En av de stora faktorerna till att utvecklingsprojekt misslyckas är en dåligt utförd kravhantering. För att öka intresset och kunskapen kring kravhantering har denna studie testat en kravmetod framtagen av Halaweh (2012) i praktiken hos ett fallföretag. En detalj som är speciell med kravmetoden är att den använder GT i analysen av datainsamlingen. Kraven visualiseras sedan genom en informell modell.    En kvalitativ studie har genomförts där syftet var att undersöka vilka olika typer av krav som kravmetoden identifierar i kravprocessen. Vidare var syftet även att undersöka huruvida den informella modellen som kravmetoden resulterade i representerar de krav som samlades in. Metodkapitlet delades in i två olika delar, där den första delen består av en fallstudie av en kravinsamling i en organisation. Den andra delen består av en undersökning för hur den informella modellen som kravmetoden resulterade i uppfattas av informanterna.   Slutsatsen av resultatet i denna studie är att kravmetoden identifierar funktionella krav, icke funktionella krav samt verksamhetskrav. Funktionella krav är de krav som har störst fokus i kravmetoden. Kravmetoden lyckades även fånga de behov som användarna hade och den informella modellen representerade användarnas krav på ett bra sätt och ansågs vara lätt att förstå. Genom användning av kravmetoden läggs fokus på användaren i kravprocessen som resulterar i ett sociotekniskt system som stödjer användarens uppgifter. Ökad arbetseffektivitet för användare, användares inställning till arbetsuppgifter samt användares välmående är effekter av att använda kravmetoden. / In order to increase interest and knowledge about requirements engineering, this study has tested a requirement method by Halaweh (2012) in a case study. A particular feature of the method is that it uses grounded theory in the analysis of data collection. The requirements are then visualized with an informal model.  A qualitative study has been conducted with the purpose of examining the different types of requirements that the method identifies in the requirement elicitation. Furthermore, to investigate whether the informal model that the  method resulted in represents the requirements collected. The method chapter was divided into two parts, the first part consisting of the case study, where a requirements elicitation was conducted using the requirements method in an organization. The second part consists of the informal model that the requirements method resulted in and which was then displayed to the respondents from the claim collection.  The conclusion of the outcome of this study is that the requirements method identifies functional requirements, non-functional requirements as well as business requirements. Functional requirements are the requirements that have the biggest focus in the requirements method. The requirements method also managed to capture the needs of users and the informal model represented the users needs in a good way and was considered easy to understand. Using the requirements method, focuses on the user in the requirements process resulting in a sociotechnical system that supports the user's tasks. Increased work efficiency for users, users' attitude to work tasks, and user well being are effects of using the requirements method.

Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur kommunikationsprocesser mellan medarbetare kan bidra till skapandet och utvecklandet av informella roller i organisationskulturer. Syftet har brutits ner till fyra frågeställningar: • Vilka uppfattningar har medarbetarna om organisationskulturen? • På vilket sätt upplever medarbetarna de informella rollerna i arbetsgruppen? • Vilka socialiseringsfaser kan identifieras i arbetsgruppen? • Vilka kommunikativa rutiner under socialiseringsprocessen kan identifieras inom arbetsgruppen? Uppsatsen innehåller en fallstudie av ett industriföretag och har analyserats med ansats från teorier som berör organisationskultur, socialisering, informella roller och de kommunikativa rutinerna under socialisering. Samtliga teorier har kommunikation som utgångspunkt. Ansatsen till uppsatsen är deduktiv vilket innebär att den teoretiska referensramen kommer jämföras med den insamlade empirin. Metoden som undersökningen ansluter sig till är kvalitativa samtalsintervjuer. Två arbetsgrupper som ingår i samma skiftlag har intervjuats, det ena arbetslaget består av tre medarbetare och det andra består av