Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning på att särskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsägelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen närmare. Syftet med vår studie blev därmed att undersöka hur lärare tänker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studiedär fokusgrupper har använts som metod. Resultatet visar på att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande. Somliga menar att det är svårt att arbeta på ett inkluderande sätt och att de därförtvingats välja särskiljande tillvägagångssätt. Vidare talar pedagogerna om specialpedagogiska insatser utifrån ettkompensatoriskt perspektiv eftersom de tillskriver eleverna problem. Studien visar därmed att inkluderingsvisioneninte har fått fäste på våra undersökta skolor.

Sammanfattning Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka specialpedagogiska insatser eleverna har erfaren-het av, deras upplevelser av dessa och hur insatserna skulle utformas om eleverna själva fick välja. Vi ville dessutom se om de specialpedagogiska insatserna var segregerande, semisegregerande eller inkluderande utifrån uppsatta definitioner. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever i skolår 6-8 och utgick från tre frågeställningar: vilka typer av specialpedagogiska insatser har eleverna erfarenhet av, vad tycker eleverna om de olika insatserna och hur skulle insatserna utformas om eleverna själva fick välja? I elevsvaren förekom segregerande, semisegregerande och inkluderande specialpedagogiska insatser, exempelvis särskild undervisningsgrupp, gå ifrån till en mindre grupp samt tekniska hjälpmedel. Vi fann att eleverna överlag är nöjda med de specialpedagogiska insatserna som de får just nu och har fått tidigare, men flera av dem uttryckte en ambivalens eftersom det fanns saker som samtidigt upplevdes negativt. Fem önskade få fortsatt stöd inom den ordinarie klassens ram bland annat i form av tekniska hjälpmedel, anteckningar, stöd vid prov och kortare instruktioner. Många elever vill ha möjlighet att gå ifrån klassen och arbeta i en mindre grupp i vissa ämnen. De tre övriga eleverna tillhör särskilda undervisningsgrupper varav en önskar att gå kvar, en vill helst gå i en vanlig klass med någon som hjälper till i klassrummet och en uttrycker inga önskemål. En slutsats som vi drar är att alla är olika individer och att man måste se till helheten för att specialpedagogiska insatser ska ge ett så bra resultat som möjligt.

Studien är kvalitativ med en hermeneutisk utgångspunkt och insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte var att belysa hur personal inom barn- och ungdomspsykiatrin uppfattar självskadebeteende och insatser hos barn och ungdomar samt vilka överväganden de gör vid val av insatser. Frågeställningarna var: hur uppfattar personal inom barn- och ungdomspsykiatrin självskadebeteende, hur uppfattar personalen de insatser som barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder barn och ungdomar med självskadebeteende och vilka överväganden gör personal inom barn- och ungdomspsykiatrin i val av insatser till barn och ungdomar med självskadebeteende? Resultatet tolkades med hjälp av Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. Resultatet visade att självskadebeteende är ett beteende med flera orsaker där ångest och relationsproblem är mest framträdande. Insatserna som erbjöds var få och dialektisk beteendeterapi var förstahandsbehandlingen. Det fanns flera olika överväganden som till exempel missbruk, intensitet och motivation. Insatserna individanpassades vid behov.

Undersökningen tar sin utgångspunkt i huruvida den Svenska förnödenhetsförsörjningen är interoperabel gentemot NATO. Detta med bakgrund till att Försvarsmakten har genomgått en större omorganisation till ett insatsförsvar som ska kunna verka och samarbeta tillsammans med andra nationer i multinationella insatser.   Syftet med denna undersökning är att jämföra huruvida den svenska förnödenhetsförsörjningen är interoperabel med NATO. Metoden för undersökningen är en teorikonsumerande metod där en teori om interoperabilitet används. Genom teorin har fyra olika variabler tagits ut och är utgångspunkter för det empiriska material och de områden som har undersökts. Slutligen har det empiriska materialet renderat i en jämförandeanalys mellan Sverige och NATO för att kunna besvara frågeställningen.   Slutsatser som är dragna av undersökningen är att Försvarsmaktens förnödenhetskedja till viss del är interoperabel med NATO. Försvarsmakten har kommit relativt långt med att implementera metoder och principer i handböcker och doktriner. Detta medför att det till viss del finns en interoperabel förmåga i hur Försvarsmakten genomför förnödenhetsförsörjningen. Dock finns det fortfarande vissa metoder och principer som inte implementerats av Försvarsmakten som minskar förmågan till interoperabilitet.

The purpose of this study was to examine if there are common factors that lead to young people committing crimes according to professionals in social work, crime prevention and the police. The study also aims to examine if juveniles in Swedish suburbs commit more crimes, the consequences that follows and what actions socialworkers have for these juveniles. The study was conducted through qualitative interviews of five professionals in the area who were contacted from different units. In the analysis Goffmans (1971) theory of stigma was used and Goldberg's (2005) Conspiracy Theory. Some of the conclusions that could be drawn from the study was that there is not only one factor influencing young people to delinquency, but often combinations of different factors that lead to this. In the study it was also found that juveniles who commit crimes in general always faces consequences of this and the social services' actions are slightly different depending on which commune you live in and what they have invested on in that particular commune.

No description available.

