Purpose: The aim of the study is to find out which factor of brand awareness, digital content marketing on social media and eWOM, has the greatest impact on a consumer's online purchase decision.  Methodology: A quantitative study that aims to create a basic understanding of which variable of brand awareness, social media content marketing and eWOM has the greatest impact on a consumer's purchase decision. Data was collected via online survey, with 319 responses, which are analyzed in order to draw a relevant conclusion.  Findings: Based on the collected survey data and previous studies, this study provides insights into the research question, “Which impacts consumers' online purchase decisions most: brand awareness, digital content marketing on social media, or eWOM?”. The findings suggest that brand awareness is perceived to have the most significant influence on respondents' online purchase decisions. However, it is important to note that further in-depth investigation is required to draw definitive conclusions and provide a comprehensive understanding of consumers' online purchase decisions. Therefore, the research question may remain partially unanswered, highlighting the need for future research in this area.  Research limitations: This study is geographically limited to consumers in Sweden and a survey is sent out to respondents of different ages via social media. / Syfte: Syftet med studien är att få svar på vilken variabel av varumärkeskännedom, digital innehållsmarknadsföring på sociala medier och eWOM som har störst påverkan på konsumentens köpbeslut online utifrån studiens insamlade data.  Metod: En kvantitativ studie som syftar till att skapa en grundläggande förståelse för vilken variabel av varumärkeskännedom, digital innehållsmarknadsföring på sociala medier och eWOM som har störst påverkan på en konsumentens köpbeslut. Data var insamlad via en online enkät, med 319 svar, som analyserades för att kunna dra en relevant slutsats.  Resultat: Baserat på den insamlade data från enkätundersökningen, samt tidigare teorier, ger denna studie en inblick i forskningsfrågan, “Vilket av varumärkeskännedom, digital innehållsmarknadsföring på sociala medier eller eWOM har störst påverkan på konsumenters köpbeslut online?”. Resultaten tyder på att varumärkeskännedom uppfattas ha störst inverkan på respondenternas köpbeslut online. Det är dock viktigt att notera att det krävs ytterligare djupgående undersökningar för att dra definitiva slutsatser och ge en omfattande förståelse för konsumenternas köpbeslut online. Därför kan forskningsfrågan förbli delvis obesvarad, vilket understryker behovet av framtida forskning inom detta område.  Avgränsningar: Denna studie är geografiskt avgränsad till konsumenter i Sverige och en enkät skickas ut till respondenter i olika åldrar via sociala medier.

This study has been conducted with an aim to examine how employees working at B2B companies in Umeå understand, and describe the ever changing strategy of content marketing whilst at the same time analysing how said companies utilise the strategy on their own websites. Another aim of this study is to determine whether content marketing is used differently depending on the companies size and reach. The study was conducted by means of interviews and content analysis, using semiotics as a method. The result showed that despite each company understanding and using the term content marketing they differed slightly when describing its meaning, and implementation. / Denna studie har genomförts med syfte att undersöka hur anställda på B2B-företag i Umeå uppfattar och beskriver den växande marknadsföringsstrategin content marketing, samt att analysera hur den används på företagens hemsidor. Studien syftar även till att undersöka om begreppet används och uppfattas olika beroende på företagens storlek. Det teoretiska ramverket består av tidigare forskning och teorier som behandlar content marketing som begrepp och strategi. Studien har genomförts med ett kvalitativt förhållningssätt i form av intervjuer samt en innehållsanalys där vi utgår från semiotiken som metod. Resultatet av studien visade att trots att samtliga B2B-företag uppfattat det omtalade begreppet så skiljer det sig i hur de definierar det och dess innebörd samt hur strategin tillämpas i praktiken.

