Ett vård- och omsorgsbehov uppstår i många fall plötsligt. Som anhörig tas det ofta för givet att då ställa upp. Kommunen har sedan 2009 skyldighet att ge stöd till anhörigvårdare, men stödet är många gånger ej anpassat. Ca var femte vuxen i Sverige har att vårdansvar gentemot en anhörig. Som anhörigvårdare tas ett stort ansvar gentemot den anhöriga och detta ansvar förväntas öka i takt med att befolkningen blir allt äldre. Det är därför viktigt att uppmärksamma förvärvsarbetande anhörigvårdares situation för att optimera stödet från den formella vården. Syftet med studien är att belysa hur anhörigvårdare, som förvärvsarbetar, upplever och påverkas av det ansvar de tar på sig angående vården och omsorgen av en familjemedlem. Datainsamlingen skedde med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Data analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Att vilja sin anhörigas bästa, att hantera ansvaret som anhörigvårdare och Att försöka leva som vanligt. I resultatet framkom att anhörigvårdaren upplevde sig ha det yttersta ansvaret för den anhöriga, den formella vården sågs mer som ett komplement. Ansvaret gentemot den anhöriga fanns alltid där och gav således anhörigvårdaren begränsningar i vardagen. Att förvärvsarbeta trots ansvaret som anhörigvårdare beskrevs som en självklarhet, men delade åsikter om arbetet gav stress eller andrum rådde. Anledningen till att en anhörigvårdare ofta tog på sig ett stort ansvar berodde på kärlek och pliktkänslor gentemot den anhöriga.

Dagens industri utger årligen en lista över de företag som etablerat sig på marknaden och utmärkt sig med en intensiv tillväxt på kort tid, dessa benämner de som gasellföretag. I media har gasellföretag målats upp som hjältar av den anledningen att de utgör en stor samhällsnytta i form av nya arbetstillfällen. Tidigare undersökningar har visat att företag med stark och intensiv tillväxt i större utsträckning riskerar att likvideras än företag med långsammare och stabilare tillväxt. Detta grundar sig ofta på svårigheter med att hinna anpassa organisationsstrukturen efter den snabba tillväxten. I takt med att gasellföretag växer ökar avståndet mellan ledning och medarbetarna. Detta ökar behovet av kontroll och uppföljning för att säkerhetsställa att medarbetarna arbetar i enlighet med företagets mål och inriktning. Tidigare undersökningar har visat att det är främst den interna kontrollen som brister hos de gasellföretag som likviderats. Ska ledningen styra gasellföretaget mot ett bestämt mål krävs det att verksamhetsstyrning och kommunikation är anpassat efter rådande omständigheter. I den här studien har därför en undersökning genomförts baserat på fyra olika gasellföretag samt ett tillväxtrådgivarföretag. Studien syftar till att ge en beskrivande och förklarande bild av hur gasellföretagen arbetar för att utveckla och bearbeta den interna kommunikationen anpassat till tillväxttakten. Uppsatsen behandlar även vilka kommunikationsproblem som kan uppkomma på grund av organisationsstrukturer som ej anpassats efter företagets tillväxttakt och förändrade mål. Resultatet av undersökningen visade att gasellföretag måste formalisera företagets struktur och anpassa kommunikationskanalerna härefter. I samband med detta krävs det att ledningen har förtroende för sina anställda och överlämnar eller delegerar nödvändiga ansvarsområden till andra medarbetare inom företaget. Fokus hos ledningen hamnar istället mer på strategiskt arbete. Ju bättre ledningen lyckas att samordna och integrera medarbetarna i enlighet med företags mål, desto mindre risk föreligger det att missförstånd och kommunikationsproblem ska uppstå.

