No description available.

<p>Studiens syfte är att ta reda på vad ett trivsamt arbetsklimat på lektionerna kan innebära för gymnasieelever och därmed finna underlag för att klarlägga vägar mot det samt lärarens betydelse i sammanhanget. I ett teoretiskt perspektiv behandlar studien eleven som den växande människans upplevelser av ett gott arbetsklimat i flera välkända filosofier. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som meningsbearbetats.</p><p>För att nå målet om den meningsfyllda lektionen som en trivsam mötesplats bör innehållet och formerna i första hand inrikta sig på flera urskiljda arbetsförhållanden som tillsammans bildar flera tillstånd av trivsel. Den röda tråden löper från grundläggande mänskliga behov till gemensamma aktiviteter som stimulerar inhämtande av det nödvändiga och delvis påverkbara ämnesstoffet.</p><p>En generöst välkomnande attityd i kommunikationen med ungdomarna vitaliserar lektionerna. Begrepp som motivation och lustfyllt lärande uppstår ur lektionernas vardag och aktiviteter. Eleven vill gärna se människan bakom lärarens ledarroll, där naturliga inslag av humor kan underlätta. Att lyssna, iaktta och försöka se ungdomens situation i vårt snabbt föränderliga samhälle är nyckelegenskaper för läraren som alltmer får uppgiften hos en kunnig handledare och uppriktig medmänniska som stimulerar till gymnasiestudier och fortbildning.</p>

Vi har undersökt användares inställning till användarmedverkan i systemutvecklingsprojekt. Syftet var att ta reda på vilka faktorer som kan anses påverka denna inställning, undersöka hur användarnas inställning förändras under projekttiden samt ta reda på skillnader i inställning mellan civilt och militärt anställda. Som grund för vår undersökning genomfördes en tolkande fallstudie inom Försvarsmakten. Utifrån en litteraturstudie identifierades motivationsfaktorer som låg till grund för vår analys. Till största delen användes intervjuer som datakälla, men även dokument, informella samtal och andra erfarenheter användes i studien. Slutsatsen blev att tid är den viktigaste faktorn för användarnas inställning, men även vikten av information från projektledningen samt att användaren medverkar i de delar av projektet som är relevant för dem. Användarnas inställning förändrades inte över tiden och någon tydlig skillnad mellan civilt och militärt anställda kunde inte identifieras.

