Brandström, Lars och Capert, Camilla (2023). Elevers och lärares upplevelser av matematiska samtal ur ett inkluderande perspektiv. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.  Elevers perspektiv på undervisningen är sällan representerat i forskning. Denna studie förväntas visa vad som händer i matematiska samtal mellan elever men också hur de själva upplever samtalen. Studien kan också bidra med kunskap som kan främja elevers möjlighet att lära matematik.  Syftet med studien är att öka kunskapen om det matematiska samtalets inverkan på kunskapsutvecklingen i matematik utifrån elevens och lärarens perspektiv.  Hur ser några elever på matematiksamtal i grupp? Vad upplevs enligt deltagande elever som positivt och negativt? Vilket förebyggande arbete bidrar till framgångsrika matematiksamtal? Hur ser klassens lärare på matematiksamtalen?  I studien av en grupp elever i årskurs sex på en skola i södra Sverige uppmärksammades att framgångsrika matematiksamtal på ett stimulerande sätt upplevdes gynna lärandet hos elever. För att detta skulle uppnås krävdes en tydlig struktur, arbete med grupprocessen och träning i sociala färdigheter för att få önskat resultat.  I studien har sociokulturell och relationell teori använts som ramverk. En lektion som enligt planeringen skulle vara samarbetsinriktad observerades och filmades. För att få ta del av elevernas perspektiv gjordes efterföljande intervjuer med några elever. Slutligen genomfördes också en intervju med undervisande lärare. Intervjuerna var semistrukturerade.  Resultatet visar att strukturerad undervisning som gynnar kommunikationen i klassrummet kan bidra till inkludering för alla elever. För att detta ska uppnås är det viktigt att alla elever undervisas om och tränas i processfärdigheter och att gruppsammansättningen görs med omsorg, särskilt med tanke på elever med känslomässiga och beteendemässiga svårigheter. Att ständigt planera utifrån ett elevperspektiv är viktigt.

Syftet med studien var att lyfta fram lärares erfarenheter och uppfattningar om ett multimodalt arbetssätt i matematiken. Frågeställningarna i syftet behandlar på vilket sätt ett multimodalt arbetssätt i matematiken kan stödja andraspråkselevers lärande samt hur lärare använder modaliteter i undervisningen för andraspråkselevers delaktighet och inkludering. Studiens datainsamlingsmetod utgick med hänvisning till syftet från en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer med fem lågstadielärare. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ inriktad IPA-analys som kunde identifiera sex teman, vilka redogör lärarnas uppfattningar. Resultatet av studien samt tidigare forskning visar att det finns främjande fördelar med ett multimodalt arbetssätt i matematiken, men att det kräver kompetens, tid och resurser. Analysen av intervjuerna visar att lärarna förespråkar en inkluderande undervisning med varierat innehåll samt framhåller vikten av att låta eleverna möta innehållet med flera olika sinnen för att finna sitt bästa sätt att lära.

Sammanfattning/Abstract  Vlahovljak, Nadira (2023). Tillgänglig matematikundervisning för alla. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Förväntat kunskapsbidrag Det förväntande kunskapsbidraget är att synliggöra huruvida Learning study kan bidra med tillgänglig matematikundervisning för samtliga elever.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om och i så fall på vilket sätt den kollaborativa undervisningsmodellen Learning study kan stödja specialpedagogers och speciallärares förmåga att designa matematikundervisningen, så att innehållet blir tillgängligt för alla elever.   Hur ser implementeringen av modellen Learning study ut i verksamheten? Hur påverkas elevers matematikundervisning när de undervisas utifrån modellen Learning study? Hur kan specialpedagoger och speciallärare planera och analysera matematikundervisningen för att skapa en tillgänglig och inkluderande lärmiljö för samtliga elever?    Teori Studien utgår från systemteori och specialpedagogiska teorier, med fokus på content inclusion. Systemteorin betonar hur allt hänger ihop i ett kretslopp och att det är en hel situation som både är förutsättningen för att ett problem ska uppstå, men också bärare av att en förändring ska komma till stånd. Content inclusion fokuserar på att utveckla ett kontextbaserat lärande och handlar om att identifiera och hjälpa elever som är i svårigheter och som har särskilda behov. Fokus ligger sedan på lektionsinnehållet som lärs ut och att inkludera alla elever genom att göra undervisningen tillgänglig för hela gruppen.    Metod Mitt val av kvalitativ ansats och tematisk analys grundar sig i min avsikt att identifiera, analysera och beskriva teman i ett insamlat datamaterial. Studien innefattar kvalitativa intervjuer av öppen karaktär och respondenterna bestod av två rektorer, fyra specialpedagoger och/eller speciallärare.   Resultat Resultatet visar att man med hjälp av Learning study kan göra undervisningen mer tillgänglig både för elever i och utan matematiksvårigheter och på så sätt öka deras förståelse i ämnet matematik. Den visar dock inte om modellen är tillräcklig för att samtliga elever ska kunna nå godkänt resultat i matematik. Studien visar också att rektorer spelar en viktig roll både i implementeringsfasen och det fortsatta arbetet.  Specialpedagogiska implikationer Eftersom skolan har ett kompensatoriskt uppdrag ska hänsyn tas till elevers olika behov och förutsättningar. Learning study är en modell som kan ge flera olika verktyg för att en skola ska kunna arbeta utifrån det kompensatoriska uppdraget eftersom den syftar till att studera relationen mellan undervisning och elevers lärande och på så sätt skapa en mer tillgänglig lärmiljö för samtliga elever. Learning study kan med andra ord hjälpa läraren att planera sin lektion utifrån alla elevers behov och förutsättningar.   Nyckelord   Elever i matematiksvårigheter, inkluderande undervisning, Learning study, matematik, samarbete, tillgänglig lärmiljö.

