Skönlitteratur är ett vanligt inslag i skolundervisningen, men vilka normer och värderingar sänder lärare till sina elever via böcker? Enligt läroplanen för grundskolan skall ingen elev bli diskriminerad i skolan oavsett av bland annat: kön, genus, ålder och funktionsnedsättning. Med detta som utgångspunkt har jag valt att studera ett antal bilderböcker där en karaktär har en uttalad eller outtalad ADHD diagnos.      Syftet med denna studie är att synliggöra bilderbokens potential som läromedel i svenskämneskonceptionen som demokratiämne samt inkluderande undervisning. Detta genomförs genom en kvalitativ bilderboksanalys ur ett intersektionellt perspektiv. Med utgångspunkt i kön, genus, ålder och funktionalitet analyserar jag 21 bilderböcker normkritiskt med hjälp av ett schema och en analysmodell som inspirerats av Nikolajevas schema över genusstereotyper och från Graeskes förslag på frågor att använda i en läromedelsanalys.      I bilderböckerna har jag sett en homogen bild för hur flickor och pojkar med ADHD karaktäriseras i symptom och genusbeteende. Barnens utseende är könsstereotypiskt. Barn med ADHD kategoriseras vanligtvis efter sin funktionsnedsättning och upplevs som avvikande. Däremot finns det bilderböcker som inkluderar barnen och skildrar dem som en i gemenskapen. I mitt resultat kom jag fram till att bilderböcker kan användas som läromedel för att verka identitetsskapande och för att träna sin förståelse för andra människor. Lärare har ett stort ansvar i val av böcker för att inkludera alla elever och inte förstärka normer. För att arbeta inkluderande och normkritiskt i ämneskonceptionen svenskämnet som demokratiämne med bilderböcker bör lärare genomföra en analys för att synliggöra vilka normer och värden som bilderboken förmedlar och planera sin undervisning därefter med ett inkluderande förhållningssätt.

I flerspråkiga klassrum ställs allt högre krav på inkluderande undervisning där eleverna ska få möjlighet att nyttja sina tidigare ämnes- och språkkunskaper och erfarenheter. Denna uppsats är ett försök till att kartlägga huruvida ämnesundervisningen bedrivs inkluderande på språkintroduktionsprogrammet ur ett elevperspektiv. Studiens syfte är att undersöka upplevelser som elever som läser på språkintroduktionsprogrammet har av ämnesundervisningen angående användning av sina tidigare ämnes- och språkkunskaper. Insamlingen av materialet skedde genom en metodkombination med triangulering i form av två lektionsobservationer, en bakgrundsenkät och en semistrukturerad gruppintervju med fokusgrupp. Observationerna fungerade som utgångspunkt till frågorna som senare användes vid gruppintervjun. Resultatet visade att deltagarna i studien upplever att de kan använda sina tidigare ämneskunskaper och att lärarna utgår från vad de redan kan. Det finns dock en dubbelhet angående deltagarnas upplevelser av språkanvändning i klassrummet. Deltagarna uttryckte att vissa av lärarna uppmuntrar till all språkanvändning i klassrummet medan andra lärare beskrivs välkomna endast svenska som språk förutom i vissa fall där engelska är tillåtet.

