med att den formella omsorgen minskat. Studien söker svar på i vilken utsträckning äldre får informell omsorg och av vem de får denna omsorg. I studien undersöks hur sannolikheten att få informell omsorg påverkas av de olika faktorerna kön, boendeförhållande, barn, formell omsorg samt ålder. Mer specifikt studeras informell omsorg med de vardagliga aktiviteterna köpa mat, laga mat, städa och bada/duscha. Studien baseras på det riksrepresentativa datamaterialet SWEOLD 2004. Resultaten visar att totalt 46 procent av de äldre får någon informell omsorg. Med hjälp av logistisk regressionsanalys har oddsen att få informell omsorg predicerats, utifrån de i studien förekommande oberoende variablerna. Resultaten visar att män får mer informell omsorg än kvinnor. Effekten av kön minskar dock något, om hänsyn tas till boendeförhållanden - fler kvinnor än män lever ensamma på äldre dagar. Ökad ålder ger en ökad sannolikhet att få informell omsorg för kvinnor, men inte för män. Personer som har barn, och träffar dem ofta, får i högre grad informell omsorg än personer som inte har barn. Av de fyra undersökta vardagliga aktiviteterna var det vanligast att få hjälp med städning, därefter kom att köpa mat, att laga mat och minst vanligt var att få hjälp med bad/dusch.

Denna uppsats behandlar frågor såsom vad som kännetecknar lärande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljö samt vad som händer när folkmusik träder in i musikutbildningar. Vad är det som påverkar låtförmedlingen i de olika miljöerna? Undersökningen har sin utgångspunkt i observationer och intervjuer med representanter från en institutionell respektive icke-institutionell miljö där vi har försökt att ta reda på upplevelser av miljön, stämning, roller och prestationer. Slutsatsen av undersökningen är att de två förmedlingssituationerna är mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljön är utgångspunkten att lära sig att spela och det finns en nyttoaspekt i lärandet av låtar där syftet är att på lång sikt utvecklas inom folkmusik i stort. Inom skolan finns ett ”läxtänkande” där studenten bär ansvar för att utanför lektionerna öva på låtarna och att även där göra sin egen musikaliska tolkning av dessa. I miljöer utanför skolan handlar musicerandet i högre grad om lust och att ha roligt i stunden.

<p>Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.</p><p>Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter. Matematik är mycket mer än multiplikationstabell och olika uträkningar och utvecklas genom matematiska aktiviteter vilka uppstår när handling och tänkande förenas.</p>

Uppsatsens syfte var att analysera Finansinspektionens kommunikationssystem samt att utvärdera hur deras interna kommunikation fungerar i praktiken. Författarna valde att utföra en fallstudie för att på så sätt kunna gå djupare inom en specifik organisation. Insamling av empiri har skett genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod med tre personliga intervjuer samt en större enkätundersökning med medarbetare på Finansinspektionen. Respondenterna och informanterna valdes delvis medvetet men även genom ett slumpmässigt urval. Den teoretiska referensramen som studien bygger på innefattar ett flertal kommunikationsmodeller, såsom Shannon och Weavers basmodell, olika slag av intern kommunikation och Osgood och Schramms kommunikationsmodeller. Empiri och analys sammanfördes, slutsatsen författarna kom fram till var att Finansinspektionens interna kommunikation som helhet fungerar bra. Detta har framkommit både genom de personliga intervjuerna och den enkätundersökning som genomförts, liksom att de huvudsakliga informationsvägarna som idag används inom Finansinspektionen är de som medarbetarna föredrar. De främsta sätten att kommunicera internt inom Finansinspektionen är genom intranätet och de fredagsmöten som hålls varje vecka och av dessa synes medarbetarna prioritera båda kanalerna. Emellertid dök en del förslag på förbättringar upp samt synpunkter på vissa specifika delar, inom den interna kommunikationen, där det fanns behov av förändring. Bland annat ansåg en del av respondenterna att sökfunktionen på intranätet kunde förbättras och att fredagsmötena var av mer social karaktär.

Syftet med denna uppsats att på företaget Roxtec undersöka vilka kunskaper återvändarnaerhåller och hur hanteringen av återvändarna påverkar överförandet av kunskap. Genom enundersökning av företaget Roxtec vill vi belysa vilka för företaget användbara kunskaperåtervändarna har och hur företaget tar hand om dessa kunskaper. Vi såg att återvändarnalärt sig kunskaper under sin utlandsstationering. Vidare undersöktes om formellahanteringssätt fanns innan, under och efter utlandsstationeringen. Det visade sig attföretaget endast hade enstaka formella hanteringssätt som för kunskaper vidare. Kunskapenfördes i vissa fall vidare via informella hanteringssätt och i andra fall gick den outnyttjad.Det visade sig att företaget inte till fullo utnyttjar den resurs som återvändares kunskaperinnebär. Utan en formell process med helhetsperspektiv finns det risk att återvändareskunskap går förlorad.

