Denna studie har genomförts på fem förskolor, där vi har undersökt i vilken utsträckning som pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik i verksamheten. Syftet har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik. Vi valde att göra en kvantitativ studie med enkäter för att få en större svarsfrekvens och nå ut till fler respondenter. Vi valde att all personal på förskolan skulle få svara på vår enkät. Vi fick svar från barnskötare, resurser och förskollärare och därför har vi valt att kalla all personal för pedagoger i vår studie. Resultatet visade att alla pedagoger arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utsträckning. Pedagogerna anser att det finns begränsningar som styr valet av att arbeta utomhus, men de ser även många fördelar med denna arbetsmetod. Vid planering av verksamheten försöker de utgå ifrån barnens intressen och behov, vilket är viktigt i dagens inkluderande arbete i förskolorna. I vårt resultat framkommer även att respondenterna har närhet till bra naturområden och de flesta menar även att de har en inspirerande utegård. Pedagogerna visar positiv inställning till fortsatt utbildning inom området.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning. Delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt åtaganden i studier och arbete visar inga signifikanta samband med inställning till brott. Teorin i sin helhet kan varken förklara flickor eller pojkars inställning utan det verkar finnas olika variabler som förklarar flickor och pojkars inställning. Det finns stora likheter mellan sambanden för inställning till politiskt våld och traditionella brott vad gäller förklarande variabler både i riktning och styrka. Detta gör att det går att ifrågasätta hypotesen att det råder en artskillnad mellan inställning till de olika brottstyperna. Regressionsanalysen visar att enbart kön, ålder, anknytning samt förtroende har en egen effekt på inställning när samtliga sociala band inkluderas. Om inställning till traditionella brott inkluderas är det enbart kön, föräldraanknytning och inställning till traditionella brott som får signifikanta effekter.

Syftet (även kallat huvudtema i kategoriprofilen) med studien var primärt att (1) undersöka vilkeninställning idrottande ungdomar har till begreppet mental styrka. Sekundärt syfte som förs upp tilldiskussion var att (2) skapa en förståelse om hur de tränar och upprätthåller sin mentala styrka samt(3) vilka faktorer under träning och tävling som deltagarna anser är viktiga för att utveckla ochupprätthålla mental styrka. I studien deltog tio idrottande ungdomar (m= 16,24), 6 män och 4kvinnor inom både lag och individuella idrotter. En egen utformad semi- strukturerad intervjuguideanvändes, utvecklad med teoretiskt stöd från Jones et al., (2007) och Gucciardi et el., (2009).Resultaten i studien visade att deltagarnas inställning och kunskap om begreppet mental styrkavarierade. De flesta deltagarna hade en positiv inställning och ansåg att det var en viktig faktor i deflesta situationer inom deras idrott. Vidare visade resultaten att ungdomarna fick för liteundervisning och fokus på mentala faktorer från både skola och tränare. Såväl praktiskaimplikationer av resultat som förslag på vidare forskning inom området ges.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger på gymnasiet arbetar för att få alla elever att nå målen utan att använda segregerande lösningar. Det görs genom att titta närmare på hur pedagogerna lägger upp undervisningen när målet är att skapa inkludering. För att utvärdera pedagogernas uppfattning av undervisningen ges även elevernas syn. Vidare undersöks hur vida rektorns inställning påverkar hur pedagogerna arbetar. Studien är upplagt som en fallstudie och beskriver arbetet på en fristående gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. För att kunna svara på frågeställningarna genomfördes en kvalitativ del och en kvantitativ del. I den kvalitativa delen har två lärare, en specialpedagog och rektorn intervjuats om deras inställning till undervisning och stöd. I den kvantitativa delen genomfördes en enkätundersökning med 56 elever för att ge deras uppfattning om stödet de får av pedagogerna. Litteraturen, studier gjorda av Skolverket och den tidigare forskningen på området ger en negativ bild av hur undervisningen på gymnasiet ser ut idag. De elever som inte klarar målen i den ordinarie undervisningen ges stöd genom segregerade särlösningar. Ofta ges de rådet att byta utbildning eller gå över till det individuella programmet. Den vanligaste lösningen för en elev som har svårigheter att nå målen är att ge eleven längre tid på sig att klara utbildningen. I denna studie visar resultatet att inställningen bland pedagogerna på den aktuella skolan är att undervisningen ska utgå från varje elevs behov. Det ska kännas naturligt att ta emot stöd och det stöd som finns ska vara lättillgängligt och möjligt för alla att ta dela av. Pedagogerna är nöjda med de resurser som finns och anser sig ha goda möjligheter att kunna hjälpa alla elever. Enkätundersökningen med eleverna visar att majoriteten är nöjda med undervisningen och det stöd de får. Den del av undervisningen som får mest kritik är dock de uttalade stödsituationerna.

Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och ängsmark. Det finns både konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen. Dagens jordbruksproduktion går ut på att använda så få resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta måste växtodlingarna skyddas mot angrepp för att säkerställa produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogräs och sjukdomar är tre komponenter som behöver förebyggas med hjälp av effektiva växtskyddsmedel. Används kemiska bekämpningsmetoder kan det få negativa effekter för miljön men även för jordbrukare såväl som för konsumenten. Icke-kemiska bekämpningsmedel har däremot svårigheter att uppfylla ett fullständigt skydd från skadeinsekter och sjukdomar. Det finns stadgad lagstiftning om användningen av bekämpningsmedel. Förordningen om växtskyddsmedel stöds av miljöbalken och regeringsformen som bland annat behandlar ämnet integrerad bekämpning. Denna ska begränsa en användning av kemiska medel till den grad där inte ekonomiska förluster eller skador orsakas, men där ändå skadliga organismer hålls på en låg nivå. Uppsatsen syftar till att undersöka vilken medvetenhet det idag finns hos jordbrukare i Östergötland gällande olika bekämpningsmetoder och vilken inställning som finns till kemiska bekämpningsmedel och alternativa metoder. Det finns tidigare forskning gjord inom liknande områden som understödjer den här studien bland annat studier om hur kunskap om och attityd till miljöproblem kan leda till beteendeförändringar samt hur jordbrukares inställning kan se ut gentemot biologisk kontroll. Dessutom finns det många studier om hur kemisk bekämpning kan påverka den mänskliga hälsan och miljön. För att nå syftet har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sex stycken jordbrukare i Östergötland. Under intervjuerna fick jordbrukarna svara på frågor angående medvetenhet, inställning och kunskapsinhämtning. Studiens resultat visar att det finns stor medvetenhet om såväl kemiska bekämpningsmedel som alternativa växtskyddsmetoder hos de intervjuade jordbrukarna i Östergötland. Till mångt och mycket är det de ekonomiska aspekterna som styr valet mellan dessa typer av växtskyddsmedel. Trots att inställningen till alternativa metoder är positiv bland jordbrukarna går åsikterna om dess effekter isär, något som redovisas och analyseras i den här studien. Den här studien kan bidra till en ökad förståelse för hur och varför jordbrukare väljer att använda olika typer av växtskyddsmetoder.

