<p>Syftet med studien är att se hur åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som är aktuella för samma elever i behov av särskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan påverka innehållet i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fånga syftet har jag använt en kvalitativ metod med hjälp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i så hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten främjar inte positiv utveckling alls i den utsträckning som man kan förmoda. Förutsättningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gäller då att dokumenten skrivs på det sätt som olika kriterier förutsätter. De insatser som dokumenteras i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner är oftast insatser på individnivå men det förekommer även insatser som involverar personer i elevens närmsta miljö, såsom mentorer och föräldrar. Det förekommer i stort sätt inga insatser som är renodlade miljöinsatser. Min slutsats är att båda dokumenten är värdefulla för elever i behov av särskilt stöd men för att dokumenten ska främja positiv utveckling behövs med kunskap om själva utformningen av dokumenten och då framför allt om åtgärdsprogrammen.</p>

No description available.

<p>Since the end of the cold war, military interventions have shifted from concerning only to win peace in their operation areas towards start helping the society to rebuild the capacity for development and democracy after the end of the armed conflict. This is made through a large diversity of organisations and actors of various kind with a large range of activities and goals. For the best possible efficiency it could be assumed that these actors should gain from cooperating and working together since their overall intentions are the same. This is not the case though and for this there are several different reasons. It do occur civil-military relations in a couple of areas of operation and the purpose of this study was to explore in which of these the relations are more or less suitable; politics and diplomacy, security, humanitarian aid, reconstruction and peacebuilding. This was done through analyses of litterature on the subject and through a few interviews with experienced personell. The material is derived from scientific research, individual and independent reports but also from statements and comments from those who have actually been on the field. The study also investigated how the links and relations in those networks the actors on the field theater belong to can explain the problems and possibilities. There is no clear answer of which area of operation is most suitable for civil-military relations, but the areas for security and reconstruction have the best possibilities to succeed in achieving their goals if coordination and education about long term consequences are dealt with. The humanitarian aid is the area that is most riskful to perform cooperation within since it could be harmful for the relations of participating actors as well as for the long-term peacebuilding. It is necessary in certain situations though. The need for further coordination and education is emphasized to be held in the arenas that preceeds the field work. This is also what the result from the network analysis gives. All links between actors are important in the field area of an international operation, wether they are strong or weak. They give the possibility to bring the organisations together and increase the knowledge about eachother and also create an understanding for the different types of organisations goals and methods. This will in the long run create conditions for improved coordination and cooperation and thus stronger peacebuilding efforts.</p>

<p>Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning på att särskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsägelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen närmare. Syftet med vår studie blev därmed att undersöka hur lärare tänker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studiedär fokusgrupper har använts som metod. Resultatet visar på att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande. Somliga menar att det är svårt att arbeta på ett inkluderande sätt och att de därförtvingats välja särskiljande tillvägagångssätt. Vidare talar pedagogerna om specialpedagogiska insatser utifrån ettkompensatoriskt perspektiv eftersom de tillskriver eleverna problem. Studien visar därmed att inkluderingsvisioneninte har fått fäste på våra undersökta skolor.</p>

<p>Försvarsmakten deltar i allt större utsträckning i operationer utomlands. Hittills har dock inte artilleriförband deltagit men möjligheten att tungt understöd kan komma att behövas verkar inte minska. </p><p>Syftet med min forskning är att försöka belysa och ta tillvara de slutsatser som dragits av svenska förband inom funktionen indirekt eld vid internationella operationer. På detta vis hoppas jag kunna bidra till att begränsa de problem som hittills har funnits och ta tillvara vad som har fungerat bra. </p><p>Problemformuleringen lyder: <em>Vilka faktorer samt hur har dessa påverkat användandet av funktionen indirekt eld vid svenska internationella insatser?</em> </p><p>Jag har genomfört en fallstudie på det indirekta eldsystemets nyttjande i Kongo och Kosovo. För inhämtning av information har jag använt mig av tekniken enkätundersökning samt intervju.</p><p>Några av de viktigaste resultat jag erhållit är att personalen inom funktionen indirekt eld måste ha djup förståelse och en bred kunskapsbank inom artilleritjänsten för att kunna lösa problem som kan uppkomma vid internationell tjänst. Lika självklart är att de också måste kunna fungera som en skyttepluton. Allt är beroende inom vilken konfliktnivå artilleriet kommer att verka. Vidare har det utifrån resultatet även framkommit att för att få verka inom Rules of Engagement måste det fastställas vilka krav som gäller på de underrättelser som eldledningsgrupperna presenterar. Detta för att ge ett bra beslutsunderlag så att processen från upptäckt till verkan går snabbare.</p>