Bakgrund: En fjärdedel av Sveriges befolkning vårdar en närstående i hemmet. Insatserna kan bestå av olika komponenter som sjukvårdande uppgifter, övervakning, känslomässigt stöd och personlig omvårdnad. Upplevelsen av det informella vårdandet är högst individuellt beroende på omfattning, personlighet, synen på hälsa och ohälsa, våra föreställningar, möjligheter till stöd samt den närståendes eventuella sjukdom. Syfte: Att belysa de anhörigas upplevelser av att vårda en närstående i hemmet. Metod: En kvalitativ intervjustudie som baseras på fem semistrukturerade intervjuer. En manifest innehållsanalys genomfördes för att analysera de transkriberade intervjuerna och finna likheter och skillnader i texterna. Resultat: Anhöriga upplever blandande känslor i det informella vårdandet, negativa som stress, dåligt samvete och oro men också positiva som glädje, tillfredsställelse, en fördjupad relation med den närstående samt en upplevelse av att växa som människa. Ett aktivt lyssnande, att bli sedd som unik individ med personligt anpassat stöd, var viktiga aspekter i vårdandet för upplevelsen av trygghet och delaktighet samt för bibehållen livsrytm och hälsa. Slutsats: Anhörigas upplevelser grundar sig i deras unika livsvärld, som de delar med sina närstående. Det nya ansvaret och upplevelsen av vad detta bär med sig, föreställningar om vårdande samt relationen med den närstående, övriga familjemedlemmar och vårdpersonalen, men också avståndet, har betydelse för upplevelsen av det informella vårdandet.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik. Det har avgränsats genom frågeställningarna: Hur uppfattar eleverna syftet med att lära sig matematik? Hur uppfattar eleverna att de kan relatera skolmatematiken till olika sammanhang? Hur uppfattar eleverna matematik utifrån ett känsloperspektiv?Metod: Studien är av kvalitativ art där inspiration från fenomenografi använts som ansats då det är uppfattningar som fokuserats. Intervju som redskap har möjliggjort svar på syftet med studien. Efter analys av utsagorna har fem kategorier av uppfattningar kunnat urskiljas, vilka sedan bearbetats till tre kategorier.Resultat: Resultatet visar att elevers uppfattningar kring syftet med att lära sig matematik främst behandlar dess betydelse inför framtiden samt för att bli allmänbildad. Vidare relaterar eleverna matematik till formella sammanhang och menar att det handlar om bland annat siffror, tal, räknesätten och att räkna. I de fall de relaterar till informella sammanhang fram-hålls användningsområden såsom att handla, baka/laga mat samt tidens betydelse i vardagen. Utifrån uppfattningarna har det kunnat ses att matematik är ett traditionsbundet skolämne. Uppfattningar kring matematik ur ett känsloperspektiv visar till övervägande del positiva känslor, eleverna anser främst att matematik är roligt. / Program: Lärarutbildningen

<p>Syftet med denna uppsats är att studera informell omsorg bland äldre personer i Sverige. Med informell omsorg avses omsorg som inte utförs av den skattefinansierade äldreomsorgen eller består av köpta tjänster i hemmet. Informell omsorg definieras i denna uppsats som sådan omsorg som utförs av anhöriga och andra närstående utan ekonomisk ersättning. Tidigare studier visar att den informella omsorgen bland äldre är mer omfattande än den formella. På senare år finns tendenser på att den informella omsorgen ökat i omfattning, i takt med att den formella omsorgen minskat. Studien söker svar på i vilken utsträckning äldre får informell omsorg och av vem de får denna omsorg. I studien undersöks hur sannolikheten att få informell omsorg påverkas av de olika faktorerna kön, boendeförhållande, barn, formell omsorg samt ålder. Mer specifikt studeras informell omsorg med de vardagliga aktiviteterna köpa mat, laga mat, städa och bada/duscha. Studien baseras på det riksrepresentativa datamaterialet SWEOLD 2004. Resultaten visar att totalt 46 procent av de äldre får någon informell omsorg. Med hjälp av logistisk regressionsanalys har oddsen att få informell omsorg predicerats, utifrån de i studien förekommande oberoende variablerna. Resultaten visar att män får mer informell omsorg än kvinnor. Effekten av kön minskar dock något, om hänsyn tas till boendeförhållanden - fler kvinnor än män lever ensamma på äldre dagar. Ökad ålder ger en ökad sannolikhet att få informell omsorg för kvinnor, men inte för män. Personer som har barn, och träffar dem ofta, får i högre grad informell omsorg än personer som inte har barn. Av de fyra undersökta vardagliga aktiviteterna var det vanligast att få hjälp med städning, därefter kom att köpa mat, att laga mat och minst vanligt var att få hjälp med bad/dusch.</p>