Bakgrund Det dominerande nutritionsrelaterade problemet på svenska äldreboenden är undernäring, vilket associeras med bland annat försämrad livskvalitet, depression, fallolyckor samt för tidig död. Undernäring kan bero på att näringsintaget kompliceras av åldersrelaterade funktionshinder och sjuklighet, och kan förhindra ett hälsosamt åldrande. Forskning har visat att förändringar kring måltidssituationen kan påverka de boendes matintag positivt vilket skulle främja det hälsosamma åldrandet. Det är känt hur äldre tycker att en måltid ska vara för att känna tillfredsställelse vid denna. Det är dock angeläget att även lyfta personalens uppfattning om situationen samt deras åsikter om eventuellt förändringsarbete. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka personalens erfarenheter och inställningar kring måltiden och måltidssituationen inom äldreomsorgen. Metod Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med personal på två äldreboenden. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Intervjuernas spelades in och transkriberades ordagrant varpå materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Personalen delade till stor del känslor, tankar och inställningar kring måltiden och måltidssituationen. En ambivalens framträdde hos personalen och emellanåt intogs ett defensivt förhållningssätt, då matens kvalitet kom på tal. Yttre omständigheter var en källa till uppgivenhet och personalen kände otillfredsställelse över att det var svårt att påverka situationen, varför man efterfrågade en ökad kommunikation med ledningen. Personalen försökte göra sitt bästa för de boende utifrån olika aspekter av måltiden och måltidssituationen. Man hade också många förslag som skulle kunna förbättra dessa, exempelvis att tillaga mat på avdelningen för att på så sätt skapa dofter. Slutsats En ambivalens kring matens kvalitet finns hos personalen. Trots att det upplevs svårt att påverka de yttre omständigheterna, anstränger sig personalen för att göra måltiden och måltidssituationen så tillfredsställande som möjligt. Personalens kunskap och förslag på förbättringar bör bättre tas tillvara. / Background The dominating nutrition-related problem in Swedish nursing homes is undernutrition, which is associated with reduced quality of life, depression, fall accidents and an early death. Undernutrition could obstruct a healthy ageing process, as the nutrient intake sometimes is complicated by age related functional limitations and morbidity. Studies have shown that changes in the mealtime situation can affect residents’ food intake positively, which could promote the healthy ageing process. It is known how elderly thinks a satisfying meal should be. However, it is crucial to also emphasize staff members’ view of the situation and their opinions regarding potential work of change. Objective The objective of this study was to examine staff members’ experiences and attitudes towards the meal and the mealtime situation in elderly care. Method(s) Seven qualitative interviews were conducted with staff members in two nursing homes. A semi-structured protocol was used during the interviews, which were recorded and literally transcribed.  The data was then analyzed using a qualitative content analysis.  Results Staff members had comparable feelings, thoughts and attitudes towards the meal and the mealtime situation. Ambivalence became noticeable and sometimes the staff took a defensive position, on the subject of food quality. External conditions were a source of resignation and the staff felt dissatisfaction as the situation was difficult to influence, why an enhanced communication with the management was requested. Staff members tried their best to please the residents regarding different aspects of the meal and the mealtime situation and many suggestions that could improve these existed, like creating aroma by cooking in the ward. Conclusion Ambivalence among the staff regarding food quality was noticeable. Though considered difficult to affect the external conditions, staff tried hard to make the meal and the mealtime situation as satisfying as possible. The staffs’ knowledge and suggestions for improvement should be made better use of.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har akut-p-piller använts som postkoital preventivmetod i Sverige och sedan 2001 finns läkemedlet att köpa receptfritt på apotek. Alla ungdomsmottagningar delar vid behov ut akut-p-piller kostnadsfritt till ungdomar. Trots den nuvarande höga tillgängligheten till preventivmedel och akut-p-piller blir varje år kvinnor oönskat gravida. Syfte: Studiens syfte var att undersöka ungdomars kunskap om, inställning till och erfarenhet av akut-p-piller. Metod: En tvärsnittstudie har genomförts med hjälp av enkätundersökning. Totalt deltog 167 ungdomar i årskurs tre på en kommunal gymnasieskola i en medelstor sydsvensk stad. Analysmetod som användes var t-test för intervalldata och Chi-2 test för data på ordinal- och nominalnivå. Statistisk signifikans var satt till p&lt;0.05. Dataanalysen har utförts med statistikprogrammet SPSS. Resultat: Undersökningen visade att nästan 90 procent av de tillfrågade ungdomarna ansåg sig ha kunskap om akut-p-piller, majoriteten visste även vart de kunde vända sig om de var i behov av läkemedlet. Däremot var kunskapen om hur läkemedlet fungerar och inom vilken tidsram det ska tas begränsad. Informationen om akut-p-piller hade ungdomarna i störst utstäckning fått ifrån vänner, ungdomsmottagning, skola och internet. Majoriteten av ungdomarna var positiva till att använda akut-p-piller då risk för graviditet finns efter oskyddat samlag. Av ungdomarna hade en tredjedel använt akut-p-piller en eller flera gånger. Av användarna hade de flesta använt metoden en gång. Konklusion: Kunskapen om akut-p-piller som postkoital preventivmetod var utbredd bland ungdomarna. Kunskap om läkemedlets verkningsmekanism och verksamma tidsram var lägre. Författarna anser att vidare forskning inom området ungdomars kunskap om, inställning till och erfarenhet av akut-p-piller är indicerat då forskningen är begränsad. / Background: Since the 1990s has the emergency contraceptive pill (ECP) been used  in Sweden and since 2001 is ECP prescription free. All juvenile receptions provide ECP for free to young people. Despite the current high availability of contraceptives and ECP women pregnant unwanted. Aim: The aim of the study was to investigate young people's knowledge, attitudes and experience of Emergency Contraceptive Pills. Method: A cross sectional study was conducted through questionnaires. A total of 167 adolescents in their twelfth year of study participated, they all attended a public school in a medium sized Swedish town. The analytical methods used were the t-test for interval data and the Chi-2 test for the ordinal and nominal level data. Statistical significance was set at p&lt;0.05. Data analysis was conducted using SPSS. Result: The survey showed that almost 90 percent of the adolescents claimed to have knowledge of ECP, the majority also knew where they could go if they were in need of obtaining said pills. However, knowledge of how the drug worked and the timeframe within which it must be ingested was limited. The main sources of information on ECP were friends, juvenile receptions, school and the Internet for the adolescents in the study. The majority of the young people in the study were in favour of using the ECP when risking pregnancy after unprotected sex. One third of the subjects had used ECP on one or several occasions. Among the users, most had used the method once. Conclusion: Knowledge of ECP as postcoital contraception method was widespread among young people. Knowledge of the drug's active timeframe and mechanism of action was less prevalent.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärarnas inställning ser ut till populärkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utsträckning samt på vilket sätt populärkulturen används av förskollärarna i verksamheten. Syftet är dessutom att undersöka om det finns något samband mellan inställningen och användandet. METOD Undersökningen bygger på en kvantitativ forskningsmetod och är gjord genom en enkätstudie. Totalt åtta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit i studien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkätundersökningen angav 41 stycken sig för att vara förskollärare. RESULTAT Likt tidigare forskning visar vår undersökning att populärkulturen är en del av barnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek. Till skillnad från tidigare forskning visar vår undersökning att förskollärare är mer positiva och benägna till att använda populärkulturen medvetet i förskolan. Undersökningen visar också att förskollärare som använder populärkulturen gör det framför det egna intresset på grund av vetskap om populärkulturens påverkan på barns utveckling och lärande. Studien visar att det finns ett samband mellan förskollärares inställning till och användande av populärkulturen i förskolan då fler har en positiv bild av populärkulturen i förskolan och dess inverkan på barns utveckling och lärande bland de som medvetet använder populärkulturen än de som inte använder ämnet.

