No description available.

No description available.

Forskning kring elevers attityd till matematik är idag omfattande. Problemet inomforskningsområdet är att forskningen som utförs ofta mäter attityden med en snarlik metod,genom kvantitativa enkätundersökningar..Syftet med mitt examensarbete är att mäta elevers attityd till ämnet matematik och elevernasaffekt till olika matematikuppgifter, efter elevernas prestationsnivå. Detta skapar då ettnytänk inom forskningsområdet.Arbetet använder semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ- och en kvantitativforskningsmetod där 3 elever från respektive årskurs på högstadiet deltog. Arbetets teoribaseras på Duvals (2006) representationsformer inom matematik och Hannulas (2012)ramverk om mätning av affekt.Resultatet i undersökningen visar att de lågpresterande eleverna har en negativ attityd tillmatematik och att attityden speglar sig i elevens prestation. Detta visade att förståelsen äravgörande för attityden till ämnet. De medel- och högpresterande eleverna visade på en godattityd till ämnet matematik. Matematikuppgifter med diagram eller grafer skapade den mestpositiva affektiva reaktionen hos eleverna och att representationsformer med lågverklighetsförankring skapade negativa affektiva reaktioner hos eleverna

Bakgrund De äldre kommer att utgöra en allt större del av befolkningen, vilket kommer att öka behovet av äldreomsorg i samhället. Det kommer dock att bli svårt att rekrytera tillräckligt med personal för att personaltätheten inom äldreomsorgen inte ska minska i framtiden. Moderna arbetssätt och ny teknik kommer att behövas, och ett exempel på ny teknik som börjar komma inom äldreomsorgen är robotar av olika slag. Syfte Syftet var att undersöka kunskapsläget gällande äldre personers inställning till att vårdas av robotar inom äldreomsorgen. Metod En allmän litteraturöversikt har gjorts där 18 artiklar från databaserna Academic Search Elite, PsycInfo och PubMed inkluderades. Dessa har granskats och analyserats med en induktiv ansats för att besvara syftet. Resultat De äldres inställning till robotar skiljde sig åt ganska mycket. Många äldre kunde dock tänka sig att vårdas med robotar, om dessa kan hjälpa till i vardagen, låter den äldre känna sig mera självständig och kan bo kvar i hemmet ytterligare en tid. Många föredrar dock hellre mänsklig kontakt. Ibland kan en robot betraktas som en social varelse, och kan då vara ett sätt att minska den äldres ensamhet. Det är dock viktigt att de äldre är involverade vid införandet av robotar, så att de är införstådda med varför och delaktiga i när och hur införandet sker. Slutsats Både inställning och acceptans av robotar hos de äldre varierar, men många kan tänka sig robotar som en del av sin omsorg utan att det påverkar deras värdighet negativt. Respekt för den äldres val gällande införande av robotar är en del av en värdig omvårdnad. Mer forskning kommer dock att behövas i takt med att robotarna utvecklas och får mer avancerade funktioner. Med dagens teknologi är det tveksamt hur mycket robotar kan bidra till att kompensera för personalbristen. De enda funktioner bland dagens robotar som på allvar kan bidra till detta är kameraövervakning och fjärrkommunikation.

Cirka 500 000 blodenheter transfunderas i Sverige varje år. Uppskattningsvis får mer än 100 000 patienter blod varje år vilket motsvarar cirka två blodenheter per transfunderad patient. Modern blodtransfusionsbehandling utgår från en metod där blodkomponenter avskiljs från givarblodet och patienter får bara de blodkomponenter de behöver enligt ordinationer. De blodkomponenterna som vanligtvis används är erytrocytkoncentrat, plasman och trombocytkoncentrat. Kirurgiska ingrepp, trauman och olycksfall, brännskadebehandlingar, tumör- och leukemibehandlingar, förlossningsblödningar, blodbyte på nyfödda, anemier är exempel på tillstånd som kräver blodtransfusionsbehandling. Blodtransfusion är en säker behandling men medför vissa risker, bland annat immunologiska eller/och icke-immunologiska transfusionsreaktioner. Förutsättningar för att kunna ge god och säker vård i samband med blodtransfusion är att vårdgivare har rätt kompetens inom detta område samt förståelse för hur blodtagarna ställer sig till behandlingen. Syftet med arbete var att beskriva allmänhetens kunskaper och inställningar till blodtransfusion. Metoden som valdes för att besvara studiens syfte var en litteraturbaserad studie. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Arton vetenskapliga artiklar som publicerats under de senaste tio åren inkluderades i resultatet. Studiens resultat visade att det rådde brist på kunskap hos allmänheten gällande blodtransfusion vilket ledde till en överdriven rädsla för att drabbas av en transfusionöverförd infektion. Vidare framkom det att allmänheten föredrog autolog framför allogen blodtransfusion däremot valde deltagarna allogen blodtransfusion framför konstgjorda alternativ som bedömdes vara onaturliga. Resultatet visade ytterligare att information i samband med behandlingen påverkade positivt både kunskap och inställningar till blodtransfusion hos deltagarna.

