Denna studie ämnade att bidra med förståelse kring ämnet barn i behov av särskilt stöd. Detta i form av förskollärares beskrivningar av vad barn i behov av särskilt stöd innefattar, vilka konkreta stödinsatser förskolor arbetar med samt hur en inkluderande undervisning tillhandahålls. En annan aspekt denna studie ville problematisera var om arbetslivserfarenheten hade någon inverkan på förskollärares beskrivningar av ovanstående ämnen. För att bidra med förståelse av ovanstående samlades data in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärare med olika antal år av arbetslivserfarenhet. Data har sen tematiskt analyserats och tolkats genom Nilholms (2020) tre specialpedagogiska perspektiv samt Vygotskij (2014) proximala utvecklingszon. Vygotskijs (2014) teoretiska tolkningsram utgjorde grunden för studiens teoretiska utgångspunkt, vilket var det sociokulturella perspektivet. Nilholms (2020) tre specialpedagogiska perspektiv användes som ett ytterligare verktyg i studiens analys. Med utgångspunkt i studiens resultat framkom det en avsaknad av en tydlig definition av vad ett barn i behov av särskilt stöd innebar. Resultatet visade att ett barn i behov av särskilt stöd kan vara vem som helst i barngruppen. Vidare framkom det att anpassningar efter varje enskilt barns behov och förutsättningar behövdes tas i beaktande. Det beskrevs även att svårigheten inte låg hos barnet utan istället hos verksamheten. Resultatet visade att stödinsatser ansågs gynna alla barn och vara till fördel i samband med en inkluderande förskola. För att alla barn skulle uppleva sig inkluderade i förskolan betonades ansvaret vila hos pedagogerna i form av deras förhållningssätt. Studiens resultat visade även att förskollärarnas antal år inom yrket utgjorde en liten skillnad i deras beskrivningar.

Syftet med vår studie var att undersöka lärares didaktiska val och arbete för att uppnå en inkluderande läsförståelseundervisning redan i årskurs 1. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi utfört undersökningen genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin. Intervjuerna har genomförts med nio lärare från sex olika kommuner i Sverige som har erfarenhet av att arbeta i årskurs 1. Studien har sin relevans då tidigare undersökningar bland annat visat att läsförståelse ofta bortprioriterats i den tidiga läsinlärningen och att undervisning för att utveckla läsförståelse sällan sett till elevers olika kunskapsnivåer. Av resultatet framkom att majoriteten av lärarna inte arbetar utifrån en särskild metod. Lärarna i studien tillämpar varierade arbetssätt och metoder med intentionen att skapa en inkluderande undervisning som tillgodoser elevers olika kunskapsnivåer, förutsättningar och behov. Däremot kan vissa arbetssätt inte ses som inkluderande utifrån definitionen av vad en inkluderande undervisning innebär.