<p>Utifrån ökade krav i samhället har det idag blivit allt viktigare för företag att jobba med sin miljöpåverkan. Ett sätt att göra detta kan vara att införa ett miljöledningssystem i den egna verksamheten. Det handlar här om att skapa ett styrsystem som genom dokument ska förmå integrera det tänkta miljöarbetet bland medarbetarna i organisationen, ett system där målet är att jobba med ständiga förbättringar. Tyréns är ett konsultföretag inom samhällsbyggnadssektorn som har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. På företaget arbetar man med ledningssystemet i alla de olika projekt som företagets konsulter utför. Syftet med denna studie är att visa hur miljöledningssystemet som idé fungerar i praktisk tillämpning hos Tyréns. Vidare är syftet också att åskådliggöra vilken betydelse dokumentstyrning har för konsulternas vardagliga arbete med miljö.</p><p>Projektet har utförts som en kvalitativ fallstudie och med utgångspunkt i ett socialkon-struktivistiskt perspektiv. Eftersom jag ser verkligheten som bestående av sociala kon-struktioner kan jag inte här leta efter en enda ”sanning” utan måste istället tolka det som konsulterna berättar för mig utifrån den personliga analys jag förmår göra.</p><p>Jag hittar fem grundläggande teman ur vad jag upplever de intervjuade konsulterna anser viktigt för att miljöarbetet ska fungera i Tyréns verksamhet. Dessa fem teman är: ”Miljö behöver vara en del av vardagen!”, ”Miljö får inte vara för krångligt!”, ”Miljö är levande!”, ”Man behöver veta att något är fel – inte exakt vad man ska göra åt det!” och ”Miljö berör alla!”.</p><p>Viljan att integrera miljöledningssystemet finns hos företaget, men det verkliga infö-randet kan bli problematiskt just eftersom det gäller att få alla individer med olika förutsättningar att bli intresserade av och verkligen förstå systemet.</p><p>Jag upplever att konsulterna tycker att saker som har med miljö att göra kan vara ganska komplexa. För att miljöarbetet ska smälta in naturligt i vardagen är en förutsättning att det finns tid och kunskap om hur man ska göra och att det ska vara lätt att förstå hur miljö hänger ihop med det egna projektet, för annars finns risken att man struntar i det. Styrning bara genom dokument upplevs svårt och vikten av den informella kommunikationen poängteras, samtidigt som många konsulter också pratar om regelbunden utbildning som någonting grundläggande för att miljöledningssystemet ska fungera.</p> / <p>The increasing demands of society have led to a growing awareness among companies to emphasize their influence on the environment. One way of doing this is by introducing an environmental management system into the business. It is all about creating a control system that, by documents, is supposed to integrate the environmental work of the company among its own personnel. The target is to achieve continual improvement. Tyréns is an enterprise of technical consulting that has an environmental system certified by ISO 14001. The aim of this study is to illustrate how the environmental management system, as an idea, works out in its application at Tyréns. I will also show what importance document control has for the consultants’ environmental work.</p><p>The project has been made as a qualitative case study as seen from a social constructivistic perspective. I see reality consisting of social constructions and therefore it is impossible for me trying to find one “truth”. Instead I have to interpret the information given to me by the consultants.</p><p>I have found five basic themes that I believe the interviewed people find important for their environmental work at Tyréns. These five themes are: “Environmental work has to be a part of the every day activities!”, “Environmental work can not be too complicated!”, “Environmental work is dynamic!”, “You have to know that something is wrong – not necessarily what to do about it!” and “Environmental work concerns everyone!”.</p><p>The will to integrate the environmental management system does exist at the company, but the true implementation can become problematical since you have to get all the individuals with different prerequisitions to be interested in, and truly understand the system.</p><p>I feel the consultants experience the environmental matters as rather complex. An important condition for the environmental work really being able to blend in is that there is enough time and knowledge for it. It must also be easy to understand how environmental issues connect with the consultant’s own project; otherwise there is a risk that the person doesn’t care about it. Controlling only by documents is thought to be hard and the importance of the informal communication is being emphasized. Many of the consultants also talk about regular education as something fundamental if the environmental management system is to work out properly.