Hållbar utveckling har fått en betydande roll i den undervisning som bedrivs i desvenska skolorna idag men arbetas med på olika sätt i olika ämnen. Syftet meddenna studie är att få mer kunskap om lärares beskrivningar av arbetet medhållbar utveckling som del av teknikundervisningen. Studien har enutgångspunkt i det kvalitativa med stöd i en kvalitativ innehållsanalys för attsynliggöra lärares varierade beskrivningar om hållbar utveckling som del avteknikundervisningen. En kvalitativ ansats används för att få möjlighet att samlain rikare data samt används en kvalitativ innehållsanalysmetod för att synliggörakategorier utifrån likheter och skillnader i lärarnas beskrivningar iintervjustudien.I intervjustudiens resultatdel visas lärares olika beskrivningar kring sinaegna inställningar till lärande för/om och i hållbar utveckling. De intervjuadelärarna berättar även om sin förståelse relaterat till hållbar utveckling sombegrepp och hållbar utvecklings relevans i teknikämnet. Även lärares reflektioneröver hur teknikämnet har förändrats med tiden och hållbar utvecklings relevanstill ämnet och dess olika moment presenteras. Lärare berättar hur de uppleverinnehåll och formande av undervisningen på olika sätt. Även lärares tankesätt omelever och lärande som går in på elevers inställning, influenser och hur det går attarbeta med hållbar utveckling.

AbstractÖdbratt, Ricarda & Magnusson, Åsa (2013). Multimedia i förskolan Möjlighet eller utmaning. Malmö: Lärarutbildningen Malmö HögskolaSyftet med denna undersökning är att belysa multimedias roll som pedagogisk redskap i förskolans verksamhet. Vår erfarenhet säger att vissa pedagoger blir stressade av att använda multimedia i verksamheten. De säger ofta att utbildningen på multimediatekniken är minimal, samt att multimedia, ska får för stort utrymme i verksamheten och att andra aktiviteter då blir åtsidosatta.Trots att EU redan 2007 manar att utrusta sina medborgare i tidig ålder med digitalkompetens, så har det inte hänt mycket på den fronten. Vår undersökning bekräftar att det fortfarande finns en oro bland pedagoger att lämna pedagogstyrd verksamhet till förmån för multimediaanvändning. Vi belyser även att pedagogernas förhållningsätt till den interaktiva miljön har stor betydelse för multimediaanvändandet.Vi utgår bland annat från forskarna Ljung-Djärf och Hildèn som lyfter utbildningsproblemet för pedagogerna, som en viktig kompetens för multimediaanvändningen.

Elevers attityd till biologi är en viktig påverkande faktor för deras inlärning. Många elever upplever ämnet som abstrakt och det går att fundera över om detta är något som förändras med åldern. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilken attityd och attitydförändring personer har till ämnet biologi efter att ha avslutat gymnasiet, samt vilka faktorer som påverkat detta. Studien genomförs med en enkät där begreppet attityd delas upp i tre olika delar: en affektiv, en beteende och en kognitiv komponent. Resultatet visar att de flesta respondenter hade en positiv eller mycket positiv inställning till biologi. Till största del hade respondenternas attityd inte förändrats, men många hade fått en mer positiv attityd till biologi än de som hade fått en mer negativ attityd. Viktiga faktorer för att påverka respondenternas attityd positivt var ämnets upplevda verklighetsförankring och en möjlighet att specialisera sig på de delar av ämnet som respondenterna själva fann intressanta.