Syftet med den här studien var att undersöka lärarstudenters upplevelser av inkludering utifrån den egna skoltiden samt att tolka beskrivningarna av upplevelserna genom ett allmändidaktiskt ramverk. Utgångspunkt har varit ett inifrånperspektiv där ett elevperspektiv på inkludering avsågs att undersökas. För att få perspektiv på elevers upplevelser valdes lärarstudenter ut till informanter. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet genomfördes i två steg med utgångspunkt i innehållsanalys och metaanalys. I den inledande allmänfenomenologiska innehållsanalysen skapades sex kategorier för vilka generella beskrivningar skrevs fram. I metaanalysen gjordes en analys av studiens sex kategorier med fenomenologisk utgångspunkt i taktbegreppet. Det som framkom i innehållsanalysen var att elevernas upplevelse av inkludering sammanföll med hur lärare arbetade med struktur, trygghet, ledarskap och bemötande, samt att lärare visade att de trodde på eleverna. I metaanalysen synliggjordes att pedagogisk takt, tillsammans med studiens kategorier, är av vikt för elevernas upplevelse av inkludering ur ett fysiskt, socialt och pedagogiskt perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan aktivt använder barnens förstaspråk som en resurs och en stödstruktur under undervisning. Genom att belysa strategier, metoder och goda exempel som främjar barnens språkutveckling och lärande genom att integrera deras modersmål i undervisningen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med speciellt fokus på scaffolding. Vi använde oss av en kvantitativ enkätmetod med integrerade kvalitativa inslag för att få svar på vår frågeställning. För att säkerställa omfattande täckning, distribuerade vi vår enkät via flera Facebook-grupper för förskole yrkesverksamma. Enkäten skickades även till rektorer för vidarebefordran till deras anställda. Denna strategi möjliggjorde en bredare målgrupp och inkluderade olika perspektiv inom förskoleverksamheten. Resultaten pekar på att pedagoger upplever utmaningar i förskolan och det är av största vikt att dessa utmaningar adresseras för att skapa en gynnsam lärandemiljö. Utmaningarna kan relatera till olika aspekter, såsom tillgänglighet och användning av förstaspråksmaterial samt svårigheter i kommunikationen med flerspråkiga barn. Denna studie betonar behovet av att stärka förskolornas förmåga att inkludera och stödja barnets förstaspråk för att skapa en positiv lärandemiljö för alla barn i förskolan. Slutsatsen betonar det väsentliga behovet av att konstruera en gynnsam lärandemiljö som gagnar samtliga förskolebarn. Denna process kräver att pedagoger ständigt förfinar sina färdigheter och justerar sina undervisningsmetoder för att effektivt adressera de mångfacetterade behoven hos barn med varierande språkliga och kulturella bakgrunder. Genom att integrera stöd för barnets förstaspråk och aktivt främja en positiv attityd mot mångfald har förskolor möjligheten att gestalta en miljö där varje barn inte bara känner sig inkluderat utan också aktivt deltagande i undervisningen. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

Verksamma lärare träffar dagligen elever med skiftande förmågor. Lärare måste därför lära sig att behärska olika varianter av anpassningar som ger förutsättningar för elever att utvecklas. Differentierad undervisning kan underlätta för lärare att anpassa undervisningen oavsett elevers olika kunskapsnivåer och behov. Metoden differentiering diskuteras inom skolundervisning i hela världen och ett flertal tidigare studier belyser vikten av att bedriva forskningen kring differentiering framåt. Många forskningsstudier betonar även att dagens lärare anser att deras kunskap om differentiering inte är tillräcklig. I denna studie undersöks lärares medvetenhet om differentiering i matematikundervisningen, samt differentieringens betydelse för att öka elevers motivation i matematik. För att undersöka studiens syfte och forskningsfrågor har verksamma och behöriga matematiklärare i årskurs 4–6 besvarat en kvalitativ enkätundersökning med kvantitativa inslag. Resultatet visade att merparten av lärarna känner viljan av att lära sig mer om differentiering, bortsett från detta redogjorde samtliga lärare positiva uppfattningar om differentiering i matematikundervisningen. Majoriteten av lärarna betonade differentiering som en undervisningsmetod som gynnar alla elevers utveckling. I resultatet framkom det även att merparten av lärarna använder differentierad undervisning för att öka elevers motivation i matematik. Generellt uttryckte lärarna positiva uppfattningar om differentiering och användandet av differentierad undervisning. / Teachers meet daily pupils with various abilities. Teachers must, therefore, learn how to master different variants of adaptations that give pupils conditions to develop. Differentiation is a teaching method that could help teachers to adapt the education regardless of what pupils’ needs and conditions are. The method of differentiation is discussed in school education throughout the world, and several previous studies highlight the importance of doing more research about the concept of differentiation. A number of previous studies also emphasize that today’s teachers believe that their knowledge of differentiation is not sufficient. This study examines teachers’ awareness of differentiation in mathematics education, as well as the importance of differentiation in increasing pupils’ motivation in mathematics. To investigate the purpose of this study, active and qualified mathematics teachers in grades 4-6 answered a qualitative questionnaire survey with quantitative elements. Although the result declared that teachers have the willingness to learn more about differentiation, all teachers also reported good perceptions of differentiation in mathematics teaching. The majority of the teachers emphasized differentiation as a teaching method that presupposes for all pupils to develop. The result also presented that many teachers utilized differentiated teaching to increase pupils’ motivation in mathematics. In general, teachers convey fine perceptions towards differentiated teaching.

