<p>Detta arbete har som syfte att undersöka gymnasieungdomars läsintresse och vilken inställning de har till skolans litteraturundervisning. Vidare studeras deras läsvanor under gymnasietiden för att se om någon förändring sker och vilka faktorer som i så fall påverkar en förändring.</p><p>De metoder som har använts är en enkätundersökning samt intervjuer. 116 elever i årskurs 1-3 på två studieförberedande program, NV och SP, besvarade en enkät. Därefter intervjuades 8 elever om sin inställning till läsning av skönlitteratur och om sina läsvanorna.</p><p>Enligt forskning som gjorts under åren är flickor mer intresserade av läsning än vad pojkar är och samma resultat framgår även av min undersökning.</p><p>Den här studien visar dessutom att många elever läser mindre under skoltiden på gymnasiet därför att skolarbetet kräver en större arbetsinsats och tar mer tid. Den visar också att de elever som redan har ett läsintresse behåller det och tänker sig att återuppta det efter gymnasietiden. Vissa elever visade svagt intresse redan när de började årskurs 1 och för en del av dem ändras inte inställningen efter den undervisning i litteratur som sker i svenska A och B. Andra anser att undervisningen stimulerat dem att välja litteratur de annars inte skulle ha valt.</p>

Bakgrund: Tidigare studier har visat att tarmfloran har stor betydelse för hälsa och att kosten påverkar tarmfloran. Syfte: Att undersöka ett urval av Uppsalastudenters inställning till och kunskap om livsmedel som främjar tarmfloran och hur ofta de tar hänsyn till denna aspekt vid livsmedelsval. Metod: En webbenkät skickades till alla administratörer vid Uppsala Universitet. Vissa institutioner publicerade denna på sin studentportal. Enkäten lades även ut i studentgrupper på facebook. Svarsinsamligen skedde under 12 dagar. Svaren analyserades i SPSS och flera Chi två-tester utfördes för att se om signifikanta samband förekom. Resultat: 727 personer deltog. En signifikant majoritet höll helt eller delvis med att tarmfloran har en stor betydelse för människors hälsa (92%), samt att val av livsmedel till stor del kan påverka tarmfloran (89%). 12% av deltagarna hade dagligen ätit/druckit något med hänsyn till tarmfloran och 32% hade gjort det minst en gång per månad. Temat magproblem framkom efter tolkning av anledningarna till varför/varför inte livsmedel valts med hänsyn till tarmfloran. Den generella kunskapsnivån gällande prebiotika och probiotika tolkades som låg. Slutsats: Grupper som signifikant skiljde sig gällande om de valt livsmedel för dess effekt på tarmfloran var kvinnor, personer äldre än 30 år och studenter som läst kostvetenskap på universitetsnivå. De grupper med signifikant större kunskap var de studenter som läst kostvetenskap på universitetsnivå och de som haft vetenskapliga artiklar som huvudsaklig kunskapskälla. Fler undersökningar inom området tarmflora och konsumenter behövs.

Denna uppsats syfte är att undersöka musiklärarnas uppfattning om vad de undervisar om i relation till egen musikalisk bakgrund och i förhållande till styrdokument och andra ramverk. De frågor jag ställt är: Vad anser musiklärare att de lägger mest tid på i sin undervisning? Påverkar musiklärarens egen musikaliska bakgrund vad musikläraren väljer att undervisa om? Vad tycker de intervjuade lärarna om läroplanen i musik och hur förhåller de sig till den? Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex olika musiklärare verksamma i högstadiet. Som analysverktyg använsdes ramfaktorteorin. Resultatet visar att musiklärare premierar ensemblespelet och att egen musikalisk bakgrund inte i någon hög utsträckning påverkar vilket moment i musikundervisningen som premieras. Ensemblespelet är också det moment musiklärarna lägger mest tid på i musikundervisningen. Lärarna har delade åsikter om läroplanen men de flesta musiklärarna i min studie ansåg att läroplanen är för detaljerad och har för svåra kunskapsmål i förhållande till ämnets utrymme inom ramen för skolans timplan.