No description available.

<p>Rapporten har undersökt vad som påverkar och ligger bakom elevers inställning till gymnasieskolans kärnämnen, samt jämfört kvinnors, mäns och de olika programelevernas inställning och förändring över tid.</p><p>Undersökningen har genomförts i form av en enkätundersökning i årskurs 3 på gymnasieskolan. Elever på 5 olika program har besvarat frågor angående vilket ämne de tycker är mest respektive minst roligt på gymnasieskolan och vad som ligger bakom deras inställning. De har även fått besvara analoga frågor om hur de upplevde högstadietiden.</p><p>Resultatet visade att eleverna uppfattar idrott och hälsa som det roligaste ämnet på både gymnasieskolan och högstadiet, det minst roliga är matematik. Samtliga program förutom fordonsprogrammet angav idrott och hälsa som det roligaste ämnet, fordonsprogrammets elever angav istället samhällskunskap som det roligaste. På samma sätt var det bara teknikprogrammet som inte angav matematik som det minst roliga ämnet, de valde istället religion som det minst roliga. Häri låg också den största skillnaden mellan könen då kvinnorna tyckte att religion är det näst roligaste ämnet medan männen placerade det på näst sista plats.</p><p>Resultatet visade också på samband mellan elevers inställning till skolämnena och deras uppfattning om ämnenas svårighetsgrad, undervisningens variation, elevinflytande och upplevelse av hur mycket man lär sig. Det ämne man tycker är roligt upplevs också som lätt, elevinflytande är stort, man lär sig mycket och undervisningen upplevs som varierande, motsatt förhållande gäller i det ämne man tycker är minst roligt. Majoriteten av eleverna angav ämnet i sig som den viktigaste orsaken, följt av läraren och annan orsak.</p>

Studiens syfte var att undersöka på vilket sätt förskollärarens kompetenser och inställning påverkade vilken matematik som erbjöds i förskolan. För att kunna uppnå syftet framarbetades forskningsfrågorna: Hur beskriver de intervjuade förskollärarna sin inställning till matematik i förskolan? och Hur beskriver de intervjuade förskollärarna sin matematiska kompetens för förskolans matematik? Tolkningsarbetet utgick från ett sociokulturellt perspektiv och tidigare forskning. Metoden som användes för att svara på forskningsfrågorna var halv-strukturerade intervjuer av åtta yrkesverksamma förskollärare. I resultatet framkom att förskollärarnas kompetenser och inställning till matematik i förskolan varierar. Resultatet visade även att samtliga förskollärare är medvetna om att deras inställning och kompetens påverkar barnens matematiska lärande. Flera av förskollärarna ställer sig kritiska till användandet av begreppet undervisning i förskolan, dock anser de att de lär barnen. Sammanfattningsvis kunde undersökningen visa vikten av att förskollärare erbjuds och genomför fortbildning i förskolans matematik.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas inställning till användningen av IKT som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet, både i lärande syfte gällande barnen men även synliggöra förskollärarnas uppfattningar om vilka hinder och möjligheter som kan uppstå. För att ta reda på detta användes en enkät som kvantitativ analysmetod med hjälp av sajten Survey Monkey. Enkätfrågorna skapades utifrån frågeställningarna och bestod av 22 stycken frågor, enkäten skickades ut i tre olika Facebookgrupper och sammanlagt valde 93 personer att delta. Resultatet delades upp i kategorierna: IKT en del av samhället och framtiden, barns lärande är oändligt, resurser utgör hinder och stora möjligheter med IKT. Det framkom att IKT användandet ses som en nödvändighet och en viktig del att kunna för barnen både nu och i framtiden. Lärandet är också en viktig aspekt där matematik, digitala verktyg, samspel och språk är ämnen som respondenterna såg i användandet av IKT. Hinder som uppstår i IKT användandet är brist på tid, dålig ekonomi och brist på kunskap och utveckling. Möjligheter som uppstår med IKT användningen är oändliga eftersom det finns förutsättningar till att skapa aktiviteter som innefattar läroplansmålen som förskolan ska arbeta för. Denna studie tydliggör pedagogers synsätt på IKT med fokus på barns lärande och det ges en inblick om och hur de använder IKT i förskolans verksamhet. / <p>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</p><p>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>