<p>Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan.</p><p>De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden.</p><p>Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet.</p>

<p>Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung. Resultatet visar attträdgårdarna har tydliga referenser till sina respektive genrer, den italienska formträdgården ochden engelska landskapsparken. Skillnaderna finns även representerade i andra konstnärligaverksamheter. Den syntetiska intuitionen som vilar på författarens kunskaper och erfarenheter,länkar de olika trädgårdsidealen till politiska ideologier och kognitiva strukturer.</p>

Syftet med studien var att jag skulle få en djupare kunskap om ämnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville även ta reda på om den formella matematiken kan bli informell med hjälp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frågeställningar som har behandlats är vad som händer med den formella matematiken när jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig. Mitt arbete består av en litteraturstudie där jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska använda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik är. Arbetet består även av en undersökning där jag valt att videofilma 25 elever i år 5 då de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik. Mitt resultat är baserat på två uppgifter utförda utomhus, där endast den ena uppgiften är vidoefilmad. Uppgifterna handlade om att introducera begreppet area och kvadratmeter och att mäta höjden av ett träd. Jag har genom mitt resultat kommit fram i diskussionen att elevers kreativitet blir större i utomhusmatematik. Det skedde en kommunikation mellan eleverna som till större delen var genom kroppsspråket. Jag har även sett att den formella matematiken kan förstås bättre genom användning av den informella utomhus.

Mathematics in preschool - how do preschool teachers make children aware of the matematics around them?

Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan. De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden. Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet.

Enhetschefens arbete balanserar mellan önskemål och krav från personal, brukare, anhöriga, tjänstemän och politiker. Informella ledare kan då vara ett hot eller en möjlighet.Uppsatsens syfte är att bidra med förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring informella ledare. Det handlar om de möjligheter och svårigheter samt de strategier cheferna resonerar om och använder i sitt arbete.Den teoretiska referensramen utgörs av symbolisk interaktionism och verksamhetsnära- och situationsanpassat ledarskap. Utifrån en kvalitativ ansats har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex enhetschefer i två kommuner i Östergötland.Resultatet visar att cheferna resonerar kring både möjligheter och svårigheter avseende informella ledare i verksamheten. Möjligheterna kan bestå av att informella ledare ofta är insatta och engagerade i verksamheten. Cheferna använder också informella ledare för att övertyga övriga i personalgruppen om sin linje vid neddragningar eller förändringsarbete. Möjligheterna kan vändas till svårigheter då de informella ledarna genom sitt engagemang på ett negativt sätt drar med sig övriga i personalgruppen. De kan också medverka till skapandet av en negativ kultur där personalen inte vågar uttrycka sig fritt. Sammantaget handlar chefernas strategier om tydlighet, kommunikation, delaktighet och utbildning.

Informell formativ bedömning är inte bedömning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedömning som via dialoger i klassrummet hjälper läraren att avgöra vad eleverna kan eller om de hänger med i det läraren försöker förmedla. För att bedömningen sedan skall vara formativ krävs det att informationen som läraren får fram vid dessa dialoger används som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den här studien är att fördjupa kunskapen om informell formativ bedömning inom matema- tik på gymnasieskolan. Vi vill undersöka hur lärare själva menar att de använder informell formativ bedöm- ning i undervisningen utifrån en teori som tillskriver informell formativ bedömning ett antal strategier. För att kunna göra detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuer. Det visade sig att vårt resultat kom att skilja sig från tidigare forskning med liknande teoretisk utgångs- punkt. Denna skillnad kan bero på att vissa strategier används omedvetet av lärarna. Om lärare blir mer medvetna om strategier de använder omedvetet eller strategier de inte använder alls får de en större repertoar av strategier att använda i klassrummet. Detta tror vi kan leda till att undervis- ningskvalitéten ökar och därmed ger elever en bättre chans att lära. / Informal formative assessment is not the assessment that tend to be documented and summarized to a grade, but the assessment through dialogue in the classroom that helps teachers to determine what students know or if they can keep up with what the teacher trying to convey. For the assessment to be formative its required that the information that the teacher collects/gathers in these dialogues is used as a basis for further teaching. The purpose of this study is to widen the knowledge of informal formative assessment in mathematics in secondary school. We wanted to examine how teachers themselves say that they use informal formative assessment in every day teaching based on a theory that ascribes informal formative assessment a number of strategies. To do this, we used qualitative interviews. It turned out that our results were to differ from previous research with similar theoretical basis. Perhaps the differences demonstrate strategies that teachers use unconsciously. If teachers become more aware of the strategies they use unconsciously or strategies they are not using at all, they get a larger repertoire of strategies to use in the classroom. We believe this could lead to an increase in teaching quality, and therefore give students a better chance to learn.

