Alla elever ska få förutsättningar att lyckas (Svenska Unescorådet, 2006; Skolverket, 2018) därför har vi sökt efter faktorer som kan hjälpa lärare och speciallärare identifiera elever i matematikångest. För att kunna arbeta vidare med dessa elever har vi även granskat forskning om hur matematikångest kan minskas och förebyggas i klassrummet. Metoden som användes för att besvara syftet var en systematiskt litteraturstudie. Matematikångest beskrivs som känslor av stress eller ångest som stör elevens manipulering av siffror och möjligheter att lösa matematiska problem, både till vardags och i akademiska situationer (Richardson &amp; Suinn, 1972). Matematikångest yttrar sig på olika sätt hos olika elever och innebär att eleverna har sämre möjligheter att lyckas med matematiken (Awofala, 2017; Carey et al., 2017; Cargnelutti et al., 2017; Garcia-Santillián et al., 2018; Howard &amp; Warwick, 2017; O´Leary et al., 2017; Ryan &amp; Fitzmaurice, 2017; Vakili &amp; Pourrazavy, 2017; Wang et al., 2018). Vi har läst och sammanställt 31 vetenskapliga artiklar och utifrån resultaten har vi försökt finna svar på vårt syfte. De elever som deltagit i artiklarna återfinns i alla stadier i skolan, från första klass upp på universitet/högskola och från stora delar av världen vilket ger studien en bra bredd. Sammanställningen av artiklarna bekräftar att det finns en negativ relation mellan matematikångest och elevers prestationer. Det finns alltså en risk att elever i matematikångest presterar sämre än vad de skulle gjort med rätt förutsättningar. Vi presenterar också några undervisningsstrategier som kan användas för att minska elevernas matematikångest och därigenom ge eleverna bättre möjligheter att tillgodogöra sig matematikundervisningen. Vi fann att elever i matematikångest väljer en av två strategier: antingen arbetar de extra mycket eller uppvisar de ett undvikande beteende. Oavsett vilken strategi som eleverna väljer uteblir oftast en förbättring, eleverna är fast i en ond cirkel och behöver hjälp. De insatser som omnämns är gynnsamma för alla elever och förbättrar attityden, motivationen och prestationerna, faktorer som interagerar med matematikångest. / <p>Vt-2019</p>

I denna uppsats undersöks vad som kan motivera narkotikaberoende individer till att förändra sitt beteende och leva fri från narkotika. Syftet är att undersöka vad som kan motivera en person med drogproblem till att uppnå, och bibehålla, ett nyktert liv, samt om de anser att socialtjänstens insatser varit behjälpliga i detta. För att uppnå detta syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra män i åldrarna 23 - 37, som alla har tagit sig igenom ett narkotikaberoende. Resultatet visar att motivationen att ta tag i problemet uppkommer när de negativa effekterna upplevs som större än de positiva upplevelserna. Framtidshopp och en positiv syn på livet visade sig vara en motiverande faktor för att bibehålla en narkotikafri tillvaro. / <p>2019-02-19</p>

The aim of the study is to examine the one-to-one interventions and methods used by special education teachers for pupils with reading disabilities. The study highlights how special education teachers plan, implement and evaluate the interventions, based on analysis of qualitative interviews. The survey consists of eleven special education teachers active in eleven different schools. The study shows that the special education teachers consider early, intense interventions and a combination of evidence-based methods and materials as a means for good results. A majority of the teachers emphasize high competence and use current research in planning, implementation and evaluation of reading interventions. The special education teachers are unanimous in that cooperation between different competences and with guardians is a necessity to best support pupils with reading difficulties. All special education teachers emphasize that a respectful relationship with the pupil must permeate the individual reading interventions. In summary, the special education teachers express the need of more time for early intense interventions regarding pupils with reading disabilities. A question that arises is why those responsible in the municipality, in spite of thorough screening and research, do not sufficiently prioritize early intense interventions.

