Informell säkerhet är en kategori inom informationssäkerhet som innefattar människors attityder, uppfattningar och värderingar. Trots att informationssäkerhetsrevisioner utförs regelbundet mot organisationer är det oklart hur mycket informell säkerhet appliceras i dessa revisioner. Syftet med denna studie är att undersöka informell säkerhet och hur denna appliceras i informationssäkerhetsrevisioner. Undersökningen görs genom en tematisk analys av semi-strukturerade intervjuer.Resultatet av studien påvisar att det finns en bristande medvetenhet gällande informell säkerhet hos organisationer. Prioriteringarna hos organisationerna är istället den tekniska säkerheten. Studien uppmärksammar vikten av informell säkerhet och att denna inte glöms bort jämfört med de tekniska säkerhetsaspekterna.Slutsatsen i studien är att det krävs mer forskning inom området som både fokuserar på informell säkerhet i sin helhet men även hur informell säkerhet förhåller sig till organisationskultur. Det finns ett antal förbättringsområden inom området, mestadels kopplade till medvetenhet och utbildningsinsatser. Det fundamentala förbättringsområdet identifierades dock i att organisationer får en grundlig och klar insyn i vikten av väl hanterad informell säkerhet. / Informal security is a subcategory of information security that includes people's attitudes, perceptions and values. Although information security audits are regularly performed towards organizations, it is unclear how much informal security is applied in these audits. The purpose of this study is to examine informal security and how it is applied in information security audits by organizations. This is done through thematic analysis of semi-structured interviews. The results of the study show that there is a lack of awareness regarding informal security in organizations. The priorities of these organizations are instead technical security. What the study highlights is the importance of informal security and that it should be given the same amount of attention as the technical safety aspects. The study concludes that more research is needed about the subject informal security but also how informal security relates to organizational culture. There are several areas of improvement within the study, mostly linked to awareness and educational efforts. However, the fundamental area of improvement was identified as organizations realizing the importance of informal security.

Den här studien handlar om att kvalitativt undersöka lärares uppfattningar om informell inlärning i ämnet engelska. Syftet med studien är att undersöka hur mellanstadielärare uppfattar fenomenet informell inlärning i relation till sin undervisning i ämnet engelska, hur de tar vara på elevers informella inlärning samt hur informell inlärning av engelska kan implementeras i undervisningen. Sex undervisande lärare i årskurserna 4–6 deltog i undersökningen och intervjuades genom halvstrukturerade intervjuer med en fenomenografisk design och den insamlade data analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell med sju steg. Resultatet visade att lärarnas kunskaper var spridda men en del likheter kunde urskiljas om vad fenomenet informell inlärning innebär. I redogörelser om deras uppfattningar om fenomenet kopplades deras erfarenheter till sin undervisning. Lärarna tar vara på elevers informella kunskaper i undervisningen genom att främst använda tre strategier: att bygga vidare på deras förkunskaper, att anpassa innehållet efter kunskapsnivåer samt att använda kooperativt lärande. Informella inslag i undervisningen implementeras på olika sätt, bland annat genom digitala resurser i form av webbsidor med olika funktioner och datorprogram samt att låta eleverna skriva och läsa om sina intressen. Eleverna ges även möjligheten att presentera sina intressen muntligt för klassen.