Syftet med denna kvalitativa studien är att undersöka vilka kompetenser som matematiklärarna i årkurs 4–6 behöver för att kunna använda digitala verktyg i matematikundervisningen samt ta del av matematiklärarnas inställning till användandet av digitala verktyg. En semistrukturerad intervjumetod används för att få svar på frågeställningarna. Resultaten visar att digitala verktyget påverkar undervisningen på ett positivt sätt, eleverna blir delaktiga och engagerade i sitt lärande. Matematiklärarna uppfattar dessutom digitala verktyg som ett komplement till den klassiska undervisningen. De slutsatser som vi har kommit fram till är att matematiklärarna använder digitala verktyg för att skapa ett varierande arbetssätt i sina matematikundervisningar och ser digitala verktyget som ett hjälpmedel för att ge eleverna stöd i matematikundervisningen.

Digitala verktyg är ett aktuellt samtalsämne i den svenska förskolan då en reviderad version av läroplanen för förskolan börjar gälla 1 juli 2019. I den kommande läroplanen lyfts för första gången orden digitala verktyg som något förskolan ska arbeta med. Våra erfarenheter säger oss att det finns verksamma pedagoger som inte har kompetensen eller intresset att arbeta med de digitala verktygen. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger beskriver användandet av digitala verktyg i förskolan samt pedagogers inställning till användandet av digitala verktyg. För att synliggöra pedagogernas åsikter kring ämnet utifrån studiens syfte och frågeställningar har metoden fokusgruppsintervju använts. Fyra respondenter deltog under intervjutillfället och materialet analyserades av oss båda. Utifrån respondenternas svar identifierades tre kategorier som presenteras i resultatet: Pedagogers inställning till digitala verktyg, Hur de digitala verktygen används och Vad pedagogerna anser sig behöva i sitt arbete med digitalaverktyg. I resultatet synliggörs det att respondenterna är positiva till att digitala verktyg finns i förskolans verksamhet. Det uttrycks att användandet av de digitala verktygen i förskolan dock påverkas av pedagogers intresse, ålder och rädsla. Den största påverkande faktorn anser respondenterna är kompetensen hos många pedagoger. En ekonomisk bidragande faktor nämns också. Forskningen lyfter, likt det som beskrivs i inledningen och det som framkommer i resultatet, att pedagoger i förskolan ännu inte vet hur arbetet med digitala verktyg utifrån ett kompletterande pedagogiskt perspektiv ska ske.

Vårt syfte med denna studie är att i två olika skolor undersöka elever i mellanstadietom deras inställning, motivation och mående inför och under tiden läsningen av skönlitteratur äger rum. Materialet för studien samlades in utifrån sju semistrukturerade intervjuer med 3 elever i varje grupp från två olika skolor i olika kommuner. Resultatet av studien visade att majoriteten av eleverna har en positiv inställning till läsning, men ser läsning av skönlitteratur som en skolsyssla och inte en fritidssyssla. Det visade sig att dessa elever inte drivs av en inre motivation men drivs av yttre faktorer till att läsa skönlitteratur hemma. Medan de elever som fann glädje och ro i läsningen, drivs av en inre motivation till läsning och deras motivation verkar inte påverkas av yttre faktorer. En slutsats vi har kunnat dra av vårt resultat är att eleverna drivs av antingen den inre eller yttre motivationen till läsning, både hemma och i skolan. Vi kan även dra slutsatsen att eleverna har en positiv syn på läsning, men när det kommer till att de själva ska läsa, är de omotiverade. Resultatet pekar även på att elevernas mående påverkas både positivt och negativt inför och under tiden som läsning av skönlitteratur äger rum.

I denna studie undersöktes det hur matematiklärare i mellanstadiet uppfattar fenomenet matematikängslan samt vilka faktorer de anser påverkar elevers inställning kring matematik. Vidare syftade studien till att inhämta kunskaper om hur dessa lärare arbetar för att förebygga att matematikängslan uppstår bland elever. Precis som när elever kan känna sig ängsliga över andra saker, upplever elever med matematikängslan att de är spända och att de inte är kapabla till att genomföra olika matematiska moment (Dowker, 2016). Studien är baserad på den socialkognitiva teorin som är grundad av Albert Bandura (2012). Han menar att elevernas affektiva upplevelser och lärande uppstår när människor observerar och imiterar andra, samtidigt som de är uppmärksamma, använder sitt minne och har motivation (Bandura, 2012). För att svara på våra forskningsfrågor har vi haft semistrukturerade intervjuer med möjlighet för följdfrågor. Informanterna beskrev begreppet matematikängslan som en känsla där eleverna känner sig oroliga och frånvarande från lektionerna. Resultatet visar att de faktorer som påverkar elevers matematikängslan är individanpassning, inställning, erfarenhet, kön och ålder. Vidare beskrev informanterna att matematikängslan kan förebyggas genom att läraren bland annat skapar ett tryggt och lärorikt lärandeklimat samt har en positiv inställning till matematikämnet.