Följande undersökning behandlar ämnet rekrytering med inriktning på kompetensens betydelse vid tillsättning av en tjänst. Vidare redogörs för hur rekryteringsföretag i en mellanstor svensk stad väljer ut individer ur en grupp av arbetssökande och på vilka premisser urvalen sker. Det vill säga om en arbetssökande väljs ut att bli tillsatt för en tjänst på grund av vederbörandes arbetserfarenhet, kunskap och utbildning, eller om det är tack vare dennes personliga egenskaper. Studien ämnar undersöka i vilken utsträckning ansvariga rekryterare värderar arbetssökandes formella kompetenser i förhållande till dess informella kompetenser. Undersökningen kommer också studera den estetiska kompetensens betydelse vid rekrytering. Med andra ord betydelsen av att som sökande klä sig rätt, komma hel och ren till arbetsintervjun. För studien använder vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Dessa intervjuer är baserade på frågor från en upprättad intervjuguide som går att ta del av i slutet av uppsatsen som en bilaga. Dessa frågor resulterar i information från respondenterna som möjliggör för oss att besvara våra frågeställningar som presenteras i inledningen av denna undersökning. I undersökningen framkommer det att rekryterarna framhäver vikten av formell och informell kompetens beroende på vilken typ av tjänst som skall tillsättas. För rekryteringar på kollektivsidan tar man mer hänsyn till vad den sökande besitter för faktiskta kompetenser. Det vill säga vilka direkta kunskaper individen har som går att omsätta i arbetet, till exempel om den sökande kan köra truck och har körkort för detta. Om individen i fråga har akademisk bakgrund eller ej är mindre intressant för dessa jobb och rekryteringsprocesserna sker i regel snabbare än på tjänstemannasidan. Rekryteringar på tjänstemannasidan är istället mer omfattande, komplicerade och tidskrävande. Här läggs tonvikten på den sökandes akademiska bakgrund och arbetserfarenhet. På den formella kompetensen ställs i regel höga krav vid tillsättning av tjänstemän. Studien har visat att det första intrycket av den arbetssökande har betydelse för den ansvarige rekryteraren när de möts för en intervju. En sökande som kommer ordentligt klädd och har förmågan att presentera och framföra sig själv på ett tilltalande sätt har större chanser till en anställning än den individ som inte anstränger nämnvärt. / The following study deals with the subject recruitment, focusing on the competence relevant for appointment to a post. Furthermore it describes how the recruitment companies of a medium-sized Swedish city will select individuals from a group of candidates and on which premises the samples occurs. That is, if a job applicant is selected to be hired because of his work experience, knowledge and education, or if it is thanks to his personal qualities. The study intends to examine the extent to which responsible recruiters value the job seekers formal competences in relation to its informal competences. This study will examine the aesthetic competences importance in the recruitment process. In other words, the importance of the candidates to dress properly, be clean and tidy to the interview. For the study, we use a qualitative approach through interviews. These interviews are based on questions from a prepared interview guide that you can take part of at the end of the essay as an appendix. These questions will result in information from the respondents that will enable us to answer our question as mentioned in the introduction to this study. In the survey, it appears that recruiters emphasize the importance of formal and informal skills depending on the type of post to be appointed. When it comes to recruitment of blue-collar workers the recruiters takes more consideration of which actual skills the candidate possess. That is, which direct knowledge the individual have that he’s able to use at work, for example, if the applicant can drive a forklift and has a license to drive it. If the individual in question has an academic background or not is less interesting for these kinds of jobs and the recruitment processes are generally faster than the white-collar worker side. Recruitment at the white-collar side, is more extensive, complicated and time consuming. Here the emphasis is placed on the candidate's academic background and their work experience. When it comes to the formal qualifications there are usually high requirements for the employment of white-collar workers. The study has shown that the first impression of the job applicant is important for the responsible recruiter when they meet for an interview. An applicant that arrives properly dressed and have the ability to present and express himself in an appealing way have a greater chance of employment than the individual who doesn’t make an effort.