Dagens matematikundervisning är styrd av läroböcker vilket inte möter alla elevers behov och behöver därför kompletteras. Ett alternativ är att använda ett laborativt arbetssätt som kan tillämpas på alla elevers inlärningsstilar och den kunskapsnivå de befinner sig på. Syftet med den här litteraturstudien var att synliggöra det laborativa klassrummet och vilka faktorer som gör en lektion framgångsrik samt lärares uppfattning kring hur eleverna gynnas av det laborativa arbetssättet i matematikundervisningen. Studien har utgått från åtta artiklar där samtliga har utgått från ett lärarperspektiv. En tematisk analys har genomförts och resulterat i fem övergripande faktorer: läraren, arbetsmiljön, varierat arbetssätt, elevernas inlärning och individuella aspekter. Resultatet visar att läraren besitter den mest betydande rollen för hur framgångsrik undervisningen blir för elevernas inlärning. Lärares övertygelse och kunskap kring ett laborativt arbetssätt påverkar vilken effekt det konkreta materialet får för eleverna. Det framkommer att lärarens uppfattning kring elevernas inlärning med ett laborativt arbetssätt är att deras begreppsförmåga, kognitiva förmåga och sociala förmåga utvecklas. Litteraturstudiens slutsatser är att läraren har en betydande roll för hur framgångsrik den laborativa undervisningen blir där även klassrumsmiljön påverkar kvaliteten. Lärares uppfattningar och forskning är överens om att elevernas inlärning gynnas av ett laborativt arbetssätt.

No description available.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka hur några grundsärskoleelever upplever sin situation, i de sammanhang där de är integrerade i grundskolan, med avseende på innehåll och delaktighet. I studien presenteras åtta grundsärskoleelevers upplevelser av att vara integrerade i grundskolan. Där redovisas hur och på vilka sätt som eleverna upplever innehållet i aktiviteterna, samt vilken grad av delaktighet de känner när de är integrerade i sina grundskoleklasser. Kvalitativ forskningsintervju har använts som metod för att samla in de data som redovisas i studien. Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen är salutogenes teori och forskningsfrågorna är skrivna utifrån KASAM (Känsla av sammanhang) som är en viktig förutsättning för att eleverna ska känna sig delaktiga. Graden av elevernas delaktighet har analyserats genom Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) delaktighetsmodell. Hur eleverna ser på innehållet i situationerna som de deltar i har analyserats utifrån delkomponenterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Studiens resultat visar att de flesta elever känner sig delaktiga i de situationer där de är integrerade i grundskolan. Ur elevernas synvinkel är inkluderingen bäst på raster och vid fria aktiviteter. Lägst känsla av delaktighet känner eleverna i de teoretiska ämnena. Eleverna upplever de flesta aktiviteter som meningsfulla, men att vissa moment är svåra att förstå och andra svåra att hantera. Studien visar att de flesta elever har positiva erfarenheter av att vara integrerade, men det krävs kompetent personal och många anpassningar för att ge eleverna möjlighet att vara delaktiga i en skola för alla. Studiens slutsats är att endast några av de intervjuade eleverna skulle kunna benämnas som inkluderade i de sammanhang där de deltar i grundskolan, men det gäller inte för alla elever i studien. Då eleverna oftast nämner den lilla gruppen som sin klass blir det där de flesta känner att de har sin tillhörighet. För att eleverna ska kunna vara inkluderade fullt ut, krävs det, enligt studiens resultat, att de har sin ”vi känsla” i den stora klassen.

