<p>Today, an Intranet is an important way for a company to share information. An Intranet has become a company’s way to communicate within the organisation. This communication is important, especially when the company is going through changes. In order for a project to succeed, the employees must support it. This support can be gained through good communication. Because of this, we have chosen to make our bachelor thesis about this interesting and important subject. Many organisations can find a solution for a well-functioning Intranet by asking its employees what they want in a new Intranet, and what they think about the change.</p><p> </p><p>This bachelor thesis is based on a study that conducted interviews at companies that were about to introduce a new Intranet. The study is aided by the theories in the subject, as well as with meetings with the company in order to obtain relevant information. The study gave us information about what the Intranet should endure and what the employees think about the change. We compiled the results and created some advice and guidelines that can help our company implement a new Intranet. These guidelines can also be used at other companies in similar situations.</p> / <p>Intranät är idag en naturlig del i informationsspridningen på ett företag. Intranätet har därför blivit företagets sätt att kommunicera internt. Denna kommunikation är viktigt i ett företag, särskilt vid en förändring. För att projekt ska lyckas är det viktigt att få med sig medarbetarna, vilket kan uppnås genom bra kommunikation. Därför har vi valt att inrikta vår uppsats på detta intressanta och viktiga ämne. Genom att ta reda på vad medarbetarna vill ha för funktioner i intranätet och hur de ser på förändringen, kan organisationer komma att hitta en lösning på ett fungerande intranät. Denna uppsats är gjord utifrån en fallstudie som består av djupgående intervjuer på ett träförädlingsföretag, som ska införa ett nytt intranät. Fallstudien utformades efter teorier i ämnet och möten med fallförtaget för att kunna få fram relevant information. Undersökningen gav ett underlag till vad fallföretagets intranät ska innehålla och hur de anställda såg på förändringen. Resultatet har vi sammanställt i ett antal riktlinjer och några goda råd som kan hjälpa vårt fallföretag att införa det nya intranätet. Dessa råd går även att applicera på andra företag i en liknande situationer.</p>

Anställningsbarhet är ett begrepp som blommat upp under slutet på 1900-talet. Att varaanställningsbar innebär att ha förmågan att få, behålla och vid behov skaffa sig ett nytt arbete.Det finns två faktorer som påverkar en individs anställningsbarhet, formell kompetens ochinformell kompetens. Vi har intervjuat sex rekryterare i Stockholms län med syftet att belysaderas syn på hur informell kompetens påverkar anställningsbarhet. Vi har ställt öppna frågorsom bland annat syftat till att ta reda på vad som gör en individ anställningsbar när den formellakompetensen är uppfylld samt hur viktigt informell kompetens är i förhållande till formellkompetens. Resultatet av undersökningen visar att det enligt de intervjuade rekryterarna framförallt finns tre typer av informell kompetens: (1) social kompetens, (2) inställning till arbetet och(3) personlighet. Resultatet visar även att informell kompetens i många fall är viktigare änformell kompetens. Vi har också identifierat två olika tekniker för att, i en anställningsintervju,bedöma den arbetssökandes informella kompetens, den reflekterande och den intutiva.

Today, an Intranet is an important way for a company to share information. An Intranet has become a company’s way to communicate within the organisation. This communication is important, especially when the company is going through changes. In order for a project to succeed, the employees must support it. This support can be gained through good communication. Because of this, we have chosen to make our bachelor thesis about this interesting and important subject. Many organisations can find a solution for a well-functioning Intranet by asking its employees what they want in a new Intranet, and what they think about the change.   This bachelor thesis is based on a study that conducted interviews at companies that were about to introduce a new Intranet. The study is aided by the theories in the subject, as well as with meetings with the company in order to obtain relevant information. The study gave us information about what the Intranet should endure and what the employees think about the change. We compiled the results and created some advice and guidelines that can help our company implement a new Intranet. These guidelines can also be used at other companies in similar situations. / Intranät är idag en naturlig del i informationsspridningen på ett företag. Intranätet har därför blivit företagets sätt att kommunicera internt. Denna kommunikation är viktigt i ett företag, särskilt vid en förändring. För att projekt ska lyckas är det viktigt att få med sig medarbetarna, vilket kan uppnås genom bra kommunikation. Därför har vi valt att inrikta vår uppsats på detta intressanta och viktiga ämne. Genom att ta reda på vad medarbetarna vill ha för funktioner i intranätet och hur de ser på förändringen, kan organisationer komma att hitta en lösning på ett fungerande intranät. Denna uppsats är gjord utifrån en fallstudie som består av djupgående intervjuer på ett träförädlingsföretag, som ska införa ett nytt intranät. Fallstudien utformades efter teorier i ämnet och möten med fallförtaget för att kunna få fram relevant information. Undersökningen gav ett underlag till vad fallföretagets intranät ska innehålla och hur de anställda såg på förändringen. Resultatet har vi sammanställt i ett antal riktlinjer och några goda råd som kan hjälpa vårt fallföretag att införa det nya intranätet. Dessa råd går även att applicera på andra företag i en liknande situationer.