Alla barn och elever i den svenska grundskolan har rätt till en inkluderande utbildning och på så vis att få sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Skolväsendet i Sverige vilar på en demokratisk grund där lärarna förväntas planera en inkluderande undervisning, överallt och i alla sammanhang, för att möta elevvariationen med elevers skiftande förutsättningar och behov. Trots att skolväsendet vilar på denna demokratiska grund och att det förväntas av lärare att bedriva en inkluderande undervisning, finns det lärare som upplever hinder och dilemman i utförandet av en sådan inkluderande undervisning.  Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lågstadielärare, utan formella beslut, anpassar sin skrivundervisning till sin elevgrupp i svenskämnet för att främja inkludering, samt vilka möjligheter och hinder lärarna upplever för att bedriva en sådan anpassad skrivundervisning. Studien är kvalitativ, och den datainsamlingsmetod som har använts är intervju i form av en fokusgruppsintervju där tre verksamma lågstadielärare medverkar.   Resultatet visar att det sker ett pedagogiskt arbete med en medvetenhet om en inkluderande skrivundervisning i form av olika undervisningsstrategier och extra anpassningar. Samtliga deltagande lärare delar med sig av konkreta exempel på hur de bedriver och anpassar sin skrivundervisning i svenskämnet för att främja inkludering, men även vilka möjligheter samt utmaningar en sådan undervisning kan möta.

Denna uppsats utforskar anpassad undervisning för elever med läs-och skrivsvårigheter. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta klasslärare för att identifiera effektiva strategier och arbetssätt för att stödja dessa elever. Lärarna betonar vikten av individualiserande och differentierande undervisningsmetoder, inklusive användning av konkreta material och digitala verktyg för att främja elevernas språkutveckling och öka deras delaktighet och motivation. Studien understryker också vikten av ett kollegialt stöd och ett integrerat arbetssätt mellan klasslärare och speciallärare. Resultaten pekar på att en väl anpassad pedagogisk miljö kan ha en betydande positiv inverkan på lärandet för elever med läs-och skrivsvårigheter. Denna insikt är avgörande för att utveckla effektiva pedagogiska strategier som kan stödja alla elevers lärande.

Studiens syfte är att undersöka och förstå hur ett antal lärare resonerar kring sina möten med elever i behov av särskilt stöd. Fokus på studien ligger på undervisning i helklass och inte i mindre undervisningsgrupper. Mina frågeställningar utgår ifrån hur lärare beskriver pedagogiska situationer när de blir som bäst och när de känner att de lyckas i sina möten med elever i behov av särskilt stöd. Vad lärare upplever som utmaningar i möten inom klassrumsmiljön och vad inkludering av elever i behov av särskilt stöd betyder för lärare. Metoden för studien är en kvalitativ innehållsanalys med sex genomförda semistrukturerade intervjuer på två olika låg-och mellanstadieskolor. Resultatet presenteras i form av rubriker som skapats i analysen av intervjuer genom kodord och kategorier: Lärares syn på inkludering, Pedagogiska metoder och Samverkan och nätverk. Resultatet lyfter fram att lärarna i studien beskriver vikten av att kunna stödja enskilda elever så att de blir en del av gruppen. Lärarna anser att det är avgörande att lära känna eleven och skapa en relation. Resurspersoner är även en viktig förutsättning för elevers inkludering. Ett hinder kan vara tidsbrist för att klara av att ge både enskilda och övriga elever tillräckligt med stöd. Självreflektion är en gynnande pedagogisk metod och även samarbete med framför allt föräldrar och övriga professioner. Att skapa struktur och tydlighet genom förhållningssätt, anpassat material och miljö är mycket betydelsefullt för barn i behov av särskilt stöd. Min studie har visat att det behövs en medvetenhet om vad som påverkar inkludering. Att möta elever med ett utmanande beteende är någonting som ger upphov till olika uppfattningar och förhållningssätt hos lärare. Går det som lärare att skapa ett förtroende hos föräldrar ökas inkluderingsmöjligheterna stort.