I Sverige betraktas spel om pengar som ett folkhälsoproblem utifrån att det påverkar individens hälsa, ekonomi och sociala samspel negativt. Spelproblem har blivit mer uppmärksammad under de senaste åren, men mängden forskning inom området är bristande. Syftet med den aktuella studien var att undersöka yrkesverksamma praktikers syn på spel om pengar som socialt problem i dagens samhälle. Studien har en kvalitativ metodansats och teoristyrd (deduktiv) tematisk analys som ligger till grund för resultatet. Studiens resultat tolkas i ljuset av ett systemteoretiskt samt socialkonstruktivistiskt perspektiv. Undersökningen indikerar på att spelproblem uppmärksammas sent, därmed behövs mer förebyggande insatser. Resultaten visar också att det ofta finns en samsjuklighet vid sidan av spelproblemen, att spelproblem leder till sociala konsekvenser samt att marknadsföringen och den ökade tillgängligheten har stor påverkan på individen. Det framkommer också att kompletterande samt alternativa behandlingsmetoder kan vara värdefullt vid spelbehandling. I studien ges även olika förslag till framtida forskning. / <p>2019-01-17</p>

Syftet med studien är att synliggöra hur pedagogerna säger sig bemöta barn med utagerande beteende. Studien utgår från tre frågeställningar som behandlar vilka metoder och förhållningssätt som pedagogerna säger sig använda i mötet med utagerande barn. Andra aspekter som studien syftar till att behandla är hur miljön och saker i den kan påverka samt vad pedagogerna kan få för övrigt stöd via en specialpedagog. För att kunna undersöka detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare från två olika kommuner i södra Sverige. Med hjälp av tidigare forskning, Vygotskijs sociokulturella teori och dess olika begrepp samt insamlad empiri har vi kunnat få fram ett resultat. I resultatet framkom olika metoder som pedagogerna kan använda sig av i sitt bemötande. Det är viktigt att pedagogerna är lugna vid en konflikt, annars är risken att situationen blir ännu värre vilket kan leda till att barnet får ett utbrott. Pedagogerna ska även skapa situationer i barnens vardag som de känner att de klarar av att hantera. Vissa barn med utagerande beteende fastnar för saker i miljön som triggar igång dem när de känner att de är påväg att få ett utbrott. Genom analys och reflektion kan pedagogerna undvika framtida utbrott om de är uppmärksamma på vad som är de utlösande faktorerna. En specialpedagog kan hjälpa till med att betrakta pedagogernas förhållningssätt gentemot dessa barn. När det kommer in en nu person med specialiserad kompetens kan denne notera beteenden som pedagogerna själva inte har reflekterat över.

Denna kvalitativa studie syftar till att ge ökad kunskap angående skolkuratorers upplevelser, i arbetet med ungdomar och deras psykiska hälsa. I Sverige är den psykiska hälsan det största hotet främst för ungdomar. Kuratorer är en yrkesgrupp som möter dessa unga dagligen i en miljö där de tillbringar mycket tid, i skolan. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, gjorda på sex skolkuratorer med en arbetslivserfarenhet på genomsnittligen åtta år. Kuratorerna som intervjuades var yrkesverksamma inom olika gymnasieskolor. Resultaten belyste kuratorernas yrkesroll och deras arbete med ungdomars psykiska hälsa. Vidare tyder resultaten på att den upplevda psykiska hälsan hos ungdomar inte har försämrats över tid. Trots detta fanns stor tyngd på skolkuratorer gällande behovet av individuella samtal och på grund av detta brister i att arbeta förebyggande. Denna studie bidrar till en djupare kunskap om hur skolkuratorer upplever och bemöter ungdomars psykiska hälsa, och vilka åtgärdsinsatser som tillämpas vid uppstående problem eller ohälsa. / The present study is a qualitative study that aims to give increased knowledge of the school counselors’ experiences in working with young people and their psychological health. In Sweden, mental health is the main threats mainly among young people. Counselors in school is the profession that meets these young people daily in an environment where they spend most time, in school. Data was collected through semi structured interviews with six counselors, with work experience on average eight years. Counselors interviewed were active within different high schools. The results highlight the counselors’ professional role and their work with young people. Furthermore, the results indicate that the perceived mental health of young people has not deteriorated over time. Despite this, there was a great deal of emphasis on school counselors regarding the need for individual counseling and because of this there was a lack of preventive work. This study contributes to a deeper knowledge of how counselors experience and meet young people's psychological health, and what are the applying actions in case of problems or mental illness