fyra. Det transkriberade materialet analyserades genom meningskodning, meningskoncentrering och meningstolkning. Resultatet och analysen är indelade i fyra teman; organisationskultur, informella roller, socialisering och kommunikationsprocesser. Resultatet pekar på att organisationskulturen är väldigt stark och att medarbetarna upplever arbetsgruppen som väldigt positiv. De har en stark samhörighet och en god samanhållning. Det finns tydliga informella roller i organisationen och de flesta upplever rollerna som positiva. Resultatet pekar på att en av respondenterna känner en viss missnöjdhet med sin roll då den innebär att hen ska ta mer ansvar trotts att alla i arbetsgruppen får lika lön och uppmärksamhet. Samtliga socialiseringsfaser kan identifieras inom gruppen, dock är vissa mer tydliga än andra. De kommunikativa processerna som ingår i den teoretiska referensramen går också att identifiera. Resultatet pekar på att kommunikation bidrar till skapandet och utvecklandet av informella roller i organisationskulturen. Genom vidare forskning finns det möjlighet att ta fram strukturer och tydligare processer över informell kommunikation som påverkar organisationskulturen vilket i sin tur påverkar företaget. Nyckelord: organisationskultur, socialisering, informell kommunikation, informella roller

Studien syftar till att få ökad kunskap om hur flerspråkiga elever påverkas av textuppgifter med en kontext anknuten till svensk kultur och tradition. Forskning poängterar att det finns en risk att flerspråkiga elever på grund av kulturella erfarenheter, tappar intresse och motivation för att lösa vissa matematiska textuppgifter. Detta speciellt när uppgifterna har en kontext som är anknuten till svensk kultur och tradition som är obekant för eleven. Studien är en kvalitativ studie där en test med en design som liknar en experimentell design, har genomförts med 50 mellanstadieelever. Testet består av parvis lika textuppgifter avseende matematiskt innehåll, medan kontexten skiljer dem åt. Den ena uppgiften som är hämtad från autentiska läromedel i matematik, har en kontext som är anknuten till svensk kultur och tradition. Den andra uppgiften är en omarbetad version av uppgiften från läromedlen och har en kontext som är elevnära. För att få en djupare bild av hur den kulturella kontexten påverkar de flerspråkiga elevernas lösningar av textuppgifterna, har semistrukturerade intervjuer genomförts med 11 flerspråkiga elever. Resultatet visar på att det finns skillnader i flerspråkiga elevers lösningar av de parvisa textuppgifterna. Vid vissa av uppgiftsparen förekommer det att flerspråkiga elever har applicerat en felaktig metod eller lämnat textuppgiften med den svenska kulturella kontexten, medan den elevnära uppgiften löses. Vid intervjuerna med eleverna som visar på dessa skillnader i lösningarna av de parvisa uppgifterna, framkommer det att eleverna antingen är medvetna eller omedvetna om deras bristande kontextuella förståelse och dess betydelse för deras förståelse för hur textuppgifterna ska lösas. Studiens resultat visar på vikten av att matematikundervisningen utgår från elevernas vardag och kulturella erfarenheter, för att undvika att elevernas stöter på innehållsliga hinder. Vidare belyser studiens resultat vikten av att matematiklärare aktivt arbetar med att granska textuppgifter i matematik för att kunna anpassa dem till aktuell elevgrupp. Studiens resultat framhäver även läromedelsförlagens ansvar att skapa textuppgifter med kontexter som är elevnära för fler elevgrupper än enspråkiga, svenska elever.

Denna studie undersöker relationen mellan en grupp ämneslärares vanor av sociala nätverk och i vilken mån den fyller en funktion i deras yrkesroll. Det vill säga i vilken mån deras kontaktnätverk har resulterat i en anställning, där målet är att förstå kopplingen mellan tjänster nådda genom sociala nätverk och hur det bidragit till arbetsmöjligheter och avancemang. En kvalitativ intervjumetod utfördes på fem ämneslärare för att undersöka deras upplevelser av arbetssökandet såväl som arbetsmarknaden, för att sedan skapa förståelse för deras vanor av sociala nätverk samt även för att skapa djupare förståelse för vilka konsekvenser de sociala nätverken har haft i deras yrkesroll. Studien visar på att alla respondenter använt sig av sociala nätverk för att nå en bättre situation sett till yrkesroll men även samhällsroll, att de sociala nätverken har en stor betydelse för respondenterna.

