Die Professur Technische Informatik der TU Chemnitz erforscht neuartige, innovative Anwendungsgebiete auf Basis der RFID Technologie. Durch die Installation von RFID-Toren an gebäudespezifischen Schlüsselpositionen und die Verwendung handelsüblicher RFID-Tags gelingt nicht nur eine Objektidentifikation sondern auch eine kostengünstige Lokalisierung auf Basis spezieller Algorithmen. In Kombination mit berührungsempfindlichen Displays konnte ein intelligentes und interaktives Gebäudeleitsystem umgesetzt werden. Durch eine zentrale Managementeinheit ist es nun möglich, zielgerichtet einzelne Displays anzusteuern und somit Richtungsangaben für den gewählten Bestimmungsort zu visualisieren. Zusatzinformationen sowie personalisierte Hinweise stehen bei Bedarf ebenfalls zur Verfügung. Mit Hilfe der Displays kann mit dem System interagiert werden. Änderungen des Bestimmungsortes durch den Nutzer sind somit jederzeit möglich. Zusätzlichen Komfort genießen Nutzer mit einem PDA oder Smartphone. Mobile Endgeräte können auf Basis einer entsprechenden Software auch ohne dedizierte Lokalisierungs-Hardware in den gewünschten Gebäudeabschnitt geleitet werden.

Zugl.: Braunschweig, Techn. Univ., Diss., 2007

TikTok är idag den mest populära nyhetskällan bland barn och ungdomar i Sverige och allt fler nyhetsmedier etablerar sig på plattformen. För att anpassa sig efter TikTok-formatet behöver nyhetsmedierna producera en ny typ av journalistiskt innehåll. Underhållande och engagerande element, förenkling och personifiering är medel som TikTok premierar. Denna studie avser därför att undersöka hur Aftonbladets nyheter på deras sajt och TikTok-konto skiljer sig åt och jämföra hur samma nyheter paketeras på de olika plattformarna. Syftet med studien är att få en djupare förståelse kring vad som reduceras och vad som adderas när en webbartikel TikTokifieras. Frågeställningarna syftar till att svara på om fördjupningen i nyheterna skiljer sig åt och i så fall hur, hur paketeringen av innehållet skiljer sig åt audiovisuellt samt hur innehållet skiljer sig åt retoriskt på respektive plattform. För att svara på frågeställningarna har en metodtriangulering tillämpats bestående av en kvantitativ innehållsanalys av 126 analysenheter varav 12 av dessa kommer att analyseras djupare genom en kompletterande kvalitativ analys. Den kvalitativa metoden består av en multimodal analys med sociosemiotisk inriktning ur ett massmedieretoriskt perspektiv. Studien tar avstamp i teorierna om platformization, infotainment och medielogik. Teorierna om multimodalitet, sociosemiotik samt retorik används som utgångspunkter i operationaliseringen av den kvalitativa multimodala analysen. Resultatet visar att när en nyhet TikTokifieras reduceras fördjupningen till stor del. Dessutom adderas flera semiotiska modaliteter och semiotiska resurser som, till skillnad från webbartiklarna på Aftonbladets sajt, främst appellerar till pathos, alltså känslor. Slutsatserna i denna studie berättar att paketeringen av webbartiklarna skiljer sig åt markant från TikTok-inläggen. Skillnaden kan bero på TikTok-publikens flyktiga nyhetskonsumtion och plattformens algoritmer som gör att innehållet behöver paketeras på ett sätt som leder till att inlägget blir viralt och därmed når sin publik. När en nyhet TikTokifieras adderas därför element som syftar till att väcka känslor och skapa engagemang.

