Vi har i den här uppsatsen fokuserat på hur Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) kan användas av pedagoger i en förskoleklass. Syftet har varit att undersöka hur IKT används samt göra en inventering av IKT-relaterat material. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod genom observation, fotografering samt intervju. Vi utförde vår empiriska undersökning i en förskoleklass där det arbetade två pedagoger. Efter vår inventering blev pedagogerna förvånade över att de hade så mycket IKT-relaterat material i klassrummet. När vi bearbetat och analyserat vårt material kom vi fram till att pedagogens inställning till IKT är betydelsefull för att det ska användas av pedagogen. Vidare är det viktigt att det finns IKT-relaterad utrustning i nära anslutning till klassrummet för att användningen ska ske spontant. De pedagoger vi intervjuat anser att det bör finnas fler datorer än en i anslutning till klassrummet för att datorerna ska kunna användas i verksamheten. Både pedagogerna vi har intervjuat och litteraturen vi läst påpekar vikten av att skolan följer med i samhällets utveckling, eftersom lärandet enligt de båda källorna måste förändras för att tillfredställa arbetsmarknaden.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med den aktuella studien var att undersöka inställning till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos gymnasieelever i årskurs 2 på det naturvetenskapliga programmet. • Vilka är de vanligaste motivationsfaktorerna till att eleverna deltar i idrott och hälsa? • Hur ser sambandet ut mellan elevernas inställning till ämnet idrott och hälsa och motivationstyp? • Finns det några skillnader i inställning till ämnet idrott och hälsa och motivationstyp mellan könen? Metod För att samla in data till undersökningen användes en kvantitativ enkätmetod. Målgruppen bestod av 122 gymnasieelever i årskurs två som studerade på det naturvetenskapliga programmet. Eleverna valdes ut från två gymnasieskolor i Stockholm. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS där signifikansnivån sattes till (p<0,05). Resultat Analysen av enkätsvaren visade att den främst förekommande anledningen till att de motiverade eleverna deltar i idrott och hälsa utgörs av faktorn upplevelse. Resultaten visar på ett starkt negativt samband mellan amotivation och inställning, vilket innebär att elever med en hög amotivation med största sannolikhet även har en negativ inställning till idrott och hälsa. Den inre- samt yttre motivationen har ett positivt samband i förhållande till inställningen. Detta innebär att elever med en hög inre- eller yttre motivation med största sannolikhet har en positiv inställning till idrott och hälsa. Det fanns en statistiskt säkerställd skillnad mellan könen gällande inställning och motivationstyp till ämnet idrott och hälsa, där en större andel pojkar var positivt inställda och en större andel flickor var amotiverade. Slutsats Studiens resultat pekar på centrala faktorer som lärare i idrott och hälsa kan få nytta av i sin undervisning. Undersökningen visar vilka faktorer som är viktiga för att kunna bibehålla motivation hos elever som har en inre- eller yttre motivation, samt vilka faktorer som är väsentliga för läraren att ta hänsyn till för att skapa motivation hos de amotiverade eleverna och därmed bygga upp en positiv inställning till idrott och hälsa.

Organdonation förkommer i hela världen och fungerar på ett likvärdigt sätt. Organdonation och organdonationsprocessen är något som sjuksköterskor kan stöta på under sitt arbete inom akutsjukvården. Organdonationsprocessen ser ut ungefär på samma sätt världen över, men upplevs på olika sätt. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva sjuk-sköterskors inställning till och upplevelser kring organdonation och organdonationsprocessen då en patient avlidit. De frågeställningar som författarna hade var sjuksköterskors inställning till organdonation och vilka upplevelser sjuksköterskor hade kring organdonationsprocessen. Totalt sett verkar sjuksköterskor ha en positiv inställning till organdonation, även om inte alla sjuksköterskor har tagit ställning till det för egen del. Det fanns en brist på kunskap och utbildning bland sjuksköterskor och det framkom att de tyckte att det känns obehagligt att vårda någon som var levande men ändå död. De flesta tycktes dock vara överens om att donation är något positivt och att det görs av en god anledning. Författarnas slutsats var att utbildning behövs för att öka kunskapen om organdonation. Utbildning behövs också för att sjuksköterskan skall känna sig mer trygg i sin roll kring organdonationsprocessen

Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lärares inställning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se på vilket vis och i vilken utsträckning musik förekommer. Vår utbildning riktar sig främst mot grundskolans tidigare år och utifrån det valde vi att genomföra vår studie inom samma yrkesgrupp som vi själva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi själva har av hur och hur mycket musik används på skolor gjorde att vi ville undersöka lärarnas inställning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver. Vi syftar till att bland annat undersöka hur mycket plats musik ges samt om lärarna anser att det finns mål med de aktiviteter de väljer att genomföra, och om det finns upplevelser eller kunskaper om musik som de vill att eleverna skall få med sig under sin skoltid. Metod Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod med delvis strukturerade intervjufrågor. Utifrån ett strategiskt urval av de undersökningspersoner som deltagit i vår studie utgick vi i vår analys från ramfaktorteorin. Det betyder att samtliga personer som deltar i undersökningen ryms inom samma ramar och de har alla liknande faktorer som påverkar de val och prioriteringar de gör i sina arbetssituationer. Vi var båda närvarande vid samtliga intervjuer och alla intervjuer har spelats in för att vara till hjälp vid vår analys och i tolkningsprocessen. Resultat Resultatet visade att majoriteten av lärarna använder sig av musik i den pedagogiska verksamheten på olika sätt. Lärarna använder musik av olika skäl, och det mest framträdande skälet är att de anser att eleverna behöver utöva estetiska arbetsformer lite då och då för att orka med den övriga verksamheten. Musik används också för att stärka elevernas gruppsammanhållning och inlärningsförmåga, och för att pedagogerna anser att det är viktigt att eleverna har roligt.

Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera inställningen till barn med rörelsehinder hos föräldrar till barn utan rörelsehinder med särskild tonvikt på föräldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade på en enkät, speciellt utvecklad för detta ändamål. Föräldrar visade i genomsnitt en positiv inställning till barn med rörelsehinder. Föräldrars inställning påverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhället och funderingar om samlevnadsfrågor med dessa barn. Föräldrar med svensk bakgrund visade mindre tendens att vilja beskydda barn med rörelsehinder, var mer positiva till dessa barns roll i samhället och till tanken att leva med dessa barn samt de visade mer positiv inställning än föräldrar med grekisk bakgrund. Vistelsens längd i Sverige påverkade inte inställningen hos greker. Resultaten diskuteras inom ramen för Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell med hänsyn till kulturella skillnader mellan de två föräldragrupperna.

Abstract A Vindication of the Rights of Woman was written by Mary Wollstonecraft. It was published in 1792 and as the titel reveals it dicusses what kind of rights women ought to have. Several authors, who have argued that women should not have the same rights as men, are mentioned in the book. One of them is Rousseau. His thoughts about different education for girls and boys are shown in Émile. Whereas Wollstonecraft and Rousseaus ideas about the meaning of gender fell apart, the discussion about gender and how it affects us is still a popular subject in 2006. The aim of this essay was to see what kind of attitude teachers from a school, located in the south of Stockholm, had towards gender and gender roles. The teaching-plan brings up the subject by saying that it is important to encourage the students to not reastrain themselves because of which gender they have. However, the literature that has been used in this essay shows that boys and girls get treated differently, because of their gender. The method that was used is interviews with the teachers, which became twelve interviews with twelve teachers. The result shows that the teachers had different attitudes towards the subject. While a few of them seemed very interested of the subject, most of them were not working activley to fulfil what is said in the teaching-plan. Many of the teachers were aware of how they themselves made a clear difference between boys and girls. The girls are seen as more fragile than the boys who get a rougher treatment. Three of the teachers showed a lot of excitement during the interview and they worked a lot with gender issues, trying their best to not treat the students differently on the basis of gender. However, almost all of the interviewed theachers wanted to work more with the subject. One of the obstacles that was mentioned was not knowing how to proceed. They requested more material, such as exercises they could do in the classroom and among the other teachers. Another obstacle seemed to be the management, who had shown very little interest in the subject. Keywords: genus, könsroller, inställning, lärare, elever, könstillhörighet.