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa ämnesområdena kommunikation och organisationskultur. Samt vad som är signifikativt i det dagliga arbetet för valda ämnesområden inom Länsförsäkringar Gävleborg ur ett medarbetarskaps perspektiv.</p><p>Denna uppsats påvisar att en känsla av delaktighet är signifikativt för att kommunikation överhuvudtaget skall ske. Detta är något som de teorier vi undersökt förespråkar och överrensstämmer med den verklighet som presenteras i uppsatsen. Vidare har vi även upptäckt att de olika kontoren som besökts utvecklat egna arbetssätt och så kallade subkulturer, som medarbetarna känner sig bekväma att arbeta utifrån. Vi tror i detta sammanhang att en mer aktiv kunskapsspridning mellan kontoren är nödvändig, då verksamheten baseras på just kunskap. </p><p><strong></strong></p> / <p>The purpose of this thesis is to illustrate the subject areas of communication and organizational theories. And what is significant in the daily work within Länsförsäkringar Gävleborg regarding to our subject areas which have been chosen.</p><p>This thesis establishes that a sense of participation is significant and fundamental for communication. This is something that the theories we investigated advocates and correspond with the reality presented in the thesis. Furthermore we have also discovered that the agencys have devoloped their own ways of working and so called subcultures, which the co-workers are comfortable with. We believe that more active knowledge dispersion between the agencys is necessary and further more when the organization is based on knowledge. </p>

Utifrån ökade krav i samhället har det idag blivit allt viktigare för företag att jobba med sin miljöpåverkan. Ett sätt att göra detta kan vara att införa ett miljöledningssystem i den egna verksamheten. Det handlar här om att skapa ett styrsystem som genom dokument ska förmå integrera det tänkta miljöarbetet bland medarbetarna i organisationen, ett system där målet är att jobba med ständiga förbättringar. Tyréns är ett konsultföretag inom samhällsbyggnadssektorn som har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. På företaget arbetar man med ledningssystemet i alla de olika projekt som företagets konsulter utför. Syftet med denna studie är att visa hur miljöledningssystemet som idé fungerar i praktisk tillämpning hos Tyréns. Vidare är syftet också att åskådliggöra vilken betydelse dokumentstyrning har för konsulternas vardagliga arbete med miljö. Projektet har utförts som en kvalitativ fallstudie och med utgångspunkt i ett socialkon-struktivistiskt perspektiv. Eftersom jag ser verkligheten som bestående av sociala kon-struktioner kan jag inte här leta efter en enda ”sanning” utan måste istället tolka det som konsulterna berättar för mig utifrån den personliga analys jag förmår göra. Jag hittar fem grundläggande teman ur vad jag upplever de intervjuade konsulterna anser viktigt för att miljöarbetet ska fungera i Tyréns verksamhet. Dessa fem teman är: ”Miljö behöver vara en del av vardagen!”, ”Miljö får inte vara för krångligt!”, ”Miljö är levande!”, ”Man behöver veta att något är fel – inte exakt vad man ska göra åt det!” och ”Miljö berör alla!”. Viljan att integrera miljöledningssystemet finns hos företaget, men det verkliga infö-randet kan bli problematiskt just eftersom det gäller att få alla individer med olika förutsättningar att bli intresserade av och verkligen förstå systemet. Jag upplever att konsulterna tycker att saker som har med miljö att göra kan vara ganska komplexa. För att miljöarbetet ska smälta in naturligt i vardagen är en förutsättning att det finns tid och kunskap om hur man ska göra och att det ska vara lätt att förstå hur miljö hänger ihop med det egna projektet, för annars finns risken att man struntar i det. Styrning bara genom dokument upplevs svårt och vikten av den informella kommunikationen poängteras, samtidigt som många konsulter också pratar om regelbunden utbildning som någonting grundläggande för att miljöledningssystemet ska fungera. / The increasing demands of society have led to a growing awareness among companies to emphasize their influence on the environment. One way of doing this is by introducing an environmental management system into the business. It is all about creating a control system that, by documents, is