Förskolans läroplan (Lpfö-98) och Läroplan för Grundskolan (Lpo-94) betonar att barn förankrar matematikinlärningen i de vardagliga situationerna och tar vara på vardagsproblemens möjligheter. Problemlösningsförmågan i matematik utvecklas i samtal om vardagsproblem och där barnen är aktiva. Eftersom barnens förhållningssätt till kunskap och lärande formas i förskolan är det viktigt att deras möte med matematiken fokuserar på problemlösningar som har anknytning till deras kunskaper och erfarenheter.Med denna undersökning försöker jag beskriva hur några barn i förskolan uppfattar vardagsmatematik och hur de löser problem med matematiskt tänkande.Jag valde att använda mig av intervjuer med barn (5-6 år gamla) samt observationer på förskolan. Konkreta föremål, barnens teckningar och berättande kring problemlösningar har varit till stor hjälp. Undersökningen varade i fem veckor där barnen, i en grupp på sex, deltog i arrangerade inlärningstillfällen i matematik. Under tiden genomfördes också intervjuerna då de svarade på tre frågor kring matematik.Analysen av insamlade data visade att barnen var fantasifulla och kreativa och löste matematiska problem på olika sätt. I problemlösningarna användes de fyra räknesätten som division, multiplikation, addition och subtraktion fast barnen inte var medvetna om detta. Min undersökning visar att barn tänker matematiskt långt innan de börjar skolan fast Piaget menar att de utvecklar ett systematiskt och logiskt tänkande i åldrarna sju till elva . Barnen som deltog i undersökningen var 5-6 år gamla.

No description available.

Intresset för denna undersökning väcktes i vår lärarutbildning, där vi har fått inblick om hur det i allmänhet ser ut inom skolvärlden och i synnerhet inom matematikämnets abstrakthet. Utifrån detta vill vi undersöka fyra lärares syn på vardagsanknuten matematikundervisning och vilka begrepp dessa lärare använder sig av för att beskriva sina tankar om vardagsmatematik. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer som behandlar deras syn på vardagsmatematik kontra skolmatematik. Resultaten visar att lärarna i vår undersökning har en positiv inställning till vardagsanknuten matematikundervisning och hade velat arbeta mer med det om möjligheten hade funnits. Begrepp som relevans, skolmatematik samt vardagsmatematik definieras inte på samma sätt av dessa lärare, vilket därmed resulterar i olika syn på vardagsanknuten matematikundervisning.

I takt med en växande befolkning i världen ökar också mängden avfall. Avfallsplockare, “waste pickers”, är människor som tjänar sitt levebröd genom att samla på återvinningsbart avfall. I många utvecklingsländer spelar den här gruppen av människor en viktig roll för avfallshanteringen, men avfallsplockare finns även i Sverige. De kan ses rota i papperskorgar efter PET- flaskor och aluminiumburkar med loggan “PANTA”. Syftet med det här arbetet var att undersöka motiv och förutsättningar för avfallsplockare i Stockholm samt vilka utmaningar de ställs inför under det dagliga arbetet. Metoden gick ut på att först studera relevanta vetenskapliga artiklar om avfallsplockning, främst i andra länder där det bedrivits forskning om ämnet. Därefter genomfördes en intervjustudie med 21 stycken avfallsplockare i Stockholm med olika ursprung. Respondenterna representerade 8 olika länder.  Resultatet påvisar att avfallsplockare i Stockholm generellt är mycket fattiga och samlar på avfall i första hand för att få ersättning och inte ur miljösynpunkt. I studien är män starkt dominerande och motsvarar 85 % av respondenterna. Hur mycket en avfallsplockare tjänar under en arbetsdag varierar kraftigt från person till person. Resultatet visar också, med litteratur som underlag, att vardagen för de här människorna är tuff och att arbetet är fysiskt påfrestande för kroppen. Dessutom råder det en hög konkurrens, det är många som samlar på avfall av värde, vilket gör arbetet än mindre lukrativt. Vår studie indikerar på att avfallsplockare bidrar till en bättre miljö och är med och påverkar kretsloppet i en cirkulär ekonomi, men det behöver göras mer forskning på det här området i Sverige. / As the world's population grows, so does the amount of waste. Waste pickers are people who earn their living by collecting recyclable waste. In many developing countries, this group of people plays an important role in the waste management, but waste pickers can also be found in Sweden. They can be seen scavenging in waste bins after PET-bottles and aluminum cans with the logo "PANTA". The purpose of this thesis was to investigate motives and conditions for waste pickers in Stockholm and what challenges they face during their daily work. The method consisted of first studying relevant scientific articles on waste collection, mainly in other countries where research on the subject has been conducted. Subsequently, an interview study was carried out with 21 waste pickers in Stockholm with different origins. The respondents represented 8 different countries.  The results show that waste pickers in Stockholm are generally very poor and collect waste primarily to receive financial compensation and not from an environmental point of view. In the study, men are strongly dominant and correspond to 85% of the respondents. How much a waste picker earns during a working day varies greatly from person to person. The results also show, with literature as a basis, that the everyday life for these people is tough and that the work is physically strenuous for the body. In addition, the competition is high, there are many people who collect waste of value, which makes the work even less lucrative. Our study indicates that waste pickers contribute to a better environment and help to influence the cycle in a circular economy, but more research needs to be conducted in this area in Sweden.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för ämnet organisatorisk förändring. Inriktningen är en analys av hur en förändring av materiell struktur, en fysisk byggnad, har för inverkan på styrning och beteende. Studien ämnar se hur de formella och informella aspekterna av en organisation interagerar med varandra samt hur en organisation bör forma sin verksamhetsstyrning för att nå samtliga berörda. Problematik kan föreligga då syftet med förändringen inte alltid framgår, varpå samspelet mellan struktur- och aktörsdrivna aktiviteter behandlas utifrån valt ramverk. Swedbank AB har genomfört en ombyggnation av sitt huvudkontor baserat på deras kärnvärderingar, med önskan om att verka enligt dem. Utifrån insamlat material från intervjuer framgår det att den nya fysiska strukturen tvingat fram nytt beteende hos medarbetare. Utfallet från den informella strukturen som formas lokalt kan dock inte förutspås. Slutsatsen är att formella och informella faktorer är sammankopplade, samt att ett fortsatt efterarbete är av betydelse.