American Monsters: Tabloid Media and the Satanic Panic, 1970-2000," analyzes an episode of national hysteria that dominated the media throughout most of the 1980s. Its origins, however, go back much farther and its consequences for the media would extend into subsequent decades. Rooted in the decade's increasingly influential conservative political ideology, the satanic panic involved hundreds of accusations that devil-worshipping pedophiles were operating America's white middle-class suburban daycare centers. Communities around the country became embroiled in criminal trials against center owners, the most publicized of which was the McMartin Preschool trial in Manhattan Beach, California. The longest and most expensive trial in the nation's history, the McMartin case is an important focal point of this project. In the 1990s, judges overturned the life sentences of defendants in most major cases, and several prominent journalists and lawyers condemned the phenomenon as a witch-hunt. They accurately understood it to be a powerful delusion, or what contemporary cultural theorist Jean Baudrillard termed a "hyperreality," in which audiences confuse the media universe for real life. Presented mainly through tabloid television, or "infotainment," and integral to its development, influence, and success, the panic was a manifestation of the hyperreal. This dissertation explores how the panic both reflected and shaped a cultural climate dominated by the overlapping worldviews of politically active conservatives. In 1980, neoconservatives, libertarians, economic conservatives, and evangelical Christians, who had begun their cultural ascent over the course of the previous decade, were brought together temporarily under the aegis of President Ronald Reagan. With collective strength they implemented their joint agenda, which partly included expanding their influence on the nation's media sources. Coinciding with a backlash against feminism and the gay rights movement, media outlets often represented working women and homosexuals as dangerous to conservative idealized notions of white suburban family life. Such views were incorporated into the panic, which tabloid media reinforced through coverage of alleged sexual abuse of children at day care centers. Infotainment expanded dramatically in the 1980s, selling conservative-defined threats as news. As the satanic panic unfolded through infotainment sub-genres like talk shows and local news programs (first introduced in the late 1940s), its appeal guaranteed the continued presence of the tabloid genre, and reinforced conservative views on gender, race, class, and religion. Although the panic subsided in the early 1990s as journalists and lawyers discredited evidence and judicial decisions turned against accusers, the legacy of the panic continued to influence American culture and politics into the twenty-first century. / History

Med det socialkonstruktionistiska antagandet att verkligheten skapas genom språkanvändning, undersökte denna studie hur sex konstrueras diskursivt i vloggar på Youtube. Materialet som analyserades var fyra stycken vloggar av Youtube-profilerna Therese Lindgren, Tova Helgesson, Lakidoris och Aina & Thobias. Syftet var att blottlägga underliggande sexuella normer och hierarkier för att skapa en klarare bild av diskursen kring sex i vloggar. För att uppnå detta syfte applicerades den kritiskt granskande metoden multimodal diskursanalys med tillhörande analysbegrepp (MCDA) i kombination med Rubins (2006) modeller över sexuella normer och hierarkier på materialet. Studiens teoretiska ramverk utgjordes även av begreppen Infotainment och Edutainment som definierar medieinnehåll som befinner sig i gränslandet mellan information, utbildning och underhållning.     Analysen resulterade i tre teman som tillsammans bildade den övergripande diskursen. Det första temat var att vlogg-profilerna intog rollen som sexualupplysare. Med en ofta humoristisk ansats innehöll språket uppmaningar som bland annat handlade om sexuell integritet. Främst låg fokus på positiva aspekter av sex, snarare än negativa. Det andra temat var att vlogg-profilerna konstruerade bilden av sex utifrån ett subjektivt perspektiv där egna åsikter presenterades som objektiva sanningar. Det tredje temat var att det i vloggarnas till synes normbrytande diskurs förekom dolda sexuella normer och hierarkier. Det kan anses problematiskt att vloggarna utbildar och informerar sin publik när de har en humoristisk ansats, samtidigt som de utgår från ett subjektivt perspektiv och reproducerar sexuella normer och hierarkier. Detta eftersom den unga publiken, som ofta saknar egna sexuella referensramar, kan påverkas av de konstruktioner som de exponeras för. Vidare diskuteras fördelar och nackdelar med den undersökta sexdiskursen, vem som bär ansvar för den konstruktion av sex som unga människor exponeras för och hur normer utvecklas i takt med samhällsförändringar.