Syftet med detta examensarbete är att belysa validering utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, särskilt med avseende på lärande, kunskap och kompetens. Teoriramen omfattar tidigare forskning om validering samt olika perspektiv på lärande, kunskap och kompetens. Designen är en kvalitativ intervjustudie och det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna beskriver sitt arbete med validering som en balans mellan ”validering som policyområde” och ”validering som praxis”. Genom att knyta och upprätthålla goda kontakter och relationer bidrar de till att få ”systemet att fungera”. Valideringen är en process där den reella kompetensen omvandlas till formell. Vägledarnas huvudsakliga ansvar i valideringen är kompetenskartläggningen, en process där individen konstruerar sin kompetens i samspel med vägledaren. De intervjuade vägledarna har lärt sig det praktiska arbetet med validering på informell väg. Den yrkesspecifika kompetens de behöver för arbetet motsvarar den som vägledare överlag behöver; samtalskompetens, kunskaper om yrken samt karriärteorier och vägledningsmetoder. I rollerna som ”vägledare”, ”stigfinnare” och ”vägröjare” behöver de även en generell kompetens som innefattar social och språklig förmåga, flexibilitet och kreativitet, förmåga till utveckling och fortsatt lärande samt ett reflexivt förhållningssätt.

Bakgrund: Minst var tredje person kommer under sin livstid att få en cancerdiagnos. Närstående till dessa personer kommer att spela en central roll i vårdandet. Att som närstående vårda beskrivs ofta som en stressande situation med psykiska och fysiska påfrestningar. Dessa påfrestningar hos närstående kan göra att de riskerar att drabbas av ohälsa. Hur dessa personer väljer att hantera situationen är individuellt och det är varje individs ansvar att se över sin hälsa och skapa strategier för att hantera dessa påfrestande situationer för att främja hälsan.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka copingstrategier närstående som vårdar patienter med cancersjukdom använder för att bevara den psykosociala hälsan.   Metod: En litteraturöversikt där artiklarna analyserades enligt en analysmodell av Friberg (2012). Artiklar lästes igenom, med fokus på resultat, för att kunna identifiera nyckelfynd. Varje artikels resultat sammanställdes och relaterades till varandra för att få fram nya teman. Orems egenvårdsteori användes vid resultatdiskussionen.   Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudteman; Vårdgivande och coping, Kognitiva copingstrategier, Normaliserande copingstrategier, Instrumentella copingstrategier och Psykosociala faktorer. Copingstrategier som framkom var omdirigering av tankar, positivt tänkande, tro, hopp, acceptans, upprätthålla rutiner, stark fasad, jämförelse, stöd och information. Andra områden som framkommer i resultatet är hur närstående utvecklar copingstrategier och förutsättningar för att uppleva stöd, vinster med vårdgivande och coping samt relationen till hälso- och sjukvården.   Slutsats: Resultatet visar en variation på användandet av copingstrategier samt skillnader och likheter i förhållande till dessa. Den enskilda individens erfarenheter och kunskaper spelar också roll vid utveckling av dessa. Copingstrategier tycktes även vara knutna till individens personliga resurser samt egna färdigheter. / Background: At least every third person will be diagnosed with cancer during his/hers lifetime. Relatives, familymembers and friends to these persons will play a central role in caring. Being a care giving relative, a family member or a friend to a person diagnosed with cancer, is often described as a stressful situation with both mental and physical strain. These strains in close relationships may lead to poor health. How each caregiver chooses to handle the situation is individual and he/she has a responsibility to self-assess health and create strategies to promote these stressful health situations.   Aim: The purpose of the study was to describe which coping strategies relatives, familymembers or friends who care for patients with cancer disease use to maintain psychosocial health.   Method: A literature review where the articles were evaluated with an analysis model according to Friberg (2012). Articles were read trough, focusing on results, to identify key findings. The results of each article were compiled and related to each other in order to develop new themes. Orem's self-care theory was applied to the resultdiscussion.   Result: The results were presented in five main themes; Caregiving and coping, Cognitive coping strategies, Normalizing coping strategies, Instrumental coping strategies and Psychosocial factors. Coping strategies that emerged were redirecting thoughts, positive thinking, faith, hope, acceptance, maintaining routines, strong facade, comparison, support, and information. Other areas found in the results are how relatives, familymembers or friends develop coping strategies and conditions for experiencing support, benefits with care and coping and the relationship with healthcare professionals.   Conclusion: The results show a variation in the use of coping strategies as well as differences and similarities in relation to these. Individual's experiences and knowledge play a part in the development of these copingstrategies. Which coping strategies individuals choose also seemed to be linked to their personal resources as well as own skills.

