Bakgrund: Att ha en positiv attityd till matematikämnet är något som mäts i stora undersökningar vilket också talar för att attityden till ämnet är viktig. Flertalet forskning har gjorts på elever i de högre årskurserna. Syfte: Utifrån ett lärarperspektiv söker denna studie ta del av vilken roll läraren har i att främja en positiv attityd hos elever i tidiga skolår och, lärares resonemang av elevers attityder till ämnet. Metod: För att nå syftet med studien valde jag att använda kvalitativ intervju som metod. Totalt har 5 lärare intervjuats och det insamlade materialet har transkriberats, bearbetats och analyserats.  Resultat: I studien framkom det att lärarna uttryckte sig att elever i lågstadiet upplevs ha en positiv attityd till ämnet och om inte så är elevernas attityder relativt formbara. Ett annat resultat i studien var att lärarna beskriver att faktorer som påverkar elevernas attityder kommer hemifrån, från föräldrar och syskon men också från lärarna själva. Det sista resultatet kopplat till frågeställningarna som framkom var att lärarna sade sig arbeta konkret och koppla ämnet till vardagsföreställningar som är nära eleverna för att utveckla en positiv attityd gentemot ämnet.

Bakgrund: Det finns motsättningar mellan arbetsmarknadens parter ifråga omackord som löneform. Arbetsgivarsidan argumenterar för löneformensnegativa inverkan på flera punkter medan Byggnads hävdar detmotsatta. Mot bakgrund av pågående diskussion kringackordssystemet anser vi det av intresse att rama in vad ett antalbyggnadsarbetare har för uppfattning om gruppackord.Syfte: Vårt syfte är att utifrån ett åldersperspektiv utröna hur ett antalbyggnadsarbetare uppfattar att gruppackordet påverkar dem somenskilda individer samt arbetsgruppen som helhet. I anslutning tilldetta vill vi även ta reda på om respondenterna bedömer vissaegenskaper som centrala för att passa in i ackordssystemet.Metod: Vi har valt att utgå från en kvalitativ metod beståendes av niointervjuer där vi vill förstå och tolka respondenternas utsagor.Resultat: Oberoende av ålder kan vi hos respondenterna, som enskilda individeroch som arbetsgrupp, utläsa kollektivistiska drag och egenskaper därlöneformen utgör en viktig del av deras kollektivistiska inställning.Löneformen förstärker även deras instrumentella inställning och densolidariska förgreningen. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka varför vissa elever sällan har med sig träningskläder och träningsskor till lektioner i Idrott och Hälsa.</p><p>För att få svar på syftet har jag utgått från fyra olika grupper av frågeställningar:</p><ol><li>Vilken är elevens och vårdnadshavarnas inställning till ämnet Idrott och Hälsa.</li><li>Hur uppfattar eleverna behovet av träningskläder och träningsskor för att delta i Idrott och Hälsa.</li><li>Vilka orsaker anger eleverna till att de inte har träningskläder med sig på idrottslektionerna.</li><li>Vilka faktorer påverkar själva köpet av träningskläder och träningsskor?</li></ol><p>Studien genomfördes med hjälp av en enkät med fasta svarsalternativ för att samla in data. Populationen bestod av två klasser från skolår 9 respektive två klasser från skolår 7 fördelade på två skolor. Av praktiska skäl valdes två skolor i Sigtuna kommun. Det strategiska urvalet av klasser gjordes av en rektor respektive av en idrottslärare. Antal elever som svarade på enkäten var 69 stycken av 95 möjliga, 32 flickor och 37 pojkar. Andelen av elever som svarade på enkäten var ca 73 procent.</p><p> Resultatet visar att av de 69 eleverna har 11 stycken inte med sig sina träningskläder och träningsskor med sig mellan 5 och 9 gånger eller mer per termin. Resultatet visar också att alla eleverna har träningskläder och träningsskor som de kan ta med till lektionerna i Idrott och Hälsa. Den främsta orsaken till att eleverna inte tar med sig dessa till lektionerna är att de glömmer sina träningskläder och träningsskor hemma på morgon, och att eleverna tycker att det inte behövs träningskläder och träningsskor för att vara med på lektioner i Idrott och Hälsa. De 11 elever som glömmer kläder ofta, uppger dessa att de inte rör sig mycket eller inte är med alls på timmarna. Ämnet Idrott och Hälsa är ett uppskattat ämne bland eleverna, och de elever som har vårdnadshavare som är intresserade av sport och idrott är också de elever som oftast har träningskläder och träningsskor med sig på lektionerna. Hur själva köpet av träningskläder och träningsskor går till, och vem är som är ansvarig för inköp av träningskläder och träningsskor verkar inte ha någon större påverkan på hur ofta eleverna tar med sig sina träningskläder till lektionerna. Resultat visar att de elever som kommer utan träningskläder och träningsskor är de elever som störst antal gånger per termin inte deltar vid idrottslektionerna.</p><p>Slutsatsen av studien är att eleverna har personliga skäl till att de inte har träningskläder och träningsskor med sig till lektionerna i Idrott och Hälsa. Det finns anledning utifrån studiens resultat att i information till elever och vårdnadshavare uppmärksamma betydelsen av funktionell klädsel vid deltagande i ämnet Idrott och Hälsa.</p>