Anchored in affect theory, how power is understood through feelings rather than logic (Schaefer 2016), and civic imagination, the desire to create shared spaces to communicate hopes for the future (Jenkins, Peters-Lazaro & Shresthova 2020, s. 183), this paper aims to discuss two questions: How are political and/or social messages reproduced in entertainment media? What effect does it have to implement political messages and/or social issues in entertainment related media content?  Two music videos from Taylor Swift’s discography will be analyzed through a multimodal analysis: The man (2020), which addresses the gender equality issue, and You need to calm down (2019), which addresses hatred directed towards the HBTQ+-community. Edutainment, education through entertainment, is understood to be a good way of achieving attitude changes in society, since it targets the audience’s emotions rather than their rational mind, which is a more effective way to create engagement (Usdin, Scheepers, Goldstein & Japhet 2005). The media habits of younger generations are understood to adhere foremost to the individual’s interests, and media content is evaluated by its ability to entertain or its use for personal development (Boczkowski, Mitchelstein & Matassi 2018; Galan, Osserman, Parker & Taylor 2019).     This paper concludes that infotainment/edutainment imitates current discourses as well as challenge these from the perspective of civic imagination and the thought of a better future, with the help of storytelling through characters that are meant to evoke interest and engagement through emotions. / Med resonemang förankrade i affektteori, att makt upplevs och förstås genom känslor (Schaefer 2016), och begreppet civic imagination, strävan efter att skapa gemensamma utrymmen för att diskutera möjliga framtider (Jenkins, Peters-Lazaro & Shresthova 2020, s. 183), ämnar uppsatsen undersöka två frågor: Hur reproduceras politiska och/eller sociala budskap i nöjesmedia? Vilken effekt uppnås av att implementera politiska budskap och/eller sociala frågor i nöjesrelaterat medieinnehåll?   Med multimodal analys som metod analyserar uppsatsen två musikvideor från Taylor Swifts katalog: The man (2020) och You need to calm down (2019) som behandlar jämställdhetsfrågan respektive hat mot HBTQ+-rörelsen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt består i edutainment, kunskapsförmedling via underhållning, som Usdin, Scheepers, Goldstein och Japhet (2005), menar är ett bra sätt åstadkomma en attitydförändring i samhället, då det spelar an på mediekonsumenternas känslor istället för att presentera fakta och argument. En förståelse för dagens medievanor hämtas från Boczkowski, Mitchelstein och Matassi (2018) och Galan, Osserman, Parker och Taylor (2019), som beskriver att mediekonsumtion utgår från individens intressen och bedöms efter sitt underhållningsvärde och utvecklingsvärde.    Uppsatsen landar i förståelsen att infotainment/edutainment spelar an på befintliga diskurser, och utmanar dessa med hjälp av civic imagination för att introducera en alternativ, bättre värld, genom att berätta berättelser genom karaktärer för att engagera mediekonsumenternas känslor.

Genom en kvalitativ innehållsanalys närstuderas artiklar i de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om rapporteringen kring den chilenska gruvolyckan är ett fall av trivialiserad journalistik - där ekonomisk vinst går före journalistisk kvalitet. De frågeställningar som ligger till grund för analysen är: Hur ser medierapporteringen ut om gruvolyckan i de utvalda tidningarna under den angivna perioden? Hur dramatiseras händelseförloppet under den angivna perioden i de utvalda tidningarna? Vad kännetecknar berättelsen om den chilenska gruvolyckan under den angivna perioden i de utvalda tidningarna? Utgångspunkten är redaktionellt nyhetsmaterial under den 10 till den 17 oktober 2010 som handlar om de 33 männens sista tid i gruvan. Resultaten visar att med hjälp av en överdriven otrohetsaffär, konflikter, lyckliga återföreningar och spektakulära erbjudanden skapades och dramatiserades berättelsen om gruvolyckan.