How and what companies publishes on social media have become more important. Different types of post generate different type of effects and if companies want to create brand loyalty and brand trust they must take this in consideration. Consumers want to be reached by content that is personal, they also want to feel that the companies deliver something of value. Content marketing deals with this aspect and focus on helping, informing and entertaining the recipients. This study examines informative, personal and entertaining posts and how they affect brand trust and brand loyalty. A quantitative method have been used in this study and a survey was used to gather data. 150 respondents answered the survey and the data was analysed with a bivariate and multivariate method in the statistic programme SPSS. The result of the study show that all three types of posts are important to use if companies publish posts on social media. The study contributes with knowledge of informative, personal and entertaining post and what effect they have on brand trust and brand loyalty. Informative and personal types of post have a significant and positive effect on brand trust. Brand loyalty is affected by all three types of post and the effects is positive. / Hur och vad företag publicerar på sociala medier har blivit allt viktigare. Olika typer av inlägg genererar olika effekter och vill företag skapa varumärkestillit och varumärkeslojalitet måste de ha detta i beaktande. Konsumenter vill bli nådda av innehåll som känns personligt och känna att företagen levererar något värdebringande. Innehållsmarknadsföring behandlar denna aspekt och fokuserar på att hjälpa, informera och underhålla mottagarna. Denna studie undersöker typerna av inlägg, informerande, personliga och underhållande och hur de påverkar varumärkestillit och varumärkeslojalitet. I studien har en kvantitativ metod använts och en enkätundersökning användes för att samla in data. 150 respondenter besvarade enkäten och data analyserades därefter med en bivariat analys samt multivariata analyser i statistikprogrammet SPSS. Studiens resultat visar att alla typerna av inlägg är viktiga att använda om företag publicerar inlägg på sociala medier. Studien bidrar med kunskap om vilka effekter informerande, personliga och underhållande inlägg har på varumärkestillit och varumärkeslojalitet. Informerande och personliga inlägg har en signifikant och en positiv effekt på varumärkestillit. När det gäller varumärkeslojalitet anses alla tre typerna av inlägg vara signifikanta samt att de har en positiv effekt på varumärkeslojalitet.

Marknadsföringen har förändrats drastiskt under det senaste decenniet och forskningen visar att traditionella marknadsföringsaktiviteter inte längre är lika effektiva på grund av bland annat ett förändrat konsumentbeteende. Till följd av den förändrade attityden mot traditionell marknadsföring har ett nytt koncept vid namn inbound marknadsföring fått en allt mer framträdande roll på konsument- och företagsmarknaden. Konceptet ämnar att attrahera, konvertera och behålla kunder med hjälp av intressant och relevant innehåll till en tydligt definierad målgrupp. Dock har det blivit en allt svårare uppgift på de marknader som präglas av hög konkurrens, såsom e-handeln. Tidigare litteratur fokuserar främst på att undersöka inbound marknadsföring på en företagsmarknad, vars resultat kan vara svåra att överföra på konsumentmarknaden. Vi fann även att tidigare litteratur inte har undersökt hur företag arbetar med inbound marknadsföring som ett helhetskoncept. Denna studie ämnar därmed att ge ett bidrag till konsumentmarknaden genom att undersöka hur modeföretag arbetar med inbound marknadsföring för att attrahera och behålla kunder. Eftersom litteraturen även skildrar konceptet som ett överlägset marknadsföringskoncept är studiens syfte att undersöka vilka utmaningar modeföretag upplever i relation till konceptet. För att svara på vår frågeställning och syfte har vi genomfört en kvalitativ studie där empirin har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med svenska modeföretag. Med utgångspunkt i tidigare forskning och den insamlade empirin har vi konstaterat att modeföretagen arbetar med inbound marknadsföring likt de strategier som litteraturen belyser. Ytterligare har studien funnit att modeföretag även använder två andra marknadsföringsteorier som inte har berörts i relation till konceptet. Studien har även utmynnat i en modell som kan hjälpa marknadsförare att få en övergripande bild av de strategier som ligger till grund för att attrahera och behålla kunder. Våra resultat indikerar även att modeföretag står inför komplexa utmaningar. Bland annat är det svårt för företagen att synas på en konkurrensutsatt marknad utan att upplevas som påträngande. Modeföretag står även inför utmaningen att anpassa innehållet efter kommunikationskanalerna som de tillhandahåller, få konsumenternas uppmärksamhet och förstå hur de vill interagera och engagera sig. Avslutningsvis måste modeföretag finna en balans i hur personifierat innehållet bör vara utan att det upplevs som irrelevant av konsumenterna samt när kampanjer borde inkluderas i marknadsföringen.