The Swedish building sector is the cause behind a large part of all generated waste in Sweden. This must change to reach the goal by 2030 to make a significant reduction of waste. One way to work towards this goal is to reuse existing material. The architect often contributes to early stages of the building process, which is an important timestamp to ensure that reuse becomes a part of the construction project. The role of the architect has the potential to contribute to current sustainability goals by urging reuse of building materials in projects. Therefore, this thesis aims to increase the understanding of architects' perception of their role in reuse practices in construction projects by answering how their work is similar to the characteristics of a change agent. The study also aims to explore how their role can develop to better urge reuse, with the help of theory of ​​change management. The study is limited to the architect role in the reuse practices in construction projects. Furthermore, it is the informal role as a change agent that is of concern since the architects’ profession does not appear to include the formal role as a change agent. Furthermore, in this study a connection between an informal change agent and an informal leader is made, because of the relation between change and leadership. A qualitative approach was chosen because the study has a purpose to better understand the architects' individual experiences and perspectives. The work is based on two literature studies, one contextual and one that contributes to a theoretical framework for the later analysis. Thereafter, an interview study was conducted with seven participant architects that are active in Sweden with experience or knowledge of reuse. The interviews were transcribed and analyzed using the designed theoretical framework to encode and categorize the responses. The coding resulted in three separate tables with sorted quotes from the interviews. These tables were used to interpret the relationships between the sorted interview material and allow new themes to emerge from the analysis. After this thematization overall conclusions were drawn by interpreting the analysis from a holistic perspective. From the literature study it became apparent that a change agent, either formal or informal, can be anyone with the abilities to drive change. From the interviews evident connections were found between the architects’ reuse practices and the personal abilities that is necessary for a change agent to be successful. The architects’ descriptions about their reuse practices did not concern their own authority, which can be explained by that they lack the power to make decisions in the projects. But through their personality, communicative skill, and ability to solve problems, they can access both formal and informal authority, which is two other particularly key factors for a change agent. The analysis indicated that the architects’ role in reuse practices is essentially about influencing and convincing other actors in the building process. Beside the fact that architects have developed multiple of the personal abilities that a change agent needs, they also drive reuse practices voluntarily, which is an aspect that coincides with an informal leader. To conclude, the architect’s role in the matter can be described as a communicative informal change agent, even if no respondent referred themselves as a change agent. It seems that awareness of acting as a change agent is not the main motivator for acting as one, and thereby have a better potential to work with reuse. However, it is not the whole solution for the sustainability goals that architects act as change agents, but it can be a piece of the puzzle that promotes an increased work with reuse. Furthermore, communication and knowledge emerged as two core results for how the architect role can be developed to better drive reuse. All proposed development areas affect their gathered knowledge and ability to communicate, in some way. By enhancing their communication skills and knowledge, they have a greater opportunity to be convincing and thus have a stronger influence in construction projects. This applies not only to architects active in Sweden, but the results can also be applied to other professional roles without decision-making authority but who want to drive change in their organization. / Svenska byggsektorn står för en stor del av allt genererat avfall i Sverige vilket behöver förändras för att uppnå målet om att betydligt minska mängden avfall till 2030. Ett sätt att arbeta mot målet är genom att återanvända, eller återbruka, befintligt material. Arkitekten är ofta med i byggprocessens tidiga skeden, vilket är en viktig tidpunkt för att se till att återbruk blir en del av projekten. Arkitektrollen har potential att bidra till dagens hållbarhetsmål genom att uppmana till att återbruka material i projekten, samtidigt som det finns utmaningar som försvårar nyttjandet av rollens potential. Därför syftar detta examensarbete till att öka förståelsen om yrkesverksamma arkitekters uppfattning om sin roll i ett återbruksarbete inom byggprojekt genom att svara på hur deras återbruksarbete liknar karaktärsdragen av en förändringsagent. Studien syftar även till att utforska hur de kan utvecklas för att bättre driva återbruksarbetet vilket görs med hjälp av teoriområdet om förändringsarbete. Studien avgränsar sig till enbart arkitektrollen i återbruksfrågan inom byggprojekt. Vidare avses den informella rollen som förändringsagent eftersom arkitektyrket inte förefaller innefatta den formella rollen som förändringsagent. Dessutom görs en koppling mellan informella förändringsagenter och ledare i denna studie på grund av relationen mellan förändring och ledarskap. Ett kvalitativt tillvägagångssätt valdes eftersom studien har ett förstående syfte om arkitekternas personliga erfarenheter och perspektiv. Arbetet tar avstamp i två litteraturstudier, en kontextuell för en ökad förståelse för arkitektrollen i Sverige och centrala begrepp, samt en litteraturstudie som bidrar till ett teoretiskt ramverk inför den senare analysen. Därefter utfördes en intervjustudie med sju deltagande arkitekter som är yrkesverksamma inom Sverige med erfarenhet eller kunskap om återbruk. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av det utformade teoretiska ramverket för att koda och kategorisera svaren. Kodningen resulterade i tre separata tabeller med sorterade citat från intervjuerna. Dessa tabeller användes för att tolka sambanden mellan koderna och låta teman växa fram från analysen. Efter tematiseringen tolkades analysen från ett helhetsperspektiv för att dra slutsatser. Från litteraturstudien framkom att en förändringsagent, formell eller informell, kan vara vem som helst med förmågor för att driva en förändring. Utifrån intervjuerna kunde tydliga kopplingar göras mellan arkitektens återbruksarbete och de personliga förmågor som är nödvändiga för en förändringsagent att vara framgångsrik. Arkitekternas beskrivningar om deras återbruksarbete berörde inte deras egen auktoritet, vilket kan bero på att de inte har beslutsmakten i byggprocessen. Men genom deras personlighet, kommunikativa skicklighet och problemlösningsförmågan kan de få tillgång till formell och informell auktoritet, som är två viktiga faktorer för en förändringsagent. Analysen pekade på att arkitektens roll i återbruksarbetet handlar om att påverka och övertyga andra aktörer i byggprocessen. Förutom att arkitekterna har utvecklat flera av de personliga förmågorna som en förändringsagent behöver, driver dem även återbruksarbetet frivilligt, vilket är en aspekt som sammanfaller med en informell ledare. Sammantaget kan arkitektens roll i återbruksarbetet beskrivas som en kommunikativ informell förändringsagent, även om ingen arkitekt kallade sig själv för en förändringsagent. Det verkar således inte vara det viktigaste att vara medveten om konceptet förändringsagent för att agera som en sådan och därigenom ha bättre potential att arbeta med återbruk. Däremot är det inte hela lösningen för att nå hållbarhetsmålet att arkitekter agerar som förändringsagenter, men det kan vara en pusselbit som främjar ett ökat återbruksarbete. Vidare framkom kommunikation och kunskap som två kärnresultat för hur arkitekten kan utvecklas för att bättre driva återbruksarbetet. Alla föreslagna utvecklingsområdena berör på något sätt deras ihopsamlade kunskap och förmåga att kommunicera. Genom att förbättra sin kommunikation och kunskap har de större möjlighet att vara övertygande och därmed ha en starkare påverkan i byggprojekten. Detta gäller inte enbart för arkitekter verksamma i Sverige, utan resultaten kan appliceras på andra yrkesroller utan beslutsmakt men som vill driva en förändring inom sin organisation.

The world is currently in the grip of a pandemic caused by the SARS-COVID-19 virus which has left nothing more than suffering, social distance, and distance work in its tracks. Because of the regulations regarding social distancing, many organizations have chosen to distribute their work and make their employees work from home. This thesis covers how distance work affects informal communication and how the lack of social interaction affects relationships and informal communication between colleagues. To investigate the subject further we performed a case study of a company within the media and communication industry where both interviews and an observational study was conducted. Our findings show that there has been an overall decrease in informal communication between colleagues in our case. We have also identified several factors that may affect the possibility to sustain the amount of informal communication during distance work. These factors may include regular group activities, knowing when it is okay to contact other colleagues without disturbing them and having regular meetings. Finally, our study findings highlight that there may be other factors beyond the reach of this study that might affect how employees experience working from home.

Bakgrund och problem: Den digitala transformationen har drastiskt påverkat hur bankernaskunder genomför sina bankärenden och de spenderar mindre tid på bankkontoret än tidigare.Samtidigt som bankerna vill att kunden ska bli mer självständig med sina bankärenden i ettlönsamhetssyfte vill de fortfarande ha en stark relation med kunden. Det är en utmaning förde lokala bankkontorscheferna att skapa långvariga kundrelationer när kunden interegelbundet kommer in till det lokala kontoret och om det lokala bankkontoret inte anpassarsitt arbetssätt riskerar de att kunderna blir mer flyktiga. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur lokala svenska bankkontor styr för attuppnå starka kundrelationer. Anledningen är att vi vill få en ökad förståelse för hur lokalabankkontor arbetar med kundrelationer i en alltmer digital värld och vad de intervjuadecheferna anser är rätt tillvägagångssätt för att lyckas med detta. Vi vill därmed bidra medkunskap om hur kundrelationer kan hanteras under denna delen av den digitalatransformationen. Metod: Studien har genomförts med en induktiv ansats och en kvalitativ metod.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med lokala bankkontorschefer i Kalmar Län.Medverkande banker var Handelsbanken, Häradssparbanken och Ölands Bank. Slutsats: Fem styrningsaktiviteter med tillhörande utmaningar har identifierats som hjälpertill att förklara hur det lokala bankkontoret arbetar för en stark kundrelation. De femstyrningsaktiviteterna är att kontoret ska vara proaktiva, skapa en kundfokuseradorganisationskultur, skapa mervärde, vara tillgängliga samt ha en säker personligidentifiering.