Den här studiens syfte är att undersöka hur lärare definierar begreppet inkludering samt hurde arbetar med detisin svenskundervisningmed avseende på elever i läs-och skrivsvårigheter. Metoden som ligger till grund för undersökningen är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem lärare.  Studiens resultat visar en enighet bland lärarna om hur de uppfattarbegreppet inkludering som gemenskapsorienterad. Lärarnas arbetssätt sammanfaller likväldärsamtliga lägger ett stort fokus på att anpassa undervisningen för alla elever, både när det gäller helklass respektive enskilda uppgifter. Trots att lärarna innehar en positiv inställning till inkludering i undervisningen menar dem att en fullbordad inkludering inte alltid är att föredra för elevernas förutsättningar och behov. Resultatet speglar därmed ett visst dilemma kring inkludering i undervisningen för lärarna. / The aim of this study is to examine how teachers define the concept of inclusion and how they embody it in their Swedish teaching with reference to students in reading and writing difficulties. The method that is the basis for the study is qualitative, semi-structured interviews with five teachers.  The results of the study shows a unity among the teachers about how they perceive theconcept of inclusion as community-oriented. The teachers’ working methods also coincides where all of them put a great focus on adapting the educationfor all pupils, both in terms of full class and individual tasks. Although the teachers have a positive attitude towards inclusive education, they mean that a completed inclusion is not always preferable to the pupils’ prerequisites and needs. The result thus reflect a certain dilemma about inclusive education among the teachers.

No description available.

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare kan arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med 11 grundskollärare som undervisar elever i åldern 6-11. De centrala frågeställningarna har varit vad läs- och skrivsvårigheter är enligt de lärare vi intervjuat, vilka organisatoriska förutsättningar de intervjuade lärarna anser att de har när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter samt hur de intervjuade lärarna organiserar arbetet i klassrummet för att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar på att respondenterna är väl medvetna om vad läs- och skrivsvårigheter är. De gav många exempel på hur svårigheterna kan visa sig och hur de kan påverka elevernas skolgång. Intervjuerna visade att förutsättningarna för att arbeta inkluderat var olika på respondenternas skolor. Men flera av respondenterna hade en önskan om att få stöd i klassrummet av t.ex. fritidspedagoger, speciallärare eller specialpedagoger för att kunna arbeta mer inkluderande. Bäst verkar det inkluderande arbetssättet fungera om lärarna samarbetar eller delar klassen i mindre grupper. I sin undervisning använde sig lärarna av många olika arbetssätt, knep och hjälpmedel för att stödja eleverna med läs- och skrivsvårigheter. Flera av respondenterna betonade hur viktigt ett gott arbetsklimat och en bra stämning i klassen är för elevernas inlärning.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare kan arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med 11 grundskollärare som undervisar elever i åldern 6-11. De centrala frågeställningarna har varit vad läs- och skrivsvårigheter är enligt de lärare vi intervjuat, vilka organisatoriska förutsättningar de intervjuade lärarna anser att de har när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter samt hur de intervjuade lärarna organiserar arbetet i klassrummet för att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar på att respondenterna är väl medvetna om vad läs- och skrivsvårigheter är. De gav många exempel på hur svårigheterna kan visa sig och hur de kan påverka elevernas skolgång. Intervjuerna visade att förutsättningarna för att arbeta inkluderat var olika på respondenternas skolor. Men flera av respondenterna hade en önskan om att få stöd i klassrummet av t.ex. fritidspedagoger, speciallärare eller specialpedagoger för att kunna arbeta mer inkluderande. Bäst verkar det inkluderande arbetssättet fungera om lärarna samarbetar eller delar klassen i mindre grupper. I sin undervisning använde sig lärarna av många olika arbetssätt, knep och hjälpmedel för att stödja eleverna med läs- och skrivsvårigheter. Flera av respondenterna betonade hur viktigt ett gott arbetsklimat och en bra stämning i klassen är för elevernas inlärning.