Skolans styrdokument vilar på demokratisk grund och Sverige har tagit ställning till att all verksamhet i skolan ska utgå från ett inkluderande synsätt. Den inkluderade skolan bygger på att alla elever, oavsett förutsättningar och behov, ska få möjlighet till gemenskap och delaktighet i skolan. Då det till författarnas kännedom inte fanns någon tidigare forskning om inkluderande undervisning mellan grundsärskolan och grundskolan, växte intresset och studiens syfte fram, att beskriva och analysera vilka utmaningar och möjligheter speciallärare och grundskollärare möter när de ska arbeta inkluderande mellan grundsärskolan och grundskolan. Den undersökningsmetod som användes för studiens genomförande var kvalitativ intervjumetod. Sex stycken speciallärare och sex grundskollärare blev intervjuade och intervjumallen utgick från teman om inkluderingens formella och informella syfte, inkluderingens praktiska utförande, förutsättningar och hinder för inkludering och fokuserade uppnåendemål. Resultatet visade att speciallärare och grundskollärare tankemässigt befinner sig på olika platser i inkluderingsprocessen. Majoriteten av speciallärarna och grundskollärarna uttrycker, trots upplevelser av hinder också goda möjligheter, samt en vilja och ambition att arbeta och utveckla den inkluderande undervisningen på den undersökta skolan. Den viktigaste ramfaktoren och förutsättningen som speciallärarna och grundskollärarna lyfte fram var tillgången till tid och att ha avsatt tid. Vidare var andra betydelsefulla faktorer speciallärarnas och grundskollärarnas attityder till ett inkluderande arbetssätt, rektors förhållningssätt och de mål som var satta för skolan när det gällde den inkluderande undervisningen. Den undersökta skolan har kommit långt i sin strävan efter att bedriva en inkluderande undervisningsform. Genom en större organisatorisk stabilitet i arbetslagen skulle arbetssätt och metoder ha större möjlighet att fördjupas och utvecklas. Att ge goda förutsättningar för inkluderande undervisning på organisationsnivå kan leda till att rektorer underlättar för elever att skapa bestående relationer mellan varandra och mellan grundsärskolan och grundskolan. / The school's governing documents are based on democratic grounds, and Sweden has taken a stand that all activities in school should be based on an inclusive approach. The included school is based on the fact that all pupils, regardless of their prerequistes and needs, will be given the opportunity for community and participation in the school. Since there was no prior research to the author's knowledge, about inclusive teaching between the special school and primary school, interest and the purpose of the study developed, to describe and analyze the challenges and opportunities of special school teachers and primary school teachers when they are going to work inclusive between special school and primary school. The study method used for the study's implementation was qualitative interviewing. Six special school teachers and six primary school teachers were interviewed, and the interviews were based on the themes about the formal and informal purpose of inclusion, the practical achievment of inclusion, pre-conditions and obstacles of inclusion and focused achievement goals. The result showed that special school teachers and primary school teachers had different thoughts of the process of inclusive teaching. The majority of special school teachers and primary school teachers had, despite experiences of obstacles, also expressed good opportunities, as well as a willingness and ambition to work and develop inclusive teaching at the studied school. The most important framework factor and the condition that special school teachers and primary school teachers raised were access to time and reserved time. Furthermore, other significant factors were the attitudes of special school teachers and primary school teachers had to an inclusive approach, the headmasters approach and the school's set goals for the inclusive teaching. The studied school has come a long way in pursuing an inclusive teaching method. Through greater organizational stability in the teaching crew, working methods would have a greater opportunity to deepen and develop. By providing good conditions for inclusive teaching at the organizational level, head masters can also make it easier for pupils to create permanent relationships between each other and between the special school and primary school.

<p>Barn och ungdomar utvecklar sitt språk hela tiden, med vänner på fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla ämnen. Vår studie syftar till att undersöka förutsättningarna för elevers språkutveckling av det svenska språket inom ämnet svenska som andraspråk i tre grundskolor år 4-6. Vi vill även försöka förstå vilka möjligheter de här eleverna har att utveckla svenska språket från sin individuella kunskapsnivå efter den andraspråksundervisning som bedrivs på de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhållningssätt kring det språkutvecklande arbetet inom ämnet svenska som andraspråk. Våra frågeställningar är följande:</p><p>• Hur organiseras undervisningen av ämnet svenska som andraspråk?</p><p>• Hur bedrivs ett språkutvecklande arbete inom ämnet?</p><p>• Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andraspråkspedagoger i år 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt språk på samma villkor som elever med svenska som modersmål?</p><p>För att få svar på frågorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andraspråkspedagoger, dels en enkätundersökning bland övriga pedagoger i år 4-6 på de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfälle.</p><p>Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen främst i exkluderande miljö. Fokus i undervisningen läggs på att bygga upp ett stort ordförråd för att så snabbt som möjligt ge eleverna ett basspråk och att utveckla deras kommunikativa färdigheter, vilket ger självförtroende. Pedagogers åsikter om elevers utvecklingsmöjligheter varierar mycket beroende på prioritering och synsätt på ämnets karaktär.</p> / <p>Young people today develop their language all the time, with friends, at home, in school and in other social contexts. The objective of this study is to investigate the condition for pupils’ language development with Swedish as a second language in three elementary schools. We also want to investigate what opportunities these pupils have to develop Swedish from their individual level of knowledge, on the basis of the language education provided in these three schools.