Bakgrund: Kronisk sjukdom är ett permanent sjukdomstillstånd. Hälsa ur holistiskt perspektiv ses som en helhet, därav bör vården utformasutifrån den enskilda individens behov. Idag vårdas många personer hemifrån av en närstående. Den informella vårdaren har enbetydande roll i den hälsofrämjande processen. Sjuksköterskans ansvar innefattar att bidra till hälsa, minska lidande och förebygga skador, och att kunna inkludera närstående vid personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med kronisk sjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes i enlighet med Fribergs metodbeskrivning. Databaserna Cinahl Complete och PubMed användes vid sökning av sökorden extended family, family, caregivers, chronic disease och middle aged. Resultatet bygger på nio kvalitativa artiklar samt två artiklar med mixad metod. Resultat: Deltagarnas upplevelser kunde skilja sig åt. Vardagen blev påverkad, vården för anhöriga innebar känslomässiga implikationer vilket påverkade familjedynamiken. Resultatet tydde också på att deltagarnas behov av interaktioner med sjukvården ansågs vara en viktig del av upplevelsen. Sammanfattning: Deltagarna upplevde den vårdande rollen som begränsade samt att den försvårade anpassningen till vardagen. Detta kunde vara komplicerat för relationen mellan vårdaren och den anhörige. Upplevelserna var främst negativa men kunde även uppvisa positiva inverkan. / Background: Chronic disease is a permanent state of illness. Health from a holistic perspective is perceived as a entirety and therefore caregiving should be designed in relation to each individual's needs. Many people get homecare from a relative today. The informal caregivers have a meaningful role in the promotion of health. Nurses are responsible for contributingto good health, reduced suffering, and injury prevention and to also include relatives with person centered care. Aim: The aim of this study was to shed light on experiences of caregiving for a relative with a chronic illness. Method: A literature review was made according to Friberg’s method description. The databases Cinahl Complete and PubMed were used for the search with the keywords extended family, family, caregivers, chronic disease and middle aged. The result of the study was based on nine qualitative articles, and two using mixed methods. Results: The participants' experiences could differ from one another. These described how caring for a relative impacts everyday life, impeared health, impact upon relations and significance of interaction with healthcare. Summary: Participants experienced the caring role as limiting, and complicated to combine with everyday life. This could complicate the relationship between the caregiver and the relative. The experiences of caring for their relatives were mostly negative but the result could also show some positive outcomes.

Our study is looking into afterschool teacher's reflections of their experiences with challenges and possibilities in the complementary education and student's perspective about the afterschool education. To accomplish these results, we have interviewed six afterschool teachers and four students. The participators have been informed about the study before the interview and that their identities won't appear in the study, therefore we haven´t used their real names. The method we have used is the semi structured interview, to get as wide and informed answers as possible. We have used two different theories to analyze our data, the sociocultural theory and the new institutional theory, because these theories connect with different aspects of our study and that´s the reason why we exercise both. We have also used six different articles in our study, whereat five are written in swedish about swedish afterschool programs and one of them is an international article about an american afterschool program. These articles are used for the discussion, where we compare the results from our analyze with these articles. The results we have accomplished is that the afterschool teachers were experiencing challenges with the complementary education and the most frequent challenges were planning time, framework factors and the status of the professional role. The possibilities in the complementary education they illustrated were the curriculum, interest of activities and the student's participation.