Made available in DSpace on 2016-06-02T20:25:15Z (GMT). No. of bitstreams: 1 4701.pdf: 2535758 bytes, checksum: 52234087c650ea795202cb10eccdfbf6 (MD5) Previous issue date: 2012-04-24 / Nowadays the amount of academic researchers enrolled with Political and Social Sciences and also with Language Sciences is increasingly growing, which take political events as objects of reflection. However, there are few researches although they are increasing researches- that focus on the placement of these political events on television shows that are part of cyber culture. This study tries to cope with reflection on the placement of political events on the television show CQC (Custe o Que Custar), especially on the composition of its articulation with discursive scenography and with the cyber culture, especially on the study of the so called Infotainment (discourse produced by studying information and entertainment working together). In this investigation, we analyzed four programs shown on September and October of 2010, during the first round of presidential elections in Brazil. To make our goal, which is based on the comprehension of the corpus studied we seek shelter in the theoretical and methodological guidance of French Discourse Analysis especially on Dominique Maingueneau s studies, focusing on the author s ideas on the scene of enunciation : encompassing scene; generic scene and scenography. In addition to that, we also support this study on Oswald Ducrot s polyphonic theory. The methodological procedure is seeking and understanding the images that built the show s discursive scenography our focus is always guided by the interface between description and interpretation, explaining the regularities created by this object of study. We will start the research by discussing what previous studies had studied about the CQC as an object, this is followed by a discussion of the program as a discourse gender and, finally we discuss its discursive scenography s. The results of this study argue that the genre of discourse and historical events are two processes that work together towards the constitution of the interviews scenography from the television show CQC. / Na atualidade é crescente a quantidade de trabalhos acadêmicos nos campos das Ciências Políticas e Sociais e também nos das Ciências da Linguagem que tomam os acontecimentos políticos como objetos de reflexão. Entretanto, são poucos -embora sejam crescentes- os trabalhos que se debruçam sobre a circulação desses acontecimentos políticos nos programas televisivos que fazem parte da cibercultura. A cibercultura tem como objetivo levar a informação ao seu público de uma maneira rápida e fundamentada na liberdade de criação. Nosso trabalho de dissertação objetiva refletir sobre a circulação dos acontecimentos políticos no programa televisivo CQC (Custe o Que Custar), debruçando-nos, sobre a constituição de sua cenografia e articulação com o a cibercultura, principalmente ao que ela compreende como Infotainment (discurso produzido por meio do caminhar conjunto da informação e do entretenimento). Para nossa investigação, analisamos quatro programas, exibidos nos meses de setembro e outubro de 2010, período eleitoral no Brasil. Para dar conta desse objeto, buscamos guarida teórico-metodológica na Análise de Discurso de orientação francesa, principalmente nos estudos de Dominique Maingueneau, focando-nos nas ideias do autor sobre cena da enunciação: cena englobante; cena genérica e cenografia. Além disso, buscamos apoio na teoria polifônica de Oswald Ducrot. Enquanto procedimento metodológico, buscamos compreender as imagens que constituem a cenografia do programa CQC no batimento descrição/interpretação, explicitando as regularidades enunciativas da materialidade que compõe esse gênero de discurso. Desse modo, iniciamos discutindo os trabalhos que já tiveram o programa CQC como seu objeto de estudo, depois discorremos sobre a constituição do programa enquanto gênero de discurso e seu regime de genericidade e, por fim, a constituição de sua constituição cenográfica. As conclusões desse trabalho indicam que o gênero de discurso e os acontecimentos históricos são dois processos indissociáveis para a constituição da cenografia das entrevistas do programa televisivo CQC.

The paper analyzes the archaeological topics published from the 1st January 2014 until the last day of the 2014 in selected Czech media, specifically in the newspapers called Právo, Hospodářské noviny, Mladá fronta Dnes. Examined is also tabloid Blesk. Included are also their online portals - www.novinky.cz, www.lidovky.cz, www.iHNed.cz, www.idnes.cz, www.denik.cz and www.blesk.cz. Based on the analysis reproduced articles exported from the media database and based on the online questionnaires that were used to question journalists and archaeologists redefined the basic rules of communication between them, including communication difficulties which may arise during common cooperation. The thesis also contains a database of the editors and active journalists who deal with such problems, including their work contacts, to facilitate the work of archaeologists attempt at media coverage of their own research, and many other archaeological projects. Keywords Archaeology, mass media, daily press, publicity, infotainment, journalist, newspaper, communication, medialisation, popularization

This diploma thesis deals with the media representation of celebrities, as it is designed within the framework of the adopted American television format of the late-night talk show. In the first part of the thesis, attention is focused on problems of understanding of the phenomenon of celebrities by various authors, as well as on the development of the late-night talk show itself and its characteristic features. The theoretical starting point is the theory of representation (Hall), three levels of representation (Trampota) and social construction of reality (Berger, Luckmann). The method of critical discourse analysis is chosen for the research and the four principles for the analysis are described: commoditization, infotainment, personalization, congeniality. The practical part presents an analysis of the typical representation of celebrities due to the principles mentioned above in selected talk shows which were broadcast in English and Czech languages in 2015-2016, namely American The Tonight Show Starring Jimmy Fallon and Czech Jan Kraus Show. Keywords: Celebrity, Late-night Talk Show, Media Representation, Personalization, Congeniality, Infotainment, Commoditization