Studiens syfte var att undersöka gymnasielärares attityder mot elevfrånvaro i svenska gymnasieskolor. Studiens frågeställning var “Hur ser gymnasielärares attityder till elevfrånvaro ut?”. Genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med erfarna gymnasielärare i södra Sverige analyserades materialet med tematisk innehållsanalys, ABC-modellen och den funktionella attitydteorin. Sex teman identifierades: Eleven, Hemmet, Läraren, Omgivning, Relation och Skolan. Resultaten visade att lärares attityder påverkades av känslor och tankar gentemot faktorer som hemförhållanden och psykisk ohälsa. Analysen baserades på ABC-modellen och den funktionella attitydteorin. Det framkom att lärarnas attityder till största del baserades på affekt och kognition från ABC-modellen medan samtliga funktioner från den funktionella attitydteorin kunde urskiljas ungefär lika mycket. Slutsatsen är att gymnasielärares attityder mot elevfrånvaro är komplexa där attityderna präglas av en önskan att skapa positiva relationer till eleverna och stödja dem. Attityderna gentemot elevfrånvaro värderades positivt eller negativt beroende på elevens inställning till skolan, vilja att ta emot hjälp och deras beteenden. / The aim of the study was to explore teachers' attitudes towards student absenteeism in Swedish upper secondary schools. The question investigated was: How do upper secondary school teachers’ attitudes towards student absenteeism manifest? This was investigated through 8 qualitative semi-structured interviews, analyzed using thematic content analysis, the ABC-model and the functional attitude theory. The participants included 8 teachers in upper secondary schools in southern Sweden. The analysis resulted in 6 themes: Student, Home, Teacher, Environment, Relationship and School. These themes were analyzed based on the ABC model and the functional attitude theory. Teachers' attitudes toward student absenteeism were linked to all parts of the ABC-model in various ways.   In the functional attitude theory, several functions could be discerned reflecting teachers' ways of reasoning and forming their attitudes. Teachers’ attitudes are complex and are charactarized by a desire to create positive relations and support the students. The attitudes were impacted either positively or negatively by students’ behaviour, will to accept the help offered by the teachers and their view of the importance of school and attendance.

Bakgrund Kolhydrater kan bidra med energi till kroppens alla celler samt olika näringsämnen som människan behöver. Dieter, sociala medier, utbildningsnivå, ålder och kön kan alla vara faktorer som påverkar valet att äta eller inte äta kolhydrater, eller delvis utesluta dem. Dietisten kanske behöver finnas mer tillgänglig i samhället för individens räkning. Syfte Studien avser att undersöka vuxna individers inställning till kolhydrater. Metod En kvantitativ metod med hjälp av en webenkät har använts för att samla in data. Enkäten spreds på författarnas egna Facebook sidor. Data analyserades med Chi2-test och Fischer’s Exact Test. Resultat Analysen visade att det inte fanns skillnader mellan män och kvinnor i deras inställning till kolhydrater. Informationsinhämtning skiljde sig till viss del beroende på utbildning. Yngre kvinnor upplevde att de påverkas mer av sociala medier än andra grupper som undersökts i denna studie. Slutsats Ålder och kön spelar roll för hur budskap i sociala medier påverkar individen. Förståelse för hur vetenskap fungerar och att vetenskapens resultat ofta vinklas i media bör medvetandegöras hos individer. / Background Carbohydrates can provide energy to all the cells in the body as well as various nutrients that humans need. Diets, social media, education level, age and gender can all be factors that influence the choice to eat or avoid carbohydrates, or partially exclude them. The dietitian may need to be more accessible in society on behalf of the individual.Objective The aim of this study is to investigate adults’ attitudes towards carbohydrates. Method A quantitative method, using a web survey, has been employed to collect data. The survey was distributed on the authors' own Facebook pages. Data has been analyzed by Chi2 tests and Fischer’s Exact tests. Results The analysis showed that there were no differences between men and women regarding their attitudes towards carbohydrates. Information acquisition differed to some extent depending on education. Younger women experienced to be more affected by social media than other groups examined in this study. Conclusion Age and gender play a role in how messages in social media affect the individual. Understanding how science works and that scientific results often are skewed in the media should be taught.