Fritidshemmet har utgjort en del av skolans sfär sedan slutet på 1990-talet. Sedan fritidshemmetsinkludering iskolan finns det fortfarande inte tydliga riktlinjer på hur fritidshemslärarens tjänstgöring ska se ut under den obligatoriska skoldagen. Innan fritidshemmets implementering i skolan, fick dåvarande fritidspedagoger möjlighet att utöva sina yrkeskompetenser gällande fritidshemsdidaktiken. Dessa kompetenser som de besitter kan vara praktiskt arbete i exempelvis matematik, utomhuspedagogik eller social träning i form av värdegrundsarbete. Idag, däremot, existerar dessa fritidshemsdidaktiska arbetsuppgifter enbart som ett önskemål hos många fritidshemslärare. Vi har därmed valt att undersöka vilka dessa perspektiv på utförandet av fritidshemsdidaktiken under den obligatoriska skoldagen samt i vilken utsträckning fritidshemslärare har möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter. Med utgångspunkt i fritidshemsdidaktiken, har vi med en kvalitativ intervjustudie och hermeneutiken analyserat hur fritidshemslärare tolkar och förstår          fritidshemsdidaktiken samt vilka perspektiv de har kring utövandet av sina fritidshemsdidaktiska kompetenser under den obligatoriska skoldagen. Resultatet av vår studie visar att verksamma fritidshemslärare önskar att gå tillbaka till de arbetsuppgifter de hade i början av sin karriär, tiden innan fritidshemmets implementering i skolan, där de fick möjlighet att utnyttja sina kompetenser under hela sin arbetsdag. Dessa önskemål samt perspektiv inkluderar mycket av fritidshemmets byggstenar vilka kan summeras i fritidshemmets centrala innehåll i läroplanen. I nuläget verkar det svårt för majoriteten att påverka sin situation samt få igenom sina önskemål. Istället görs arbetet mestadels på skolans premisser där fritidshemslärare används för att få skoldagen att fungera. Detta har kommit att resultera i en dubbel yrkesroll där de under dagtid ska rätta sig efter formella  sammanhang medan de på eftermiddagen ska ägna sig åt ett mer informellt sammanhang. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med detta examensarbete är att genomföra intervjuer med grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, för att undersöka lärarens perspektiv kring hur eleverna tillgodogör sig kunskaper genom den formella och informella leken. Eftersom ordet rast definieras som ett avbrott från arbete innebär det att elevernas rast bör vara ett avbrott från lärande. Detta går emot Skolverkets målsättning att leken i skolan ska vara kunskapstillägnande. Därför anser vi det intressant att undersöka hur fritidslärare ser på inhämtandet av kunskap under rastens lek och vilket sorts förhållningssätt lärarna anser gynnar eleverna mest. För att göra detta genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju lärare från fyra olika skolor. Det framkom i resultatet att lärarna överlag ansåg att lärandeaspekten är väsentlig i leken, men att det fanns delade åsikter om hur den roll läraren tog på sig påverkade lärandet i sig. Det framkom även åsikter om att lärande i lek inte alls är av vikt utan att leken bör få vara ett avbrott från lärandet under skoldagen. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna uppsats är att studera hur klädesbutiker i Västerås stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger på situationella preventiva åtgärder av både formell- och informellkaraktär. Tillsammans med polismyndigheten i Västmanland har relevant data över antalet anmälda snatteribrott i klädesbutiker i Västerås stad tagits fram. Utifrån den anmälda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkätundersökning genomförts och transkriberats. 