</p><p>Our study are based on these following questions:</p><p>• How do schools organize education of the subject Swedish as a second language?</p><p>• How do schools operate a language developed education in this subject?</p><p>• What do teachers think of pupils’ opportunities to develop their language with equal conditions as a pupil with Swedish as mother tongue?</p><p>The methods used are an observation in class, a questionnaire with both specific and non-specific answers and interviews with Swedish as second language-educationalists.</p><p>The questionnaires have been completed by a total of 28 teachers working in the three schools of this study. We carried out three interviews with four educationalists.</p><p>The results of the study show that the schools mainly organize this education in excluded environments. Focus in the education is to build, as quickly as possible, a large vocabulary so the pupils can develop their communication skills, which will make their self-confidence better. Teachers’ opinions of pupils’ opportunities to develop their language vary a lot depending on how the different schools approach the subject’s characteristics and how they choose to prioritize.</p>

Barn och ungdomar utvecklar sitt språk hela tiden, med vänner på fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla ämnen. Vår studie syftar till att undersöka förutsättningarna för elevers språkutveckling av det svenska språket inom ämnet svenska som andraspråk i tre grundskolor år 4-6. Vi vill även försöka förstå vilka möjligheter de här eleverna har att utveckla svenska språket från sin individuella kunskapsnivå efter den andraspråksundervisning som bedrivs på de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhållningssätt kring det språkutvecklande arbetet inom ämnet svenska som andraspråk. Våra frågeställningar är följande: • Hur organiseras undervisningen av ämnet svenska som andraspråk? • Hur bedrivs ett språkutvecklande arbete inom ämnet? • Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andraspråkspedagoger i år 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt språk på samma villkor som elever med svenska som modersmål? För att få svar på frågorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andraspråkspedagoger, dels en enkätundersökning bland övriga pedagoger i år 4-6 på de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfälle. Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen främst i exkluderande miljö. Fokus i undervisningen läggs på att bygga upp ett stort ordförråd för att så snabbt som möjligt ge eleverna ett basspråk och att utveckla deras kommunikativa färdigheter, vilket ger självförtroende. Pedagogers åsikter om elevers utvecklingsmöjligheter varierar mycket beroende på prioritering och synsätt på ämnets karaktär. / Young people today develop their language all the time, with friends, at home, in school and in other social contexts. The objective of this study is to investigate the condition for pupils’ language development with Swedish as a second language in three elementary schools. We also want to investigate what opportunities these pupils have to develop Swedish from their individual level of knowledge, on the basis of the language education provided in these three schools. Our study are based on these following questions: • How do schools organize education of the subject Swedish as a second language? • How do schools operate a language developed education in this subject? • What do teachers think of pupils’ opportunities to develop their language with equal conditions as a pupil with Swedish as mother tongue? The methods used are an observation in class, a questionnaire with both specific and non-specific answers and interviews with Swedish as second language-educationalists. The questionnaires have been completed by a total of 28 teachers working in the three schools of this study. We carried out three interviews with four educationalists. The results of the study show that the schools mainly organize this education in excluded environments. Focus in the education is to build, as quickly as possible, a large vocabulary so the pupils can develop their communication skills, which will make their self-confidence better. Teachers’ opinions of pupils’ opportunities to develop their language vary a lot depending on how the different schools approach the subject’s characteristics and how they choose to prioritize.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolans pedagoger kan arbeta för att utforma en inkluderande undervisning för alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov, samt vilka förhållningssätt och stödfunktioner som uttrycks som värdefulla för att kunna möta enskilda barns behov och inkludera dem i undervisningen. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa och semistrukturerade gruppintervjuer samt individuella intervjuer på fyra olika förskolor. Sammantaget har tio pedagoger delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser av hur de arbetar med det dubbla uppdraget, det vill säga att kunna bedriva undervisning för alla barn och samtidigt se till att alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov, blir inkluderade i undervisningen. De har även delat med sig av vilka utmaningar och dilemman detta dubbla uppdrag kan innebära. Studiens resultat visar på att engagemang för barns intressen, tålamod, mod och flexibilitet är värdefulla förhållningssätt för att kunna inkludera varje enskilt barn i undervisningen. Resultatet visar också att stöd av varandra i arbetslaget och rektorn samt tillgång till specialpedagogisk kompetens är betydelsefullt för pedagogerna i deras arbete med att utforma en undervisning som inkluderar alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov. För att kunna utforma och anpassa en undervisning som inkluderar alla barn visar resultatet att pedagogerna måste dela in barngruppen i mindre grupper vid undervisningen samt att det ska vara en tydlig och genomtänkt struktur på den gruppindelning som görs. Det framkommer även att det finns organisatoriska förutsättningar som kan skapa utmaningar och dilemman för pedagogerna i att kunna utforma och anpassa undervisningen för att den ska inkludera alla barn. Det handlar framförallt om barngruppens storlek, personaltäthet samt tillgången och kvaliteten på den specialpedagogiska kompetensen.