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattning om läxans funktion i förhållande till en skola för alla. Studien har en kvalitativ forskningsansats där halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sexton lärare har genomförts. Studiens data analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys där lärares uppfattningar om läxans funktion redovisas på individnivå, organisationsnivå/skolnivå och samhällsnivå samt för elever i svårigheter. Vidare analyseras lärares övervägande uppfattningar om läxans funktion under fem olika synsätt, Det traditionella synsättet, Det kommunikativa synsättet, Det tillmötesgående synsättet, Det ambivalenta synsättet samt det Marknadsanpassade synsättet. Resultat och analys har kopplats till det sociokulturella synsättet och Vygotskijs teori om lärande samt till de tre specialpedagogiska perspektiven. Resultatet visar på stora skillnader i lärarnas syn på läxans funktion för elevens lärande och lärares undervisning på de olika nivåer studien berör. Bristande kollegial samsyn råder på skolorna vilket medför att läxans funktion tolkas individuellt av samtliga parter runt läxan, vilket får negativa konsekvenser i en skola för alla. Några slutsatser som kan dras är att likvärdigheten i en skola för alla, med fokus på skolans kunskaps- och demokratiuppdrag, påverkas av bristande samsyn, av skolors möjlighet att erbjuda läxhjälp på eftermiddagar samt av de läxhjälpsföretag som etableras på samhällsnivå. ___________________________________________________________________________ Nyckelord: Läxans funktion, Intervjustudie, Kunskapsuppdrag, Demokratiuppdrag, Skola för alla, Inkluderande undervisning, Likvärdighetsperspektiv, Elev i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse kring situationer i förskolans vardag då förskollärare upplever att deras pedagogiska kompetens inte räcker till i mötet med barnen. För att besvara våra forskningsfrågor och uppnå syftet har vi använt oss av elva ostrukturerade intervjuer. Utifrån situationerna som förskollärarna beskriver i intervjuerna har vi fördjupat oss i hur förskolans vardag kan upplevas som komplex för förskollärare. Resultatet visar att det finns situationer i en förskollärares vardag där dem inte räcker till. Fokuset ligger vid att förtydliga vilka dessa situationer är samt vad som bidragit till att förskollärarna inte räckt till i samband med barnen. Studien bidrar således med konkreta exempel av olika typer av situationer i förskolans vardag. De konkreta situationerna vi kom fram till i resultat av studien blev situationer vid måltid, svårigheter med verbal kommunikation, utåtagerande beteende och underbemanning. Vid måltidssituationerna blev det följdeffekter när förskollärarna tillgodosåg ett visst barns behov då andra barn ville inkluderas, vilket i sin tur blev problematiskt för förskollärarna att hantera. I situationerna rörande svårigheter av verbal kommunikation framkom det delvis att problematiken i situationerna uppstod då svenska inte var det gemensamma språket. Det framkom även att kommunikationssvårigheterna bidrog med svårigheter att förmedla demokratiska värderingar till barnen då barnen har en annan etnicitet, därmed andra värderingar. Situationerna där förskollärarna upplevde att barnen hade utåtagerande beteenden, bidrog till att förskollärarna blev stressade på grund av olika faktorer som exempelvis: kravet att kunna hantera barnet, hög ljudnivå runt om kring och samtidigt hantera andra uppgifter eller andra barn. Dessa faktorer bidrog till att situationerma blev problematiska att hantera. Slutligen framkom det i resultatet att underbemmaning var den bidragade faktorn till svårigheten av att hantera situationerna.