Rapporten har undersökt vad som påverkar och ligger bakom elevers inställning till gymnasieskolans kärnämnen, samt jämfört kvinnors, mäns och de olika programelevernas inställning och förändring över tid. Undersökningen har genomförts i form av en enkätundersökning i årskurs 3 på gymnasieskolan. Elever på 5 olika program har besvarat frågor angående vilket ämne de tycker är mest respektive minst roligt på gymnasieskolan och vad som ligger bakom deras inställning. De har även fått besvara analoga frågor om hur de upplevde högstadietiden. Resultatet visade att eleverna uppfattar idrott och hälsa som det roligaste ämnet på både gymnasieskolan och högstadiet, det minst roliga är matematik. Samtliga program förutom fordonsprogrammet angav idrott och hälsa som det roligaste ämnet, fordonsprogrammets elever angav istället samhällskunskap som det roligaste. På samma sätt var det bara teknikprogrammet som inte angav matematik som det minst roliga ämnet, de valde istället religion som det minst roliga. Häri låg också den största skillnaden mellan könen då kvinnorna tyckte att religion är det näst roligaste ämnet medan männen placerade det på näst sista plats. Resultatet visade också på samband mellan elevers inställning till skolämnena och deras uppfattning om ämnenas svårighetsgrad, undervisningens variation, elevinflytande och upplevelse av hur mycket man lär sig. Det ämne man tycker är roligt upplevs också som lätt, elevinflytande är stort, man lär sig mycket och undervisningen upplevs som varierande, motsatt förhållande gäller i det ämne man tycker är minst roligt. Majoriteten av eleverna angav ämnet i sig som den viktigaste orsaken, följt av läraren och annan orsak.

Individualisering är ett begrepp som blivit allt vanligare i dagens skolor. I läroplanerna kan man tydligt läsa att undervisningen skall anpassas till varje elevs behov och förutsättningar vilket inte är lätt då variationen av behov och förutsättningar kan vara mycket stor i en klass. Intressant blir därför att granska hur lärarnas inställning är till individualisering och om man kan se något samband mellan inställning till individualisering och det praktiska arbetet med denna typ av undervisning i klassrummet. Vidare granskas även huruvida det finns ett samband mellan inställning till individualisering och det ämne man undervisar i. Studien grundar sig på en enkätundersökning där 45 stycken 7-9 lärare deltar. De ämnen som för studien är intressanta är matematik, samhällskunskap samt svenska. För att möjliggöra studien har en teoretisk ansats lagts där fokus ligger på teorier från Vygotskij, Dewey samt Kolb, Vidare klargörs även vad studien menar med individualisering samt vad läroplanen säger om just detta. Resultatet visar att lärarna till största del är positiva till individualisering men att en stor del upplever det som mycket svårt och även svåruppnått. Det går att se en skillnad mellan ämnesgrupperna då matematiklärarna i jämförelse med de två andra grupperna är mer negativ i allmänhet men även att det är denna grupp som an-vänder sig minst av olika individualiseringsformer. Dock är det inte helt tydligt att det finns ett samband mellan inställning till individualisering och praktiskt användande då samhällskunskapslärarna kan ses som den mest positiva gruppen till individualisering men använder sig förvånansvärt lite av de olika metoderna.

Studiens syfte är att ta reda på vad ett trivsamt arbetsklimat på lektionerna kan innebära för gymnasieelever och därmed finna underlag för att klarlägga vägar mot det samt lärarens betydelse i sammanhanget. I ett teoretiskt perspektiv behandlar studien eleven som den växande människans upplevelser av ett gott arbetsklimat i flera välkända filosofier. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som meningsbearbetats. För att nå målet om den meningsfyllda lektionen som en trivsam mötesplats bör innehållet och formerna i första hand inrikta sig på flera urskiljda arbetsförhållanden som tillsammans bildar flera tillstånd av trivsel. Den röda tråden löper från grundläggande mänskliga behov till gemensamma aktiviteter som stimulerar inhämtande av det nödvändiga och delvis påverkbara ämnesstoffet. En generöst välkomnande attityd i kommunikationen med ungdomarna vitaliserar lektionerna. Begrepp som motivation och lustfyllt lärande uppstår ur lektionernas vardag och aktiviteter. Eleven vill gärna se människan bakom lärarens ledarroll, där naturliga inslag av humor kan underlätta. Att lyssna, iaktta och försöka se ungdomens situation i vårt snabbt föränderliga samhälle är nyckelegenskaper för läraren som alltmer får uppgiften hos en kunnig handledare och uppriktig medmänniska som stimulerar till gymnasiestudier och fortbildning.

No description available.