Syftet med studien är att ge en inblick i hur engelsklärare för årskurs 4–6 anpassar undervisningen utifrån elevernas nivåskillnader. I den här kvalitativa intervjustudie har nio engelsklärare i årskurs 4-6 från Sverige beskrivit sina upplevelser kring hur de upplever nivåskillnader inom muntlig kommunikation i det engelska klassrummet samt hur de anpassar sin undervisning utifrån nivåskillnaderna. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med hjälp av en tematisk analys och därefter sammankopplats med tidigare forskning och teorier. Resultatet visar att nivåskillnaderna gör undervisningen utmanande men rolig för lärarna. Gällande anpassningar ansåg läroboken kunna nyttjas som grund men för att kunna utmana och inkludera alla elever behöver de använda sig av differentierade uppgifter. Orsaken till nivåskillnaderna ligger i hur elever interagerar med språket på deras fritid. De elever som ägnar sig åt internet, läser engelska på fritiden eller har föräldrar som är bekväma med att använda engelska är ofta på en högre nivå än de andra. / The purpose of the study is to provide an insight into how English teachers for grades 4–6 adapt the teaching based on the students' level differences. In this qualitative interview study, nine English teachers in grades 4-6 from Sweden have described their experiences of how they experience level differences in oral communication in the English classroom and how they adapt their teaching based on the level differences. The interviews were then transcribed and analyzed using a thematic analysis and then linked to previous research and theories. The results show that the level differences make the teaching challenging but fun for the teachers. Current adaptations were considered by the textbook to be used as a basis, but in order to be able to challenge and include all students, they need to use differentiated tasks. The reason for the level differences lies in how students interact with the language in their free time. Students who engage with the Internet, read English in their spare time, or have parents who are comfortable using English are often at a higher level than the others.

The study aims to increase the knowledge of the extent to which primary school teachers use problem solving tasks to challenge and include mathematically gifted pupils. Furthermore, it aims to increase knowledge about the factors that influence teachers´ design around these tasks. The work is based on a quantitative survey among primary school teachers who teach mathematics. 104 teachers were included in the study group, where 96 percent had competence in teaching mathematics for compulsory school grades 1-3. The study clarifies what characterizes gifted pupils and how these features can be noticed in mathematics education. Furthermore, the teacher’s theoretical and didactic competence in mathematics is central to developing and shaping learning opportunities containing problem-solving tasks, which are well adapted to challenge and include gifted pupils. The study's overall theoretical approach is based on a cognitive theory and the result was analyzed with the help of the Mathematics Tasks Framework. The result shows that the majority of the lower-level teachers, who were part of the selection group, believe that problem solving tasks are advantageous to apply in order to include and challenge gifted pupils. However, teachers feel that they are facing obstacles in the work of giving gifted pupils the opportunity to learn, both in the planning phase and in the implementation phase. Teachers admit that they need to improve their competence in order to be able to challenge and include gifted pupils in mathematics education. / Syftet med studien är att öka kunskapen om i vilken utsträckning lågstadielärare använder problemlösningsuppgifter för att utmana och inkludera särskilt begåvade elever.  Vidare syftar den till att öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar lärares utformning av problemlösningsuppgifter. Arbetet är baserat på en kvantitativ enkätundersökning som riktar sig till matematiklärare på lågstadiet. 104 lågstadielärare ingick i undersökningsgruppen, där 96 procent hade behörighet att undervisa i ämnet matematik för grundskolans årskurs 1–3. Studien belyser vad som karaktäriserar särskilt begåvade elever samt hur dessa drag kan uppmärksammas i matematikundervisningen. Studien tar utgångspunkt i att lärarens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens står i centrum när lärare utvecklar och formar lärtillfällen innehållande problemlösningsuppgifter, vilka är väl anpassade för att utmana och inkludera särskilt begåvade elever. Studiens övergripande teoretiska ansats utgår från en kognitivistisk teori och resultatet analyserades med hjälp av ramverket Mathematics Tasks Framework. Av resultatet framkommer att majoriteten av de lågstadielärare som ingick i urvalsgruppen anser att problemlösningsuppgifter är fördelaktiga att tillämpa för att inkludera och utmana särskilt begåvade elever. Lärarna upplever dock vissa hinder i arbetet med att ge särskilt begåvade elever möjligheten att lära, både i planeringsfasen och i genomförandefasen. Majoriteten av lärarna medger att de är i behov av kompetensutveckling för att ha förmågan att utmana och inkludera särskilt begåvade elever i matematikundervisningen.