In November 2010, The Swedish Association of Local Authorities and Regions (Sveriges Kommuner och Landsting) distributed a survey where 53 % of the responding municipalities declared that they use Twitter. Out of the municipalities that declared they did not use social media, 49 % answered that they were planning on using it but that they had not gotten started. The purpose with social media was primarily declared to be maintaining dialogue with citizens and a channel for information. The informal “twittersphere” is a new environment for the conventionally formal government communication, and with it comes an entirely new set of demands on the style and content of texts, compared to other media. The purpose of my work was to present a style proposal for the public sector’s communication on Twitter, with the help of theory and empirical data. My methods consisted of text analysis and qualitative interviews. I analyzed eight selected municipalities on Twitter and interviewed four informants who held different perspectives on the subject, to get a deeper understanding. Chosen topics in both methods were e.g. formality, address, dialogue and visibility of the writer.  The analysis results showed that the municipalities were neither present, personal, nor inviting – and my conclusion was that they therefore did not strive for dialogue, at least not on Twitter. The interviews focused mainly on how the municipalities should use Twitter, and what surfaced in the interviews took great part in my style proposal and the accompanying guidelines. From the results of both methods, I created a style proposal consisting of 20 tweets, that formed a tweet style, along with a set of guidelines for good civil-servant tweeting. The style I’m presenting tries to address the purpose of dialogue in a better, more suitable way, by being personal, engaged, present and clear. / I november 2010 skickade Sveriges Kommuner och Landsting ut en enkät där 53 % av de svarande kommunerna uppgav sig använda Twitter. Av de kommuner som uppgav att de inte använde sociala medier svarade 49 % att de planerade att börja men att de inte hade kommit igång. Syftet med sociala medier uppgavs primärt vara att ha en dialog med medborgare och en kanal för nyheter. Twitters informella sfär är en ny miljö för det konventionellt formella myndighetsspråket, och ställer helt andra krav på texters stil och innehåll än andra medier. Syftet med mitt arbete var att, med stöd av teori och empiri, ta fram ett förslag på en stil åt den offentliga sektorns kommunikation på Twitter. Mina metoder var textanalys och kvalitativa intervjuer. Jag analyserade åtta utvalda kommuner på Twitter och intervjuade fyra informanter med olika infallsvinklar på ämnet, för en fördjupad förståelse. Berörda ämnen i båda metoder var bl.a. formalitet, tilltal, dialog och synligt författarskap. Resultatet av textanalysen visade att kommunerna inte var särskilt närvarande, personliga eller inbjudande – och min slutsats av det blev att de därför inte alls strävade efter dialog, åtminstone inte på Twitter. Intervjuerna kretsade främst kring hur kommunerna borde twittra, och det som kom fram där låg till stor del bakom mitt gestaltningsförslag och de tillhörande råden och riktlinjerna. Utifrån båda metodernas resultat skapade jag ett gestaltningsförslag om 20 tweets, som byggde upp en s.k. tweetstil, tillsammans med råd och riktlinjer för gott twittrande. Den stil jag presenterar försöker adressera dialogsyftet på ett bättre, mer anpassat sätt, genom att vara personlig, engagerad, närvarande och tydlig.

Att finna förståelse varför ungdomar börjar dricka var fokusen för studien från början. Denursprungliga tanken med studien var att endast undersöka ungdomarna som drack alkohol. Menunder studien framkom det ungdomar som aldrig rört en droppe alkohol och vi fann detintressant att belysa det vi valt att kalla extremgrupper.Vi vill med vår studie lyfta fram ungdomarnas berättelser om vilken rollfunktion den har igrupper där alkoholen brukas men även i de grupper där alkohol aldrig brukats. Vi analyserarfamiljens, skolans men framförallt vännernas rollfunktion utifrån våra respondentersberättelser.Syftet med studien var från början att se vilka faktorer som ligger bakom att ungdomar börjadricka men under studiens gång intresserade vi oss även för faktorer som håller ungdomar bortafrån alkohol. Vi har valt att belysa attachment till föräldrar och vilken roll den kan spela iskolan och bland vännerna. Attachment fokuserar på vilken grad föräldrainsikten är, det villsäga vilken närvaro föräldrarna har till ungdomarna. Samt vilken roll den spelat förungdomarna.Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden intervjuer. Vi bestämde oss för attintervjuerna skulle vara explorativa och att teman som rörde familj, skola och vänner skullevara i fokus. Vi bestämde oss för att samtidigt att utgå från Travis Hirschi (2001) teori om desociala banden och låta materialet styrka teorin. Vi valde att intervjua ungdomar i årskurs niooch undersöka vilken rollfunktion alkohol har och inte har. Sammanlagt genomfördes tolv3intervjuer där tio var med ungdomar från två olika skolor, samt rektorn från respektive skola.Konkreta förklaringar varför ungdomar börjar dricka och att vissa avhåller sig från alkohol är,inom ramen för denna studie, problematiskt att summera beroende på ämnets komplexitet.Vår studie har emellertid pekat i riktningen om att attachment till föräldrarna framstår som denmest betydelsefulla i förhållande till skolan och vännerna.Vidare forskning på attachment till föräldrarna är ett fullgott förslag då denna studie indikeraratt föräldrarna har en betydande roll.