Syftet med det här arbetet är att undersöka varför vissa elever sällan har med sig träningskläder och träningsskor till lektioner i Idrott och Hälsa. För att få svar på syftet har jag utgått från fyra olika grupper av frågeställningar: Vilken är elevens och vårdnadshavarnas inställning till ämnet Idrott och Hälsa. Hur uppfattar eleverna behovet av träningskläder och träningsskor för att delta i Idrott och Hälsa. Vilka orsaker anger eleverna till att de inte har träningskläder med sig på idrottslektionerna. Vilka faktorer påverkar själva köpet av träningskläder och träningsskor? Studien genomfördes med hjälp av en enkät med fasta svarsalternativ för att samla in data. Populationen bestod av två klasser från skolår 9 respektive två klasser från skolår 7 fördelade på två skolor. Av praktiska skäl valdes två skolor i Sigtuna kommun. Det strategiska urvalet av klasser gjordes av en rektor respektive av en idrottslärare. Antal elever som svarade på enkäten var 69 stycken av 95 möjliga, 32 flickor och 37 pojkar. Andelen av elever som svarade på enkäten var ca 73 procent.  Resultatet visar att av de 69 eleverna har 11 stycken inte med sig sina träningskläder och träningsskor med sig mellan 5 och 9 gånger eller mer per termin. Resultatet visar också att alla eleverna har träningskläder och träningsskor som de kan ta med till lektionerna i Idrott och Hälsa. Den främsta orsaken till att eleverna inte tar med sig dessa till lektionerna är att de glömmer sina träningskläder och träningsskor hemma på morgon, och att eleverna tycker att det inte behövs träningskläder och träningsskor för att vara med på lektioner i Idrott och Hälsa. De 11 elever som glömmer kläder ofta, uppger dessa att de inte rör sig mycket eller inte är med alls på timmarna. Ämnet Idrott och Hälsa är ett uppskattat ämne bland eleverna, och de elever som har vårdnadshavare som är intresserade av sport och idrott är också de elever som oftast har träningskläder och träningsskor med sig på lektionerna. Hur själva köpet av träningskläder och träningsskor går till, och vem är som är ansvarig för inköp av träningskläder och träningsskor verkar inte ha någon större påverkan på hur ofta eleverna tar med sig sina träningskläder till lektionerna. Resultat visar att de elever som kommer utan träningskläder och träningsskor är de elever som störst antal gånger per termin inte deltar vid idrottslektionerna. Slutsatsen av studien är att eleverna har personliga skäl till att de inte har träningskläder och träningsskor med sig till lektionerna i Idrott och Hälsa. Det finns anledning utifrån studiens resultat att i information till elever och vårdnadshavare uppmärksamma betydelsen av funktionell klädsel vid deltagande i ämnet Idrott och Hälsa.

Den här systematiska litteraturstudien behandlar elevers inställning till matematik i åldrarna fem till tolv år. Syftet med litteraturstudien är att beskriva elevers inställning till matematik samt identifiera faktorer som kan påverka inställningen. Matematik ses ofta som ett abstrakt och svårt ämne. En negativ inställning till ämnet kan leda till en brist på koncentration och därmed ett minskat lärande, vilket i sin tur påverkar matematikprestationerna. En brist på förståelse för matematik kan skapa frustration och en motvilja mot ämnet. I litteraturstudien har tolv artiklar granskats och sammanställts samt teman har identifierats. Resultatet visade en stor del positiva känslor för matematik i tidiga åldrar. De negativa känslorna framkom till störst del i de högre åldrarna och kan kopplas samman med undervisningsmetoder och ens egen matematiska förmåga. Studien belyser de påverkande faktorerna till elevers inställning samt hänvisar till ett skapande av positiva attityder. Undervisningsmetoder för att skapa positiva inställningar och känslor kring matematik främjas samt ett vuxet stöd från föräldrar och lärare.

Syftet med denna uppsats var att utifrån ett motivationsperspektiv undersöka pojkars inställning till skola, vidare utbildning samt idrott och hälsa. Studien  undersökte detta hos en grupp pojkar som studerade på ett nationellt idrottsutbildningprogram samt pojkar på ett naturvetenskapligt program. Med hjälp av en kvalitativ intervjumetod utgjorde svaren från tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Elevernas svar analyserades utifrån Weinberg och Goulds (2010) motivationsteori om inre och yttre motivation samt Deci och Ryans (2008) self-determination theory. Resultatet visade att pojkarna från båda grupperna överlag hade en god inställning till skolan och ansåg att idrott och hälsa var ett viktigt ämne. I studien framkom det att inställningen till idrott och hälsa delvis berodde på ämnesinnehållet och huruvida de ansåg sig ha användning av det i framtiden. Resultatet visade skilda tankar kring ambitionen att läsa vidare. För pojkarna på naturvetenskapliga programmet ansågs vidare utbildning vara en självklarhet medan pojkarna på NIU istället värderade sin elitidrottssatsning högre.