I undersökningen vill vi ta reda på mer om lärarnas inställning till kursplanerna stärvans- och uppnåendemål gällande NO för grundekolans tidigare del. Vi vill också ta reda på om eleverna når uppnåendemålen för NO i år 5. På grund av olika omständigheter, kunde inte alla mål undersökas. Skolverket genomförde 2003 ett kunskapsprov med eleverna i år 9 som mätte deras kunskaper i NO. I biologi var en fjärdedel godkända och i fysik och kemi var en tredjedel godkända. Samma år genomfördes en internationell undersökning, rörande NO kunskaper, där svenska elever i år 8 deltog. I jämförelse med de övriga 20 deltagarländerna placerade sig de svenska eleverna bättre än genomsnittet. Resultatet var dock sämre än motsvarande undersökning från 1995. Vi gjorde tre kvalitativa intervjuer med lärare och två med skolledare. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av diskursanalys. Vi delade ut ett kunskapsprov till nio klasser i år 6 för att mäta kunskapsnivån. Provet utgick från kursplanernas uppnåendemål i år 5. Vi ser ett flertal olika diskursdrag beträffande vad lärarna strukturerar sin planering utifrån, vilka olika metoder lärarna anser vara viktiga samt vilken syn de har på kursplanernas utformning och hur de används. Resultatet på kunskapsprovet visar att totalt sett har 59 % godkänt resultat. I biologi är 66,5 % godkända, i fysik 53 % och i kemi 51 %. Någon specifik orsak som förklarar resultatet kan inte urskiljas däremot finns flera möjliga.

Syftet med detta arbete är att studera inställningen till tävlingsmomentet på idrottslektionerna bland pojkar och flickor i årskurs 8. Frågeställningarna är följande:   -          Finns det några likheter mellan pojkar och flickors inställning till tävlingsmomentet på två skolor i Jönköpings kommun? -          Finns det några skillnader mellan pojkar och flickors inställning till tävlingsmomentet på två skolor i Jönköpings kommun?   För att få svar på dessa frågor genomfördes en enkätundersökning bland elever i årskurs 8 på två skolor i Jönköpings kommun. Studien omfattade 89 pojkar och flickor. Resultatet av enkäterna sammanställdes med hjälp av ett Two-Sample Kolmogorov-Smirnov test med variabeln kön. Resultatet visar att det råder en positiv inställning till tävlingsmomentet bland en majoritet av pojkar och flickor. I 14 av 16 frågor går det inte att statistiskt säkerställa några skillnader mellan pojkar och flickors inställning till tävlingsmomentet.  Det framkommer att varken pojkar eller flickor mår dåligt av att tävla mot andra på lektionerna. Det är även mer populärt att tävla tillsammans i lag jämfört med att tävla individuellt. Trots de få statistiskt säkerställda skillnaderna går det att utläsa vissa nyansskillnader där pojkar verkar vara lite mer positivt inställda till tävlingsmomentet i några påståenden. Två exempel är, jag tycker det ska vara mycket tävling på idrottslektionerna samt att goda prestationer i tävlingar borde värderas högt i betygen.

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som drabbar allt fler människor i världen, och problemet beräknas öka bland befolkningen. Många människor med fetma får hjälp av sjukvården för att få stöd i en livsstilsförändring. Alla patienter har rätt att bli behandlade med respekt och värdighet, utifrån den de är, oberoende av kroppsstorlek eller personlighet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder och förhållningssätt till patienter med fetma utifrån tidigare forskning. Metod: Studien bestod i en litteraturöversikt över tidigare publicerad forskning. Datamaterialet som format resultatet inom ämnet begränsades till åtta vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Fem teman med subtema framstår: känsligheten runt patientens vikt och livssituation, -patientens eget ansvar för sin vikt och livsföring, -beteende och personlighet, -kunskap, utbildning och utrustning, -sjuksköterskans ansvar. Slutsats: Sjuksköterskors attityder till patienter med fetma, positiva och negativa, påverkar patientens möjlighet att uppleva tillfredsställelse och genomföra en livsstilsförändring. I studien framgår även att en god relation mellan patient och sjuksköterska är en förutsättning för att patienten ska få förtroende för sjuksköterskan och känna sig trygg i sin situation.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilken betydelse lärarenhar för elevens motivation till lärande i skolan. Fokus i studien ligger på att se hurmotivation från lärare kan påverka elevers inställning till skolarbetet och skolan, menockså vilka olika metoder som lärare kan använda sig av för att motivera elever. Studienär gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att läraren är en av flerakällor till elevers motivation, men inte den enda. Vidare visar resultaten att relationenmellan lärare och elev kan vara betydelsefull för elevens inställning till skolarbetet.Lärare kan använda sig av olika metoder för att motivera elever, i studien har docksamtal mellan elev och lärare framkommit som ett ofta använd och effektiv metod.