Arbetet är en litteraturstudie med fokus på begreppet icke-formellt lärande. Begreppet icke-formellt lärande faller inom det akademiska fältet för pedagogik genom att som adjektiv ge beskrivning åt lärande. Arbetet bearbetar och jämför genom begreppsanalys icke-formellt lärande och näraliggande begrepp för att bilda en vidare ordning och tillhandahålla verktyg för att förstå både problematik och hur man kan definiera både de begrepp som studeras och delbegrepp som framkommer i studien. Syftet med denna uppsats är huvudsakligen att problematisera och diskutera definitioner av begreppet icke-formellt lärande i litteratur som behandlar begreppet. Genom att jämföra litteratur som behandlar begreppen uppenbaras vissa mönster som kan illustreras genom modeller och figurer för att ge ökad förståelse.

This is a case study that explores the ways in which implemented university reforms have affected employees in the higher educational sector. Previous research within the research field has mainly focused on policy related consequences of the reforms. This is why a study that brings attention to the ways the reforms have affected employees is sorely needed. The aim with the study is to examine whether there is a discrepancy between formal changes and the ways the employees experience them. The study is based on interviews with 8 lecturers from two universities and the material is analyzed mainly through sociological neo-institutional theories, such as Richard Scott’s theory of the three pillars within an informal institution and Helmke and Levintskys theory of the relationship between formal and informal institutions. The results show that there is a discrepancy between the formal changes and the ways employees perceive them. Furthermore the results also show that the employees are not fully satisfied with the outcomes of the changes.

För att nå ut med korrekt information till rätt person i rätt tid behöver en organisations kommunikation fungera. Kommunikation är därför grundläggande för att kunna skapa effektivitet och är en bidragande faktor för deras utvecklingskurva. En organisations kommunikation brukar vanligtvis delas upp i två olika typer; formell och informell kommunikation.   Denna studie syftar till att undersöka hur den interna informella kommunikationen fungerar för operativa enheter i en organisation som ingår i ett större nätverk, samt att undersöka vilka svårigheter som uppstår i samband med förändringar. Detta kan i sin tur skapa större förståelse för växande organisationers kommunikationsproblem.    En abduktiv metod har använts för att uppnå studiens syfte och en fallstudie har genomförts för att få djupare information. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har utförts för att förstå respondenternas berättelse och få mer nyanserad information.    Studiens resultat tydliggör att teorin och praktiken stämmer överens i de fallen där den informella kommunikationen medför svårigheter samt vad som skulle kunna effektivisera den. Resultatet visar att informationsöverflöd och okunskap kring val av kommunikationskanal påverkar kommunikationen negativt. Även svårigheter att anpassa budskapen för mottagaren. Vidare är även uppfattningen kring fördelarna med informell kommunikation enad i litteraturen, dock visar respondenterna på att uppfattningen varierar i praktiken.    Slutsatsen beskriver vikten av att uppmärksamma växande organisationers interna kommunikation och informationsflöden. Studien visar  att en kommunikationsstrategi kan bidra till effektivare kommunikationsflöde för växande organisationer. Slutsatsen innehåller även rekommendationer för organisationer i växande nätverk, framtagna genom att jämföra tidigare forskning och teorier med resultatet. / In order to reach accurate information to the right person on time, an organization's communication needs to work. Communication is therefore fundamental in order to create efficiency and is a contributing factor to their development curve. An organization's communication is usually divided into two different types; formal and informal communication.   This study aims to investigate how internal informal communication works for operational units in an organization that is part of a larger network, as well as investigating the difficulties that arise in connection with changes. This in turn can create a greater understanding of growing organizations' communication problems.   An abductive method has been used to achieve the purpose of the study and a case study has been conducted to obtain deeper information. Qualitative semi- structured interviews have been conducted to understand the respondents' story and get more nuanced information.   The results of the study clarify that the theory and practice are consistent in cases where informal communication causes difficulties as well as what could make it more efficient. The result shows that information overflow and ignorance about the choice of communication channel adversely affect communication. Also, difficulty adjusting the message to the recipient. Furthermore, the perception of the advantages of informal communication is united in literature, however, the respondents point out that perception differs in practice.   The conclusion describes the importance of paying attention to growing organizations' internal communications and information flows. The study shows that a communication strategy can contribute to more efficient communication flow for growing organizations. The conclusion also includes recommendations for organizations in growing networks, developed by comparing previous research and theories with the result.