The overall purpose of the study is partly to increase knowledge about the use of open mathematics by primary school teachers, and partly if the tasks are considered functional to use to include high-performing students in mathematics education. In order to achieve the purpose of the study, an internet survey was constructed. Through the survey, data were collected from 104 active primary school teachers who teach mathematics in Sweden. The results show that a large part of the teachers who participated in the study use open mathematical tasks in the teaching. In addition, more than half of the respondents considered that the tasks could be used to include high-performing students in the heterogeneous classroom. The study suggests that professional development among primary school teachers is needed to enable an improvement in the ability to work with open mathematical tasks and the inclusion of high-performing students. / Det övergripande syftet med studien är dels att öka kunskapen om lågstadielärares användning av öppna matematiska uppgifter, dels om sådana uppgifter anses funktionella att använda för att inkludera högpresterande elever i matematikundervisningen. För att uppnå syftet med studien konstruerades en internetenkät. Via enkäten samlades data in från 104 verksamma lågstadielärare som undervisar i matematik runt om i Sverige. Resultaten visar att en stor del av de lågstadielärare som deltog i studien använder öppna matematiska uppgifter i undervisningen. Dessutom ansåg drygt hälften av respondenterna att nämnda uppgifter kunde användas för att inkludera högpresterande elever i det heterogena klassrummet. Studien antyder att det behövs kompetensutveckling bland lågstadielärare för att möjliggöra en förbättring av förmågan att arbeta med öppna matematiska uppgifter samt inkludering av högpresterande elever.

Med denna studie ville jag undersöka lärares erfarenheter av anpassningar och desseffekter för elever med matematiksvårigheter. Undersökningen riktade sig tillmatematiklärare som är eller har varit verksamma i årskurs 7–9 och har erfarenhet avanpassningar för elever med matematiksvårigheter. Undersökningen gjordes med hjälpav semistrukturerad intervju med fyra lärare från olika skolor. Intervjuerna genomfördesunder slutet av mars 2022. Syftet med studien är att undersöka och få mer kunskap om hur lärarna angripermatematiksvårigheter i undervisningen samt hur de arbetar med anpassningar för attmöjliggöra bättre förutsättningar för att fler elever ska kunna prestera bättre i ämnetmatematik. Det empiriska materialet har systemerats med hjälp av Braun och Clarke(2006) som sedan analyserats utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv och Roos(2019b) tre diskurser för inkludering i matematikundervisning. Resultatet av studien visar att lärare jobbar delvis lika när de anpassar undervisningenför elever med matematiksvårigheter. Dock var det tydligt att vissa lärare tryckte extrapå vissa typer av anpassningar som konkret material och personligt anpassade uppgiftermedan andra tyckte att den personliga kontakten till eleverna är viktig. Lärarna lyftefram att effekterna av deras anpassningar ledde till bättre arbetsro och förhöjtsjälvförtroende hos eleverna. Lärarna uppmärksammade även vikten av att ha extrapersonal i klassrummet för att bidra till ett bättre klimat eller för att tillämpa en-till-enundervisning med en elev eller en liten grupp.