Studier av mobilitet och dess påverkan på individer kan kopplas till en radområden såsom hälsa, utveckling, ekonomi eller som i detta fall, brott. Mobilitetoch dess relation till nivå av brottslighet har sedan länge varit en del avkriminologiska teorier, både som en enskild faktor och som en del av störreförklaringsmodeller. Påverkan från mobilitet har kopplats till mekanismer iinteraktioner på områdesnivå såsom kvarter och gator, det vill säga informellsocial kontroll. Variationen gällande den informella sociala kontrollen är därmeddet som förklarar olika nivåer av brottslighet. Att undersöka exakt vilkenpåverkan mobilitet har på brottslighet och om denna påverkan varierat beroendepå brottstyp är utgångspunkten för denna uppsats. Detta har gjorts viaregressionsanalyser med data från Malmö stad gällande brottstyperna misshandel,bostadsinbrott och rån kontra mobilitet på delområdesnivå. Resultaten visar ettsignifikant samband mellan nivåerna av brottstyperna misshandel och rån samtmobilitet. Dessa skiljer sig dock gällande koppling till kriminologiska teorier.Sambandet mellan rån och mobilitet är direkt kopplat till informell social kontrollmedan misshandel och mobilitet snarare kan kopplas till teorier gällande rutiner,platser, och centrumeffekter. / Studies of mobility and the impact it has on individuals can be related to a numberof areas such as health, human development, economy, and as in this case, crime.Mobility and its correlation to levels of crime has for time been a part ofcriminological theories, both as a separate factor, but also as part of greatertheories and models of explanation. The impact of mobility is connected tomechanisms as to interactions on a sub areal level, such as blocks or even specificstreets and addresses, meaning informal social control. The variation regardingthe informal social control across different areas is therefore what regulates tolevel of crime. To audit exactly what impact mobility has on the level of crime,and if this impact varies depending on the type of crime is the aim of this thesis.Regression analysis has been done with data supplied by the City of Malmöregarding the level of reported assaults, burglaries, and robberies versus the levelof mobility on a sub area level. The results show a significant correlation betweenthe levels of reported assaults, robberies and level of mobility although thedifferent types of crimes is related to theoretical explanations. Robbery andmobility is can be explained through level informal social control, but assault andmobility is more likely related to theories regarding routines, places, and ruraleffects.

Bakgrund: Arbetet har sin bakgrund i de utmaningar och strategier för verksamhetsstyrning kommunala grundskolor står för. På grund av tryck och krav från olika externa aktörer i kombination med de interna kraven om ett rimligt arbetsklimat från lärare är grundskolor komplexa organisationer. Läraromsättning är ett stort problem vilket gör det viktigt att skapa strategier för att behålla kvalificerad personal. Strategier som enligt tidigare forskning visats vara relevanta är personalstyrning och kulturell styrning där en balans av formell och informell styrning är av vikt för att styra sin personal, undvika konflikter och skapa en hälsosam arbetsmiljö. Syfte: Syftet med studien var att öka förståelsen för hur både formell och informell personalstyrning, tillsammans med kulturell styrning, används inom grundskolor. Genom att undersöka detta från både ett rektors- och lärarperspektiv avsåg studien att beskriva och analysera hur dessa styrformer tillämpas i praktiken. Metod: För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter. Dessa respondenter bestod av två rektorer och tre lärare, som var verksamma på två olika skolor. Genom att undersöka både formella och informella metoder för personalstyrning och kulturell styrning, utifrån både ett lärar- och rektorsperspektiv, ämnade studien ge en djupgående förståelse för hur dessa styrformer används inom grundskolor.  Slutsatser: Informell personal- och kulturell styrning spelar en betydande roll i lärarnas arbete. Rektorerna indikerar ett större fokus på formell styrning än vad lärarna gör.  Trots att lärarna betonar vikten av informell styrning, kan behovet av formell styrningvara mer betydande än vad de själva kanske uppfattar.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalité och lindra lidande för patienter och deras familjer vid obotlig sjukdom. Allt fler människor väljer att avsluta sina liv hemma, anhöriga har en avgörande roll för att det ska vara genomförbart. Att vårda sin närstående kan vara komplext och innebära att både behöva hantera sin egen och den andres sorg och samtidigt lösa praktiska uppgifter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stötta såväl patienten som anhöriga. Syftet: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt har genomförts baserat på artiklar från Pubmed och Cinahl. 14 artiklar med kvalitativ design inkluderades, dessa analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Anhöriga upplevde att de behövde vara tillgängliga och vaka över den närstående dygnet runt vilket påverkade dem på flera plan. De fick anpassa flera aspekter av livet efter den närståendes behov vilket bidrog till psykisk och fysisk påfrestning. Bristande stöd och information från sjukvården upplevdes vilket skapade otrygghet. Stöd från familj och vänner ansågs värdefullt för att den palliativa vården skulle kunna bedrivas i hemmet. Diskussion: Anhöriga bör i ett tidigt skede av den palliativa vården uppmärksammas utifrån deras omvårdnadsbehov, detta för att främja deras hälsa och motivera dem att bibehålla den egna identiteten i syfte att öka deras meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i den vårdande rollen. Slutsats: Vidare forskning bör fokusera på vilka omvårdnadsbehov anhöriga i kris har och hur sjukvården kan bemöta dessa behov på ett adekvat sätt. / <p>2023-03-23</p>