Syftet med den här kvalitativa intervjustudien har varit att undersöka hur sex förskollärare från sex olika förskoleverksamheter beskriver sina erfarenheter om utevistelsen. Tidigare forskning på området har visat på att det finns flera hälsoaspekter med att vistas utomhus, samtidigt som annan forskning visar på att pedagogernas inställning till utevistelse har en stor inverkan på om de väljer att gå ut eller inte. I vårt resultat har vi använt oss av en empiristyrd, tematisk analys. Där framkommer det att förskollärarna i studien har olika erfarenheter med utevistelsens syfte och innehåll i förskolornas verksamheter. Vi såg det även intressant att se om erfarenheterna kunde påverkas beroende på hur förskolorna låg placerade och hur deras förutsättningar för utevistelse såg ut. Genom intervjuerna kunde vi tolka att förskolornas placering hade en påverkan av förskollärarnas erfarenheter. Detta belyses i resultatet om olika hinder i samband med att vistas utomhus. Ett exempel var att vandaliseringar i förskolorna i bostadsområdena gjorde så att pedagogerna fick städa gården innan barnen fick gå ut och vistas där. I resultatet framkommer det att miljön utomhus erbjöd fler möjligheter till rörelse vilket också speglas som syfte hos många av respondenterna i studien. Miljön användes till både fri lek och planerade aktiviteter. Även inställningarna till utevistelsen hade en påverkan på både syftet till att vistas utomhus men också innehållet, vad som skulle ske när de vistades utomhus. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar pedagoger i förskolan uppfattar att de har för att implementera IKT i verksamheten. Detta då förändringar kring användandet av IKT gjorts i den nya läroplanen (Skolverket, 2018). Vi har gjort en kvalitativ studie där vi genomfört sex olika intervjuer med pedagoger i förskolan. Två stycken fokusgruppsintervjuer, två enskilda och två telefonintervjuer. Fyra av de förskolor som deltagit i studien är kommunala och ligger i mindre tätorter i glesbygdskommuner. Två av dem är fristående och ligger i större tätorter, den ena i en kommun i mellersta Sverige och den andra i en kommun i södra Sverige. Resultatet av vår studie visar att pedagoger inte upplever att de har rätt förutsättningar varken materiellt, ekonomiskt eller kompetensmässigt för att implementera IKT i verksamheten. Det framkommer också att det handlar mycket om pedagogers inställning för att IKT ska kunna implementeras i förskolan. Dock upplever vi inte att vi uppnått mättnad i vår studie vilket gör att våra resultat inte går att generalisera. Vi har genomgripande i uppsatsen använt oss av tre rubriker; Materiella och ekonomiska förutsättningar för IKT i förskolan, IKT-kompetens hos pedagoger och Pedagogers inställning till IKT i förskolan. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Studiens syfte är att bidra med kunskap och förståelse för vilka möjligheter och utmaningar chefer upplever med den ökade tillgängligheten det gränslösa arbetet kan innebära. Vidare syftar studien till att studera chefernas tekniker för att skapa kontroll och sammanhang i gränserna mellan arbete och fritid. Studien har utförts med en kvalitativ ansats där intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att chefers inställning till gränsdragning mellan arbete och fritid kan kopplas till deras inställning till arbete i sig. Olika typer av gränsdragning visade sig och kunde delas upp i existentiella, rituella och symboliska typer av gränsdragning. Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) visade sig bidra till det vi valt att kalla “tillgänglighetens dilemma”. Detta då det underlättar kommunikationen med arbetet och gör arbetet mer oberoende av tid och rum, men samtidigt bjuder in till onödig kontakt med arbetet på fritiden och på så sätt försvårar individens gränsdragning mellan arbete och fritid.