<p>Sammanfattning</p><p>Studien initierades av att det är många elever i dagens grundskola som inte uppnår målen i svenska trots specialpedagogiska insatser.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte når målen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.</p><p>Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer på fyra olika skolor i en svensk kommun.</p><p>Respondenterna är utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslärare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivå. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.</p><p>Resultatet av studien pekar åt att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god självkänsla och bra hjälpmedel är framgångsfaktorer som enligt respondenterna leder till att många elever i behov av särskilt stöd når grundskolans kunskapsmål i svenska.</p>

<p>Syftet med studien var att ge en bild av hur problematiken kunde se ut för flickor med AD/HD samt hur professionella inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) resonerade kring detta. Vidare var syftet att undersöka vilka insatser BUP kunde erbjuda dessa flickor.</p><p>Empirin bestod av tre delar, en litteraturstudie, en mindre registerstudie, som kartlade förekomsten av flickor med AD/HD-diagnos inom BUP i Stockholms län, och en kvalitativ intervjustudie med tre psykologer och en läkare, alla verksamma inom BUP i Stockholm. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk och resultaten analyserades utifrån ett feministiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Resultatet visade att kunskapsläget kring flickor med AD/HD idag var bristande. Både forskning och litteratur kring ämnet samt intervjupersonernas utsagor visade att flickor med AD/HD ofta uppvisade andra symptom än pojkar. Kriterierna för AD/HD betonar beteenden som är mer typiska för pojkar vilket kan leda till att flickor ignoreras. Den bristande kunskapen gällande flickors problematik medför att flickor upptäcks senare än pojkar eller förblir oupptäckta. </p><p>Beträffande insatser visade sig könsskillnaderna vara små. Den viktigaste insatsen var att så långt som möjligt anpassa miljön runt barnet och att detta bestod av en kombination av skola, hem och BUP. Insatserna hos BUP bestod främst av individuellt samtalsstöd för barnet samt av föräldragrupper.</p>

<p>This essay examines how a group of five youths’ self identities are affected by unemploy-ment, contact with the social services and by labour market interventions. In Sweden youth employment has been regarded as a social problem. Arbetslinjen that could be translated into the work model or the work line influences and is a necessity for the Swedish welfare system. With a hermeneutic scientific philosophical position the method used to examine this has been to interview the youths, in the age of 18-25, individually. The approach of the interviews is narrative, to capture the informants’ full stories about their experiences. Finally the result of the interviews is analysed through theories about self identity and power that according to the authors of this essay are closely linked together and thus are necessary in understanding the narratives of the youths, which is essential knowledge on the field of social work. The results show that the youths´ self identity is affected and the outcome of this vary depending on how the intersection between gender, class, ethnicity and age is constituted. Further, the youths seem to have different experiences of treatment and this also affects their possibilities to act on different social fields.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka specialpedagogiska insatser eleverna har erfaren-het av, deras upplevelser av dessa och hur insatserna skulle utformas om eleverna själva fick välja. Vi ville dessutom se om de specialpedagogiska insatserna var segregerande, semisegregerande eller inkluderande utifrån uppsatta definitioner.</p><p>Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever i skolår 6-8 och utgick från tre frågeställningar: vilka typer av specialpedagogiska insatser har eleverna erfarenhet av, vad tycker eleverna om de olika insatserna och hur skulle insatserna utformas om eleverna själva fick välja? I elevsvaren förekom segregerande, semisegregerande och inkluderande specialpedagogiska insatser, exempelvis särskild undervisningsgrupp, gå ifrån till en mindre grupp samt tekniska hjälpmedel. Vi fann att eleverna överlag är nöjda med de specialpedagogiska insatserna som de får just nu och har fått tidigare, men flera av dem uttryckte en ambivalens eftersom det fanns saker som samtidigt upplevdes negativt. Fem önskade få fortsatt stöd inom den ordinarie klassens ram bland annat i form av tekniska hjälpmedel, anteckningar, stöd vid prov och kortare instruktioner. Många elever vill ha möjlighet att gå ifrån klassen och arbeta i en mindre grupp i vissa ämnen. De tre övriga eleverna tillhör särskilda undervisningsgrupper varav en önskar att gå kvar, en vill helst gå i en vanlig klass med någon som hjälper till i klassrummet och en uttrycker inga önskemål. En slutsats som vi drar är att alla är olika individer och att man måste se till helheten för att specialpedagogiska insatser ska ge ett så bra resultat som möjligt.</p>