25 klädesbutiker med minst ett anmält snatteribrott deltog i studien. Vidare har butikens karaktär studerats för att se om skillnader hos butikerna påverkar det preventiva arbetet och val av åtgärder. Resultatet visar att majoriteten av klädesbutikerna använde både formell och informell övervakning och att butikens karaktär; storlek, geografisk placering och personaltäthet till viss del avgjorde vilka typer av åtgärder butiken väljer att applicera. Butikspersonalens kunskap angående snatterier visade sig vara avgörande då majoriteten, men långt ifrån alla respondenter, svarade att ett nära arbete mot och fokus på kunderna tenderade att minska antalet anmälda snatteribrott. Vi fann vidare att vissa former av formell övervakning utnyttjas i större grad, dock är det inte alltid något butikerna själva implementerat utan kan vara en åtgärd från köpcentrets sida. / The purpose of this paper is to study how clothing stores in the city of Västerås work to prevent shoplifting. The direction and focus are on situational measures, such measures in both formal and informal nature. Together with the constabulary of Västmanland, we have compiled relevant data on the numbers of reported shoplifting offences in clothing stores in Västerås. A survey has been carried out which based on reported crime statistics, empirical research and criminological theory. Yet 25 clothing stores with at least one notified shoplifting offence participated in the study. Furthermore, the store's character was also studied to see if differences between stores affect the preventive work and choice of action.The results shown that the majority of clothing stores used both formal and informal surveillance. Also the store's character: size, geographic location and staffing to some extent decided what types of actions the store choose to apply. The staff's knowledge regarding shoplifting proved crucial as the majority, however far from all the respondents replied that a close work towards and focus on customers tended to reduce the number of reported shoplifting offences. We also found that certain types of formal surveillance was utilised to a greater extent, however, it is not always something the stores themselves implemented. But might rather be a measure from mall the stores are located within.

Sammanfattning Engelskan har en central roll inom många domäner i dagens samhälle och som ett resultat av digitaliseringens framgång under början på 2000-talet möter vi engelskan dagligen. Digitaliseringen har även bidragit till att barn och ungdomar möter stora mängder engelska på sin fritid, bland annat genom musik, datorspel och sociala medier. Syftet med kunskapsöversikten är att analysera, sammanställa och presentera vad som kännetecknar forskningen om informell inlärningen av engelska där fokus kommer att ligga mot grundskolans tidiga år. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte användes tre frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen om informell inlärning av engelska? Hur framställs den informella inlärningen i forskningen som analyseras? Vad fastslår forskningen att den informella inlärningen av engelska har för effekt på elevers språkinlärning och har den inflytande på engelskundervisningen? Genom noga formulerade urvalskriterier och sökord identifierades nio vetenskapliga artiklar genom flera databaser som sedan användes för att kartlägga forskningen. Det visade sig att det är vanligt att undersöka relationen mellan tid som har tillägnats en speciell aktivitet och effekten som den informella inlärningen har på deltagarnas språkinlärning och språkkunskaper. Inom forskningsfältet används både kvantitativa metoder och en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder för att genomföra undersökningar om olika former av informellt lärande. Forskningen visar att informell inlärning har en tydlig effekt på språkinlärningen. Begreppet informell inlärning har likställts i forskning med begreppen extramural engelska och incidental learning och omfattar den inlärning av det engelska språket som sker antingen medvetet eller omedvetet för eleverna utanför skolans väggar i den egna miljön. Resultatet i forskningen visar bland annat att elevers ordförråd utökas och förbättras, att självinsikten kring den egna språkförmågan blir större och att översättningsförmågan till och från förstaspråket till andraspråket blir bättre.