Tidigare forskning inom ekonomistyrning har i stor utsträckning fokuserat på att studera vilken effekt feedback har på medarbetare. Att få effekt av feedback förutsätter dock att feedbacken når fram. Vidare finns forskning på chefers avsikt med feedback samt vad som påverkar hur medarbetare uppfattar feedback, dock identifieras en brist på forskning som jämför chefers avsikt med medarbetares uppfattning. Denna studie syftar därmed till att utforska chefers avsikt med och medarbetares uppfattning av formell och informell feedback samt att jämföra dessa för att vidare utvärdera befintlig feedback-relation. En inledande genomgång av befintlig litteratur gav teoretiska förväntningar på vilka faktorer chefer avser att påverka med feedback samt vad som påverkar medarbetares uppfattning av feedback. Då avsikt med och uppfattning av feedback inte var känd på förhand genomfördes en kvalitativ intervjustudie baserad på respondenter från två team inom ett företag. Resultatet visar skillnader, dels i synen på vad som räknas som feedback, dels i chefers avsikt med och medarbetares uppfattning av feedback. Inkongruens mellan avsikt med och uppfattning av feedback leder till en bristfällig feedback-relation.

<p>Mathematics in preschool - how do preschool teachers make children aware of the matematics around them?</p>

Bakgrund:   Allt fler människor vårdas i sina hem och det anses ofta vara en betydelsefull plats för både sjuka och anhöriga. När sjukdom drabbar en person spelar de anhöriga en viktig roll. De får ta ett stort ansvar gentemot den sjuke och för vården i hemmet. Det är trots detta fortfarande sjuksköterskans uppgift att främja patientens och familjens upplevelse av livskvalitet och välbefinnande. Allas behov behöver tillgodoses för att vården i hemmet ska vara adekvat. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en sjuk familjemedlem i hemmet. Metod: Denna litteraturöversikt baserades på tio vetenskapliga artiklar. Dessa hämtades från databaserna CINAHL plus with Full text och PubMed. Familjefokuserad omvårdnad var den teoretiska referensram som kom att diskuteras utifrån litteraturöversiktens resultat. Den handlar om familjens betydelse för patientens upplevelse av hälsa och sjukdom. Även de vårdvetenskapliga konsensusbegreppen behandlades. Resultat: Det framkom fyra områden i resultatet. Det första var känslomässig påverkan på den informella vårdaren, vilket berörde de tankar och känslor som uppkom när någon tog sig an vårdarrollen. Det andra var social påverkan, som handlade om hur de anhörigas sociala liv påverkades när de tog sig an den informella vårdarrollen. Det tredje var förändringar, vilket berörde kontrasterna mellan hur livet var innan sjukdom drabbade familjen och hur livet blev efter sjukdomen inträdde. Det sista området var information och stöd som omfattade det som familjen ansåg sig behöva hjälp med.                                                                                          Diskussion: De två områdena känslomässig påverkan på den informella vårdaren och social påverkan diskuterades utifrån den familjefokuserade omvårdnaden och de vårdvetenskapliga konsensusbegreppen. / Background: Nowadays more people are being cared for in the home which is often considered an important place for both the patient and relatives. When illness hits one family member the relatives plays an essential role. They have to take responsibility for their sick family member and for the home nursing. Nevertheless, it is still the nurse´ task to ensure that the patient and the family experience quality of life and wellbeing. Aim: To describe the family experience of caring for a sick family member at home. Method: This literature review was based on ten scientific articles. These were taken from the databases CINAHL Plus with Full Text and PubMed. Family focused nursing was the theoretical framework that the literature review was proceeded from. Family focused nursing is about the family importance to the patient experience of health and illness. The consensus concepts of caring science were also discussed.   Results: Four themes appeared in the result. The first one was emotional impact on the informal caregiver. That theme includes thoughts and feelings that arise when someone takes on the caregiving role. The second one was social impact which is about the family members' social lives and how the informal caregiving role affects them. The third one was changes and that theme is about the contrast between what life was like before the illness struck their family and how life became after the disease entered. The final theme was information and support which included the areas where the family required more help. Discussions:  Emotional impact on the informal caregiver and social impacts were discussed on the basis of family focused nursing and the consensus concepts of caring science.