Försvarsmakten deltar i allt större utsträckning i operationer utomlands. Hittills har dock inte artilleriförband deltagit men möjligheten att tungt understöd kan komma att behövas verkar inte minska.  Syftet med min forskning är att försöka belysa och ta tillvara de slutsatser som dragits av svenska förband inom funktionen indirekt eld vid internationella operationer. På detta vis hoppas jag kunna bidra till att begränsa de problem som hittills har funnits och ta tillvara vad som har fungerat bra.  Problemformuleringen lyder: Vilka faktorer samt hur har dessa påverkat användandet av funktionen indirekt eld vid svenska internationella insatser?  Jag har genomfört en fallstudie på det indirekta eldsystemets nyttjande i Kongo och Kosovo. För inhämtning av information har jag använt mig av tekniken enkätundersökning samt intervju. Några av de viktigaste resultat jag erhållit är att personalen inom funktionen indirekt eld måste ha djup förståelse och en bred kunskapsbank inom artilleritjänsten för att kunna lösa problem som kan uppkomma vid internationell tjänst. Lika självklart är att de också måste kunna fungera som en skyttepluton. Allt är beroende inom vilken konfliktnivå artilleriet kommer att verka. Vidare har det utifrån resultatet även framkommit att för att få verka inom Rules of Engagement måste det fastställas vilka krav som gäller på de underrättelser som eldledningsgrupperna presenterar. Detta för att ge ett bra beslutsunderlag så att processen från upptäckt till verkan går snabbare.

Denna komparativa studie gick ut på att undersöka vilket stöd som tre skolor kan ge till elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Studien gjordes genom att med hjälp av semistrukturerade intervjuer, intervjua rektor och speciallärare på tre skolor och sedan sammanställa resultatet för att kunna göra en jämförelse mellan dem. Resultatet visade att det fanns en del skillnader mellan skolorna men även inom skolorna fanns det meningsskiljaktigheter. Vad dessa skillnader beror på var svårare att se men jag har gjort antaganden som grundar sig på till exempel elevsammansättningen, föräldrainflytande och skolans arbetssätt.

Syftet med uppsatsen var att få reda på hur lärare och speciallärare samarbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4, i och utanför klassrummet. I klassrummet med läraren och utanför klassrummet med specialläraren. Vilka hjälpmedel som fanns tillgängliga och vilka metoder de använde. Detta är en kvalitativ studie med intervjuer av två lärare, en speciallärare samt tre elever och observationer i klassrummet. Flera läs- och skrivinlärningsmodeller presenteras samt språkets betydelse lyfts fram. Lärarna på skolan ser positivt på sitt samarbete och eleverna anser att de får den hjälp och stöd de behöver i sin undervisning. De slutsatser jag drar utifrån resultanten är att läs- och skrivsvaga elever behöver extra stöd i undervisningen både i och utanför klassrummet. det är betydelsefullt att upptäcka elevernas läs- och skrivsvårigheter i ett tidigt stadium. För att detta ska ske behövs kunniga och engagerade lärare och pedagoger.

Denna studie är inriktad mot ordavkodning vilket är en nödvändig faktor för god läsfärdighet. Redan från årskurs ett ger en snabb ordavkodningsförmåga en god prognos för elevers fortsatta läsutveckling. Studiens syfte är att undersöka om tre veckors intensiv upprepad läsning i helklass har positiva effekter på elevers ordavkodningsförmåga på vårterminen i årskurs ett. Upprepad läsning avses i denna studie när två elever läser högt för varandra i helklass. 28 elever i en undersökningsgrupp fick, varje morgon under tre veckor, läsa samma text fyra gånger vid det första lästillfället, och ytterligare en gång nästkommande dag. Därefter började de på en ny text. Före och efter interventionen testades elevernas ordavkodningsförmåga. Detta gjordes även med 26 elever i en kontrollgrupp som hade vanlig läsundervisning under samma period. Med hjälp av datoriserad variansanalys gjordes en jämförelse mellan gruppernas medelvärde på förtest och eftertest. Resultatet visar att undersökningsgruppens ordavkodningsförmåga förbättrades mer jämfört med kontrollgruppen, vilket pekar på att interventionen i undersökningsgruppen gav positiv effekt. Skillnaden mellan de båda gruppernas medelvärde är statistiskt signifikant på femprocentnivån p < .05. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv studerades även individresultat av ordavkodningstest för nio elever i undersökningsgruppen som inte kommit så långt som förväntat i sin läsutveckling. Tre elevers resultatökning var märkbar. De övriga sex gjorde tydliga förbättringar på flera test i förhållande till sitt utgångsläge, vilket talar för att lästräningen även gynnade deras ordavkodningsförmåga. Resultaten visar på att det är viktigt att de sex elevernas läsutveckling följs upp och vid behov möts med individanpassade åtgärder för att de ska kunna uppnå en säker och automatiserad ordavkodning. Slutsatsen utifrån studiens resultat blir att en intensiv period av upprepad läsning i helklass är väl värd att genomföra i skolans verksamhet. Detta arbetssätt främjar automatisk avkodningsfärdighet, vilket handlar om att omedelbart och utan ansträngning känna igen skrivna ord. Interventionen ger även lärare möjlighet att se hur långt varje elev har kommit i sin läsutveckling och en uppfattning om hur den enskilda eleven tillgodogör sig övning. Automatisering av ordavkodningsförmåga är en förutsättning för god läsförståelse, och automatisering kräver övning.