Det är vida känt att psykisk ohälsa är ett aktuellt och ökande problem. Däremot finns det en grupp människor som är starkt knutna till detta fenomen, men som inte uppmärksammas - de anhöriga. Denna kvalitativa och fenomenologiska studie ämnar att skildra hur det är att vara anhörig/informell vårdgivare till någon med psykisk ohälsa, vilka förväntningar de har på sig, samt hur de upplever samhällets stöd. Utifrån teorin om roller och stigma intervjuades tio anhöriga runt om i Sverige för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Under analysen uppstod sju teman: upplevelse av vardag, att stötta den närstående, påverkan på den anhörige, roll, eget stöd, omgivningens bemötande och nöjdhet med stöd. Resultatet åskådliggjorde att deras vardag begränsas och att de kunde uppleva oro, skam/skuld, utmattning och bristande aptit. Vidare tar de mycket ansvar och stöttar sina närstående genom samtal och fysisk närvaro. Bemötandet från omgivningen var mestadels positivt, men även negativt. De anhöriga hade också flera självhjälpsstrategier, varav några fick stöd från vänner och/eller sökte hjälp av vården. Det samhälleliga stödet var både bra och dåligt. Slutsatsen är att det är mycket jobbigt att vara anhörig och vården behöver göra mer för dem än vad de gör nu. / It is widely known that mental illness is a current and growing problem. There is however a group of people who are strongly connected to this phenomenon that do not receive enough attention - the relatives. This qualitative and phenomenological study aims to describe what it is like to be a relative/informal caregiver to someone with a mental illness, which expectations they have on them and how they perceive the support from society. Ten relatives from Sweden were interviewed to answer the purpose of the study and the research questions. During the analysis seven themes emerged: experience of the situation, to support the dependant, impact on the relative, role, own support, the treatment from others and satisfaction with the support. The result revealed that the relatives’ every-day life becomes restricted and that they could experience worry, shame/guilt, exhaustion and a loss of appetite. They also take a lot of responsibility and support their dependants through dialogues and being there. The treatment from others is mostly positive but it can also be negative. The relatives also have several self-help strategies, where some get support from friends and/or seeks help from the health care. The social support is both satisfactory and dissatisfactory. The conclusion is that it is very burdensome to be a relative, and that the healthcare should do more for them than they are currently doing.

Kandidatuppsats (2FE24E),​ ​Civilekonomprogrammet inriktning controller Titel: ​Styrning i all ära - ​En studie om strategi och ekonomistyrning i snabbväxande tjänsteföretag Författare:​ Ida Aggerstam &amp; Josefin Johansson Examinator:​ Elin Funck ​Handledare:​ Lise-Lotte Kans Institution: ​Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö Bakgrund och problem: ​Snabbväxande företag står för en stor del av den totala tillväxten i ekonomin och har stor betydelse för landets ekonomi. När tillväxten ökar i företag krävs en mer formaliserad ekonomistyrning. Vissa företag har en uttalad strategi medan andras strategi framgår i organisationens handlingar. Vissa forskare menar att snabbväxande företag bör använda sig av formell ekonomistyrning medan andra forskare menar att de bör använda sig av informell styrning. Syfte: ​Syftet med studien är att få en djupare förståelse för strategi och ekonomistyrning i snabbväxande tjänsteföretag. Uppsatsen bidrar till att belysa likheter och skillnader i snabbväxande företags strategi och ekonomistyrning. Fokus i ekonomistyrningen ligger på formell- och informell styrning. Metod: ​En kvalitativ komparativ flerfallsstudie med semistrukturerade intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. I studien har tre företag intervjuats vilka uppfyller kriterier för att vara snabbväxande tjänsteföretag. Slutsats: ​Ett snabbväxande tjänsteföretags strategi kan vara uttalad och utformad av ledningen tillsammans med de anställda eller kan den framgå genom organisationens handlingar. Snabbväxande tjänsteföretags formella styrning är viktig för organisationens struktur, ansvarsfördelning, planering och kontroll medans deras informella styrning är viktig för de anställdas motivation, tillfredsställande arbetsuppgifter och organisationens personliga ledningsstil. / Bachelor thesis (2FE24E), Civilekonomprogrammet, controller Title:​ Control in all respects - ​A study of strategy and management control in fast-growing service companies Authors:​ Ida Aggerstam &amp; Josefin Johansson Examiner:​ Elin Funck Supervisor:​ Lise-Lotte Kans Institution:​ School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö Background and problem:​ Fast-growing companies account for a large part of the overall growth in the economy and are of major importance for the country's economy. As growth increases in companies, a more formalized management control is required. Some companies have a pronounced strategy while others' strategies are reflected in the organization's actions. Some researchers argue that fast-growing companies should use formal management control while other researchers argue that they should use informal management control. Purpose: ​The purpose of the study is to gain a deeper understanding of strategy and management control in fast-growing service companies. The essay contributes to highlight similarities and differences in fast-growing companies strategy and management control. Focus in management control is on formal- and informal management control. Method:​ A qualitative comparative multivariate study with semi-structured interviews forms the basis for empirical material. In the study, three companies have been interviewed that meet criteria for being fast-growing service companies. Conclusion: ​A fast-growing service company's strategy may be pronounced and designed by management along with employees or may be reflected by the organization's actions. The formal management of fast-growing service companies is important for the organization's structure, division of responsibilities, planning and control while their informal management is important for employee motivation, satisfaction with duties and the organization's personal leadership style.