Att behärska läsning och det skrivna språket är en central del för att klara sig i dagens samhälle. Eleven behöver utsättas för rik exponering av läsning för att utveckla en god läsförmåga. Det finns olika påverkansfaktorer på barns läsförmåga. Lärarens kompetens är en grundläggande faktor och utbildningssystemet kan aldrig kan bli bättre än kvaliteten på dess lärare. Lärarens kompetens står dock inte ensam utan den informella läsningen är även en bidragande faktor till barns läsförmåga. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga, presentera och analysera forskningen som kännetecknar främjande läsundervisning i grundskolans tidiga åldrar (F-3) samt hur forskningen framställer den informella läsningens påverkan på läsförmåga. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte används två frågeställningar: ● Hur framställer forskningen främjande läsundervisning i skolan? ● Hur framställer forskningen den informella läsningens påverkan på läsförmågan? Utifrån noga formulerade urvalskriterier och sökord relaterade till våra frågeställningar gjordes sökningar i tre olika databaser. Sökprocessen resulterade i nio relevanta artiklar och alla sammanställdes i en matris för att underlätta kartläggnings- och analysprocessen. Matrisen ligger till grund för kunskapsöversikten. Artiklarnas syfte, frågeställning, metod och resultat analyserades för att kartlägga forskningsområdet. Resultaten i denna kunskapsöversikt visar att kartläggning av elevers kunskaper är viktigt för att individualisera undervisningen. Ett varierat arbetssätt och bokstavsarbete i snabbare takt samt gemensam läsning och textbearbetning har även framstått som gynnsamma arbetssätt. Vidare bör elever få rika möjligheter till att läsa och uppleva glädjen med att läsa. Språkutvecklande aktiviteter, digitala verktyg, ASL och tematiskt arbete har även visat sig vara främjande arbetssätt inom läsundervisning som bör användas och appliceras i klassrummen. Något som även framkom är att elever utvecklas på olika sätt beroende på vilka kunskaper de besitter vid skolstart. Resultaten visar även på att den informella läsningen påverkar elevers läsförmåga. Hemmet och vårdnadshavare har en betydande roll att stimulera och spegla ett läsintresse till barnen, då detta visat sig öka elevers läsförmåga och självuppfattning inom läsning.

Ökningen av antalet personer som arbetar på distans, som var markant under coronapandemin 2020, har lett till nya utmaningar för företag som vill erbjuda sina anställda möjligheten att arbeta hemifrån. Förändring av platser där medarbetare möts och interagerar kan även förändra hur kunskapsdelningen fungerar mellan de anställda, som är en viktig faktor för kompetensutvecklingen hos företag. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka platser för informell interaktion som finns vid distansarbete, samt hur kunskapsdelningen ser ut vid dessa. Fem intervjuer med personer vid fyra olika företag utfördes för att diskutera kunskapsdelning på respektive arbetsplats. Alla fem personer arbetade på ett kunskapsbaserat företag, med erfarenhet av minst sex månaders distansarbete. Fem nämnda platser bedömdes vara för informell interaktion; digital fika, spontant samtal för frågor, chattkonversation parallellt med möte, spontana sociala samtal och kommunikationskanaler såsom chatt. En av dessa, chattkonversation parallellt med möte, var inte möjlig vid fysiskt kontorsarbete. Två platser nämndes som saknade vid distansarbete; kaffeautomaten och korridoren. Tekniska hinder såsom fördröjningar i telefon- och videosamtal och begränsade verktyg för att rita för hand upplevdes som störande vid kunskapsdelning. Dock skapades också möjligheter till att enkelt spela in samtal med instruktioner och informationsdelning för att kunna upprepa vid ett senare tillfälle, samt upplevde en respondent det lättare att ta egna anteckningar vid möten och samtal. Indirekta barriärer såsom färre och sämre sociala interaktioner med kollegorna, har för flertalet intervjuobjekt upplevts negativt, både för välmåendet och motivationen. Hur mycket det påverkar kunskapsdelningen kan inte sägas. De två minst erfarna intervjuobjekten tycker det är en lägre barriär att fråga kollegor om hjälp via telefonsamtal än på ett kontor, men undersökningen visar inte ifall kunskapsdelningen gynnas av det.