Syftet med studien var att ge en bild av hur problematiken kunde se ut för flickor med AD/HD samt hur professionella inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) resonerade kring detta. Vidare var syftet att undersöka vilka insatser BUP kunde erbjuda dessa flickor. Empirin bestod av tre delar, en litteraturstudie, en mindre registerstudie, som kartlade förekomsten av flickor med AD/HD-diagnos inom BUP i Stockholms län, och en kvalitativ intervjustudie med tre psykologer och en läkare, alla verksamma inom BUP i Stockholm. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk och resultaten analyserades utifrån ett feministiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Resultatet visade att kunskapsläget kring flickor med AD/HD idag var bristande. Både forskning och litteratur kring ämnet samt intervjupersonernas utsagor visade att flickor med AD/HD ofta uppvisade andra symptom än pojkar. Kriterierna för AD/HD betonar beteenden som är mer typiska för pojkar vilket kan leda till att flickor ignoreras. Den bristande kunskapen gällande flickors problematik medför att flickor upptäcks senare än pojkar eller förblir oupptäckta. Beträffande insatser visade sig könsskillnaderna vara små. Den viktigaste insatsen var att så långt som möjligt anpassa miljön runt barnet och att detta bestod av en kombination av skola, hem och BUP. Insatserna hos BUP bestod främst av individuellt samtalsstöd för barnet samt av föräldragrupper.

Syftet med studien är att beskriva vilka insatser samhället sätter in för de hemlösa samt hur dessa individer upplever dessa insatser. Vi ville även ta reda på vilka skillnader det finns mellan hemlösa kvinnor respektive män, intressant är även hur livet ser ut efter hemlösheten. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där studien består utav fyra halvstrukturerade intervjuer gjorda med människor som tidigare varit hemlösa. Resultatet visar att det finns hjälp att få ifrån samhället om man vill ta emot den. Ofta vill hemlösa inte motta hjälp, då de inte vill ha något med myndigheter att göra. Vidare får läsaren i denna studie ta del av stämpling och stämplingsperspektivet, stigma, kriser och inte minst motivationen och dess betydelse för hemlösa. Det ges även en historisk tillbakablick på hemlöshetsproblematiken och vi visar även på hur forskning kring området sett ut sen tidigare samt vad forskningarnas resultat visar på.

Syftet med studien är att se hur åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som är aktuella för samma elever i behov av särskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan påverka innehållet i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fånga syftet har jag använt en kvalitativ metod med hjälp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i så hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten främjar inte positiv utveckling alls i den utsträckning som man kan förmoda. Förutsättningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gäller då att dokumenten skrivs på det sätt som olika kriterier förutsätter. De insatser som dokumenteras i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner är oftast insatser på individnivå men det förekommer även insatser som involverar personer i elevens närmsta miljö, såsom mentorer och föräldrar. Det förekommer i stort sätt inga insatser som är renodlade miljöinsatser. Min slutsats är att båda dokumenten är värdefulla för elever i behov av särskilt stöd men för att dokumenten ska främja positiv utveckling behövs med kunskap om själva utformningen av dokumenten och då framför allt om åtgärdsprogrammen.

This essay examines how a group of five youths’ self identities are affected by unemploy-ment, contact with the social services and by labour market interventions. In Sweden youth employment has been regarded as a social problem. Arbetslinjen that could be translated into the work model or the work line influences and is a necessity for the Swedish welfare system. With a hermeneutic scientific philosophical position the method used to examine this has been to interview the youths, in the age of 18-25, individually. The approach of the interviews is narrative, to capture the informants’ full stories about their experiences. Finally the result of the interviews is analysed through theories about self identity and power that according to the authors of this essay are closely linked together and thus are necessary in understanding the narratives of the youths, which is essential knowledge on the field of social work. The results show that the youths´ self identity is affected and the outcome of this vary depending on how the intersection between gender, class, ethnicity and age is constituted. Further, the youths seem to have different experiences of treatment and this also affects their possibilities to act on different social fields.

Sammanfattning Studien initierades av att det är många elever i dagens grundskola som inte uppnår målen i svenska trots specialpedagogiska insatser. Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte når målen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat. Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer på fyra olika skolor i en svensk kommun. Respondenterna är utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslärare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivå. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer. Resultatet av studien pekar åt att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god självkänsla och bra hjälpmedel är framgångsfaktorer som enligt respondenterna leder till att många elever i behov av särskilt stöd når grundskolans kunskapsmål i svenska.