Frågeställningar: Hur ser företags processer ut för att skapa innehåll till sociala medier? Hur engagerar sig konsumenter till innehåll som företag publicerat på sociala medier? Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien är att beskriva och förklara företags processer för att skapa innehåll till sociala medier och analysera konsumenters engagemang till innehåll som företag publicerat. Studien syftar även till att tillhandahålla en konceptuell figur för hur förloppet att skapa, publicera och följa upp innehåll mellan ett företag och ett konsultbolag ser ut. Det avslutande syftet är att kunna ge rekommendationer till företag om hur de kan utveckla sitt användande av sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. Metod: Studien hade en induktiv ansats med ett explorativt syfte. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod. Data samlades in genom personliga intervjuer och genom en observationsstudie med en kompletterande intervju. En kvalitativ dataanalys utfördes för att analysera insamlad empirisk data. Resultat: Företags processer till att skapa innehåll är otillräcklig och det finns utrymme för förbättring. Det framkom även att konsumenter har ett större engagemang till innehåll som företag publicerat om konsumenternas vänner rekommenderat innehållet, om det är humoristiskt eller har ett välgörande ändamål. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Det teoretiska bidraget är att utveckla processen till att skapa innehåll på sociala medier. Praktiska bidrag är i form av rekommendationer till företag angående hur de kan utveckla sitt användande av sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. / Research questions: Do companies have processes to create content for social media? How do consumers engage in content that companies have published on social media? Purpose: The main purpose of this study is to describe and explain companies’ processes to create content for social media and analyze the consumers’ commitment to the content that companies have published. Another purpose is to provide a conceptual model for the course of creating, publishing and following up content between a company and a consulting firm. Finally we aim to give recommendations to companies about how they can develop their use of social media as a marketing tool. Method: The study has an inductive approach with an explorative purpose. The survey was performed using a qualitative method. The data was collected by means personal interviews and an observational study with an additional interview. This empirical data was analyzed using a qualitative data analysis. Results: The companies’ processes to create content are insufficient. The study also revealed that consumers have a greater commitment to content published by companies if their friends have recommended the content, if it is humoristic or related to charity. Theoretical and practical contributions: The theoretical contribution is to develop the process to create content on social media. The practical contribution is in the form of recommendations to companies about how they can develop their usage of social media as a marketing tool.

Millennials are not as committed to charity as the generations before them. Millennials have also been proven very difficult to attract, which is problematic since Millennials are the future donors’ charity organizations must depend on. The purpose of this study is therefore to identify possible patterns, relationships and opportunities that would make Millennials donate to charity. The study presents the current situation of charity on the Swedish market, which follows by an introduction for how non-profit promote themselves and do their marketing. This leads to the research question: How should charity organizations promote themselves to get Millennials to become loyal? This study applies a qualitative research strategy. The primary data has been collected through semi-structured interviews with five representatives from five different charity organizations. All five organizations work with international projects.   The result shows that the five organizations have knowledge about how to market to attract and engage Millennials, but they do not apply this knowledge. The result presents four paradoxes. We consider that the perception of these paradoxes, as well as responding to them, determines the charity organizations outcomes and overall ability to attract Millennials. The result also shows that to engage with Millennials and create long-lasting relationships, charity organizations marketing must be innovative, cool, and creative with repetitive messages. Charity organizations also must use the communication channels that Millennials engage with. The result has given rise to the "Interactional Model for Targeting Millennials", which is built on 11 key factors that charity organizations must apply to establish, develop and maintain a relationship with Millennials.