Efter att ha jobbat ett antal år i förskolan väcktes frågor hos mig om hur vi bemöter nya målområden som i detta fall IKT. Mycket bemöts negativt när det är nytt, men beror detta på brist på kompetens eller rädsla för det nya? Eller tycker pedagogerna att de digitala verktygen inte är något för barn i förskoleåldern? . Jag har intervjuat förskolepedagoger för att se vad de har för inställningar och hur de använder sig av IKT i verksamheten med barnen. Intervjuerna är gjorda i en mellanstor kommun på olika förskolor, med både förskollärare och barnskötare. Arbetet med IKT ser olika ut på förskolorna och det beror på bland annat ekonomi, förskoleledningen och det egna intresset hos pedagogerna.

Denna studie undersöker åtta pedagogers inställning och kunskaper inom naturvetenskap samt hur inställningen och de olika kunskaperna inom ämnet kan påverka den dagliga verksamheten. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger från fyra olika förskolor inom en kommun i norra Sverige. Studien visar att deras inställning till naturvetenskap varierar. Vi kan se att deras inställning kan ha ett samband med deras tidigare erfarenheter av ämnet. Beroende på vilken inställning och vilka ämneskunskaper pedagogerna har, tror vi att deras planering av den fysiska miljön påverkas. Pedagogerna anser att naturvetenskap bearbetas på olika sätt beroende om barnen befinner sig inomhus eller utomhus. Angående de åtta pedagogernas kunskaper om naturvetenskap har vi kommit fram till att många av de kunskaperna berör biologi. Vår studie visar även att pedagogerna anser att ämneskompetens inom naturvetenskap inte är något negativt att ha och pedagogernas intresse för naturvetenskap är viktigt för arbetet med det. De ämneskunskaper som flera pedagoger har, har de fått med sig via utbildning.

<p>Abstract</p><p>A Vindication of the Rights of Woman was written by Mary Wollstonecraft. It was published in 1792 and as the titel reveals it dicusses what kind of rights women ought to have. Several authors, who have argued that women should not have the same rights as men, are mentioned in the book. One of them is Rousseau. His thoughts about different education for girls and boys are shown in Émile. Whereas Wollstonecraft and Rousseaus ideas about the meaning of gender fell apart, the discussion about gender and how it affects us is still a popular subject in 2006.</p><p>The aim of this essay was to see what kind of attitude teachers from a school, located in the south of Stockholm, had towards gender and gender roles. The teaching-plan brings up the subject by saying that it is important to encourage the students to not reastrain themselves because of which gender they have. However, the literature that has been used in this essay shows that boys and girls get treated differently, because of their gender. The method that was used is interviews with the teachers, which became twelve interviews with twelve teachers. The result shows that the teachers had different attitudes towards the subject. While a few of them seemed very interested of the subject, most of them were not working activley to fulfil what is said in the teaching-plan. Many of the teachers were aware of how they themselves made a clear difference between boys and girls. The girls are seen as more fragile than the boys who get a rougher treatment. Three of the teachers showed a lot of excitement during the interview and they worked a lot with gender issues, trying their best to not treat the students differently on the basis of gender. However, almost all of the interviewed theachers wanted to work more with the subject. One of the obstacles that was mentioned was not knowing how to proceed. They requested more material, such as exercises they could do in the classroom and among the other teachers. Another obstacle seemed to be the management, who had shown very little interest in the subject.</p><p>Keywords: genus, könsroller, inställning, lärare, elever, könstillhörighet.</p>

<p>Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera inställningen till barn med rörelsehinder hos föräldrar till barn utan rörelsehinder med särskild tonvikt på föräldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade på en enkät, speciellt utvecklad för detta ändamål. Föräldrar visade i genomsnitt en positiv inställning till barn med rörelsehinder. Föräldrars inställning påverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhället och funderingar om samlevnadsfrågor med dessa barn. Föräldrar med svensk bakgrund visade mindre tendens att vilja beskydda barn med rörelsehinder, var mer positiva till dessa barns roll i samhället och till tanken att leva med dessa barn samt de visade mer positiv inställning än föräldrar med grekisk bakgrund. Vistelsens längd i Sverige påverkade inte inställningen hos greker. Resultaten diskuteras inom ramen för Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell med hänsyn till kulturella skillnader mellan de två föräldragrupperna.</p>