“Not just a relative” A qualitative study on how it is to be a relative of a partner with mental illness   The purpose of the study is to investigate how relatives of a partner with mental illness communicate about their relationship, how employees at a municipal unit work with support of this kind of family while observing from an outside and unbiased perspective, and what kind of support society can offer to prevent problems for the person with mental illness. We have conducted a qualitative survey by interviews and results show that the relatives in the study experience stress, shame, guilt, and  have a strong need to portray a better image of their lives towards others and society. The love of the sick partner as well as the will to help the sick partner makes them stay. There is an inner conflict within these relatives between the will to help and how much and what help can be offered or expected while listening to ones body and psyche. All informants have received support from the society. The employees at the municipal unit work to prevent issues and problems arising by communicating with the family early on in the prognosis and they attach great importance to the involvement of the family in the treatment and care, as well as seeing the relatives as a resource.     Written by Amal Lindgren and Malin Johansson / Sammanfattning   ”Inte bara anhörig” En kvalitativ studie om hur det är att vara anhörig till en partner med psykisk ohälsa     Av: Amal Idris Lindgren och Malin Johansson     Syftet med studien är att undersöka hur anhöriga till en partner med psykisk ohälsa talar om sin relation, hur anställda på en kommunal enhet som arbetar med anhörigstöd ser på det utifrån samt vilket stöd samhället erbjuder för att förebygga problem hos den anhörige. Vi genomförde en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Resultatet visade att de anhöriga i studien upplever stress, skam och skuld samt har ett starkt behov av att visa en bättre bild av sina liv utåt. Kärleken och viljan att hjälpa sin sjuka partner gör att flera väljer att stanna. Det sker en inre konflikt inom dessa anhöriga mellan viljan att hjälpa, förväntas hjälpa och samtidigt lyssna på sin kropp och psyke. Samtliga informanter har fått stöd av samhället. Personalen i den kommunala enheten arbetar förebyggande för att fånga anhöriga tidigt. Personalen lägger stor vikt i att anhöriga ska vara delaktiga inom vården och ses som en resurs.