supposed to integrate the environmental work of the company among its own personnel. The target is to achieve continual improvement. Tyréns is an enterprise of technical consulting that has an environmental system certified by ISO 14001. The aim of this study is to illustrate how the environmental management system, as an idea, works out in its application at Tyréns. I will also show what importance document control has for the consultants’ environmental work. The project has been made as a qualitative case study as seen from a social constructivistic perspective. I see reality consisting of social constructions and therefore it is impossible for me trying to find one “truth”. Instead I have to interpret the information given to me by the consultants. I have found five basic themes that I believe the interviewed people find important for their environmental work at Tyréns. These five themes are: “Environmental work has to be a part of the every day activities!”, “Environmental work can not be too complicated!”, “Environmental work is dynamic!”, “You have to know that something is wrong – not necessarily what to do about it!” and “Environmental work concerns everyone!”. The will to integrate the environmental management system does exist at the company, but the true implementation can become problematical since you have to get all the individuals with different prerequisitions to be interested in, and truly understand the system. I feel the consultants experience the environmental matters as rather complex. An important condition for the environmental work really being able to blend in is that there is enough time and knowledge for it. It must also be easy to understand how environmental issues connect with the consultant’s own project; otherwise there is a risk that the person doesn’t care about it. Controlling only by documents is thought to be hard and the importance of the informal communication is being emphasized. Many of the consultants also talk about regular education as something fundamental if the environmental management system is to work out properly.

Syftet med denna uppsats är att belysa ämnesområdena kommunikation och organisationskultur. Samt vad som är signifikativt i det dagliga arbetet för valda ämnesområden inom Länsförsäkringar Gävleborg ur ett medarbetarskaps perspektiv. Denna uppsats påvisar att en känsla av delaktighet är signifikativt för att kommunikation överhuvudtaget skall ske. Detta är något som de teorier vi undersökt förespråkar och överrensstämmer med den verklighet som presenteras i uppsatsen. Vidare har vi även upptäckt att de olika kontoren som besökts utvecklat egna arbetssätt och så kallade subkulturer, som medarbetarna känner sig bekväma att arbeta utifrån. Vi tror i detta sammanhang att en mer aktiv kunskapsspridning mellan kontoren är nödvändig, då verksamheten baseras på just kunskap. / The purpose of this thesis is to illustrate the subject areas of communication and organizational theories. And what is significant in the daily work within Länsförsäkringar Gävleborg regarding to our subject areas which have been chosen. This thesis establishes that a sense of participation is significant and fundamental for communication. This is something that the theories we investigated advocates and correspond with the reality presented in the thesis. Furthermore we have also discovered that the agencys have devoloped their own ways of working and so called subcultures, which the co-workers are comfortable with. We believe that more active knowledge dispersion between the agencys is necessary and further more when the organization is based on knowledge.

One of the essential needs of human beings is to be involved in a social context. The intention of this study was to see if the opportunity to have an iPod Touch, could make it possible for students with literacy difficulties to participate in the regular classes and if the implementation of iPod Touch in the school setting would result in informal learning outside the school. In this case study two pupils with literacy difficulties have been using an iPod Touch in their daily school activity. The pupils as well as their teachers have been interviewed about their experiences of implementing iPod Touch as a tool in the regular classroom teatching. The results indicate that iPod Touch can help students to be in inclusive education and that they use the iPod Touch outside school. Further the study also shows that the success of the implementation of iPod Touch depends on many factors, such as the teachers, the pupil’s literacy problems and access to a wireless Internet.