Titel: Den interna kommunikationen - En fallstudie om hur det kommuniceras internt mellan olika hierarkiska nivåer Syfte: Syftet med studien är att studera kommunikationen som sker internt på fallföretaget mellan de olika stegen i hierarkin, genom att ta hänsyn till valet av kommunikationskanal som finns tillgängliga för respektive aktörer i hierarkin. Metod: Studien utfördes med en abduktiv forskningsansats, en kvalitativ undersökningsmetod har tillämpats för att kunna samla in empiri. Datainsamlingen skedde på fallföretaget genom intervjuer som har utförts med aktörer på olika nivåer i hierarkin. 34 personer intervjuades enskilt, de som har deltagit i studien är; 1 driftchef, 3 lagerchefer, 10 arbetsledare och 20 medarbetare. Ad hoc metod användes för att analysera den insamlade empirin för att sedan välja ut relevant information som har kunnat besvara på forskningsfrågorna samt uppfylla studiens syfte. Resultat och bidrag: Studiens resultat är att valet av kommunikationskanal varierar beroende på vilken plats som aktören har i hierarkin. Ju högre man befinner sig i hierarkin desto mer tillgång finns det till olika kommunikationskanaler. Resultatet visade att de som är lägre i hierarkin inte har användning för vissa kanaler på grund av det arbete som de utför. Bidraget med studien är att analysera internkommunikationen på fallföretaget och kartlägga vilka kommunikationskanaler som finns tillgängliga internt. Förslag till fortsatt forskning: Studien ger förslag att undersöka orsaken till att det inte finns ett bredare intresse längre ner i hierarkin när det gäller informationsspridning. Nyckelord: Intern kommunikation, kommunikationskanaler, vertikal kommunikation, formell och informell kommunikation. / Abstract Summary Title: Internal communication – A case study on how it is communicated internally between different hierarchical levels Aim: The purpose of the study is to study how it is communicated internally between the different various steps in the hierarchy in a company, considering the choice of communication channel that is available to each person in the hierarchy. Method: The study was conducted with an abductive research approach where a qualitative research method has been applied to be able to collect empirical data. The data collection took place at a case company where researchers interviewed various employees at different levels in the hierarchy. 35 people were interviewed individually, of which one was operations manager, 3 warehouse managers, 10 supervisors and 20 employees. Ad hoc method for analysis was used to analyze the collected data and then relevant information that can answer the research questions were selected. Conclusions and contributions: The result of the study is that the choice of communication channel used by each employee to communicate internally varies depending on where the employee is in the hierarchy. The higher the hierarchy is, the more access you have to different communication channels. The result showed that those who are lower in the hierarchy do not use certain channels because of the work they are doing. The study's contribution is that it analyzes the internal communication at the company and maps out which communication channels are available internally for each employee when he or she wants to communicate. Proposals for continued research: The study proposes to investigate the reason why there is no broader interest in the hierarchy when it comes to spreading of information. Keywords: Internal communication, communication channels, vertical communication, formal and informal communication.

Bakgrund: Samhället blir allt mer mångkulturellt och en större press sätts på att sjuksköterskor kan möjliggöra en fungerande kommunikation med patienter. Om kommunikationen inte fungerar kan en språkbarriär uppstå mellan sjuksköterskor och patient. Då språkbarriärer kan påverka kvaliteten på omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskor kan hantera språkbarriärerna. Genom att använda en tolk kan språkbarriärer hanteras men det finns även brister i användandet av tolk. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk vid språkbarriär. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserats på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) samlade beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom sju subkategorier: Sjuksköterskors prioriteringar, Sjuksköterskors kunskap om användandet av tolk, Tillgänglighet av formell tolk, Tillgänglighet av informell tolk, Möjligheter vid användning av tolk, Svårigheter vid Sjuksköterskors användning av formell tolk och Svårigheter vid sjuksköterskors användning av informell tolk. Dessa subkategorier resulterade i två huvudkategorier: Sjuksköterskors erfarenheter av att få tillgång till tolk och Sjuksköterskors erfarenheter av användning av tolk. Slutsats: Att sjuksköterskor hade erfarenhet av att tolk var viktigt för att kunna hantera språkbarriärer, det i sin tur gav bättre möjligheter till en god omvårdnad. I sjuksköterskors användning av tolk fanns både möjligheter och svårigheter. I denna studie identifierades en kunskapsbrist i sjuksköterskors användande av tolk. En utbildning i sjuksköterskors användning av tolk ansågs kunna förbättra omvårdnaden vid språkbarriärer.