Bakgrund: Palliativ vård innebär en vårdform som syftar till att   främja en god livskvalité för patienter och närstående som drabbats av   obotlig och livshotande sjukdom. Idag föredrar allt fler att vårdas i det   egna hemmet och närstående involveras därför allt mer i vården av patienten.   Att en förtroendefull vårdrelation mellan sjuksköterskan, patienten och   närstående skapas tidigt ligger till grund för en trygg och god palliativ   vård. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av att bli en   informell vårdgivare vid palliativ vård i hemmet. Metod: Den valda metoden för studien var en   litteraturöversikt. Utifrån litteratursökningar i databaserna PubMed, CINAHL   Complete och Nursing and Allied Health valdes 11 kvalitativa vetenskapliga   artiklar ut som svarade på syftet. Artiklarna analyserades och tematiserades   enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet presenterades i fyra teman: Påverkan på den egna livssituationen,   rollförändringen, psykisk och fysisk påverkan. Den upplevda ensamheten i   relation till andra. Betydelsen av stöttande relationer och det betydelsefulla resultatet av att ha   vårdat i hemmet. Den vårdande rollen hade en stor inverkan på närståendes   liv och medförde ofta en känsla av otillräcklighet. De upplevde sig som ensamma   i sin vårdanderoll och upplevelsen av vårdtiden färgades av det stöd de   erhållit. Trots att det var en påfrestande tid var vården i hemmet inget de   ångrat. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Bridges   transitionsteori. Närstående var i stort behov av stöd och avlastning och   ansåg sig inte förberedda på vad vården i hemmet innebar i sin helhet. Det   var viktigt att de tillät sig själva tid för återhämtning och tog emot det   stöd som erbjöds. Sjuksköterskans stödjande roll kan vara avgörande i   närståendes förmåga att orka med vården i hemmet. / Background: Palliative   care aims to promote a good quality of life for patients who suffer from   incurable and life-threatening illness, and their relatives. Today, more and   more people prefer to be cared for in their own homes, and families are   therefore increasingly involved in the care of the patient. The creation of a   trustworthy relationship between the nurse, patient and next-of.kin´s is the   basis for a safe palliative care. Aim: To   illuminate next-of-kin´s experiences of becoming an informal caregiver in palliative care at home. Method: The chosen   method for the study was a literature review. Based on literature searches in the databases PubMed, CINAHL Complete and Nursing and Allied Health, 11   qualitative scientific articles were selected that responded to the purpose.   The articles were analyzed and thematized according to Friberg's method. Results: The results  were presented in four themes: Impact   on their own life situation, role change, psychological and physical impact.   The perceived loneliness in relation to others. The importance of supportive   relationships and the significant   result of having a home care. The caring role had a major impact on the   lives of the next-of.kin´s and often led to a sense of insufficiency. They   felt lonely in their caring role and the experience of homecare were colored   by the support they received. Although it was a stressful time, the care at   home was nothing they regretted. Discussion: The result   was discussed based on Bridge's transition theory. Relatives were in great   need of support and relief and did not consider themselves prepared for what   the care at home meant in its entirety. It was important to allow time for   recovery and to accept the support offered to them. The nurses supportive   role can be crucial for the next-of kin´s ability to cope with home care.

Informal negotiations "Children´s participation and influence in School-Age Educare centre” Within the activities at a School-Age Educare centre (SAE-centre), there are several formal occasions where the children participate and have influence. These occasions are most often initiated by educators. This study illustrates children’s reasoning about various ways they make use of when trying to extend their influence in their everyday lives at the informal arena at the SAE-centre. The intention was to investigate the strategies and abilities used by children to influence informal situations. The study shows childrens reasoning, how negotiations and decisions can shift levels of participation as formulated in Hart's (1992) participation model. Earlier research shows how democracy is expressed in schools, but above all, how democracy, participation and influence relate to curriculum and the intention to turn children into able citizens of a democracy. This study illustrates children’s reasoning about various ways they make use of when trying to extend their influence in their everyday lives at the informal arena at the SAE-centre. The result exposed four different abilities: the large mass, the benefits of compliance, the ability to see the mood and the skill of spotting the weak link. Impact capital as a concept is inspired by Bourdieu's theories of human capital. It gives a logical picture of children's different ways to get the upper hand in negotiations. / Informella förhandlingar ”Barns delaktighet och inflytande i fritidshem” I fritidshemmets verksamhet finns det flera formella tillfällen där barn är delaktiga och har inflytande. Dessa tillfällen är oftast initierade av pedagogerna. Undersökningen försöker belysa hur barn orienterar sig och påverkar sin vardag i de informella arenorna under fritidshemstiden. Avsikten var att studera vilka strategier och förmågor som används av barnen för att påverka i informella situationer. Undersökningen syftar till att visa hur förhandlingar och beslut kan förskjuta nivåer av delaktighet med Harts (1992) delaktighetsmodell som utgångspunkt. Tidigare forskning visar hur demokrati tar sig i uttryck i skolan, men framför allt hur demokrati, delaktighet och inflytande relaterar till skolans styrdokument och skolans intention att forma barn till goda demokratiska medborgare. Tillvägagångssättet i undersökningen är att låta barn, genom gruppintervjuer, ge oss en insyn i hur de påverkar pedagogers beslut och vilka strategier de använder sig av i förhandlingar med pedagoger. Resultatet exponerade fyra olika påverkanskapital: den stora massan, följsamhetens fördelar, att skåda humör och konsten att se den svaga länken. Påverkanskapital som begrepp är inspirerad av Bourdieus teorier om humankapital. Det ger en logisk bild av barns olika sätt att förhandla till sin egen fördel.