<p>Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande. Däremot finner vi att anglosaxiska styrelseledamöter möjligen driver fram optionsprogram i svenska börsbolag, men kausaliteten kan vara omvänd.</p>

Ägarstruktur har konstaterats vara en viktig del i ett bolags styrmekanism och det har sedan länge pågått en debatt kring vad som karakteriserar en optimal ägarstruktur. Ägarskapet sägs ha en varierad grad av påverkan beroende på typ av dominant ägare. Vi undersöker hur två av de största ägartyperna, familjeägande och institutionellt ägande, påverkar ett bolags värdeskapande när de anses vara dominanta ägare. Urvalet består av 216 icke finansiella bolag listade på Stockholmsbörsen mellan 2010–2015. Resultatet undersöks genom en OLS-regression och visar att både familjeägande och institutionellt ägande har ett positivt samband med ett bolags värdeskapande. Undersökningen studerar även huruvida graden av ägarkoncentration, användandet av röstdifferentierade aktier och aktivt familjeägande påverkar ett bolags värdeskapande.

Volatilitet innehar en central roll inom aktiemarknaden och finansieringssektorn, men endast ett fåtal studier i Sverige har undersökt hur aktieprisvolatilitet påverkas av ägarstruktur. Syftet med denna studie är att belysa sambandet med hjälp av manuell inhämtad och unik ägardata från Visby. Ägarstruktur delas in i fem konkreta ägarstrukturvariabler: storleken på ägarbasen, andelen småägare, ägarbredd, institutionellt ägande och utländskt ägande. Vi finner inget stöd i vår regressionsanalys att ägarstruktur påverkar volatilitet i någon större utsträckning. Tolkningen av resultatet indikerar att andra variabler är betydligt viktigare för volatiliteten än ägarstrukturvariablerna.

Problemformulering och syfte: Syftet är att analysera skillnader och likheter i hur statliga museer i Sverige arbetar med intern kommunikation före och efter införandet av fria entréer samt att undersöka vilka kommunikativa utmaningar museerna möter som organisationer i den offentliga sektorn.
Huvudresultat: Resultatet visar på att de svenska statliga museerna i studien inte har ändrat sin interna kommunikation i anknytning till införandet av fri entré. Det skulle kunna betyda att museer som organisationer i den offentliga sektorn inte är lika självbestämmande som privatägda organisationer, eftersom de i stor utsträckning styrs av politiska beslut. Detta gör att förändringar inom organisationen inte kan ske i samma omfattning. Ur ett institutionellt perspektiv skulle det kunna innebära att de normer museerna efterlever omedvetet även påverkar hur det kommunikativa arbetet bedrivs. Däremot är strategisk kommunikation institutionaliserat i de samtliga fall som undersöktes.

Rankningar är ett prestationsmått som fått ökad spridning i samhället. Studier har visat att rankningslistor kan leda till att organisationer blir lika varandra genom att det sker en anpassning till mätningarna. Det finns ett ökat intresse bland akademiska forskare och praktiker kring vilka konsekvenser rankningar får för organisationer, och det krävs vidare studier för att klargöra detta. I denna studie utforskades vilka konsekvenser rankningslistan Patienttoppen har haft för landstingsägda respektive privata vårdcentraler i Uppsala. Fyra verksamhetschefer och landstingets primärvårdsdirektör har intervjuats. Resultatet har visat på skillnader i huruvida rankningslistan har haft konsekvenser för vårdcentralerna. Det har varit variation mellan de privata vårdcentralernas konsekvenser, då rankningslistan till viss del inneburit verksamhetsförändringar för den ena vårdcentralen men inte för den andra. För de landstingsägda vårdcentralerna och primärvårdsdirektören har rankningslistan inte haft några konsekvenser.

No description available.

Innovationsförmåga är viktigt för företags konkurrenskraft och är kopplad till ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet i samhället. Tidigare forskning har undersökt aktielikviditetens inverkan på innovationsförmågan hos amerikanska bolag men har kommit fram till motstridiga resultat. Vi utför multipla linjära regressionsanalyser på data från de 36 företag noterade på Stockholmsbörsens primära marknader som har varit noterade och haft FoU-kostnader 2004-2013. Vi kan inte finna ett statistiskt signifikant samband mellan aktielikviditet och innovationsförmåga. Indelning av företag efter storlek eller ägarstruktur påverkar inte det förhållandet. Vi tänker oss att kontrollen över svenska börsbolag är så pass koncentrerad att förändrad aktielikviditet inte påverkar makt-förhållandena till en sådan grad att företagsledningars incitament till innovativa satsningar förändras. Framtida forskning får utröna närmre varför det inte tycks finnas ett samband på den svenska marknaden trots att det eventuellt finns det på den amerikanska.

Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande. Däremot finner vi att anglosaxiska styrelseledamöter möjligen driver fram optionsprogram i svenska börsbolag, men kausaliteten kan vara omvänd.

Corporate Social Responsibility (CSR) har ägnats substantiell uppmärksamhet bland lagstiftare, akademiker och praktiker. Samhället ställer idag allt högre krav på företagens hållbarhetsarbete. Det huvudsakliga intresset har varit de olika drivkrafterna bakom CSR, där en potentiell determinant är företagens ägarstruktur. Tidigare forskning indikerar attf öretagens ägarstruktur är relaterat till företagens CSR-prestation. Denna studie undersöker huruvida ägarkoncentration, familjeägande samt institutionellt ägande påverkar företagens CSR-prestation i Sverige. Studien, (med en deduktiv ansats) vars teoretiska grund utgår ifrån agentteorin, använder detaljerad ägardata över svenska börsnoterade företag och Folksams Index för hållbart företagande används som mått på företagens CSR-prestation. Urvalet består av 718 företagsår från svenska börsnoterade företag för åren 2007, 2009, 2011 och 2013. Studiens empiriska resultat indikerar ett positivt signifikant samband mellan ägarkoncentration och CSR-prestation samt mellan familjeägande och CSR-prestation. Vidi nteraktionen mellan familjeägande och röstdifferentierade aktier föreligger ett signifikant negativt samband med CSR-prestation. Inget signifikant samband kunde påvisas för institutionellt ägande. Regressionsmodellerna kontrollerar för företagets storlek, lönsamhet, skuldsättning samt fasta effekter för bransch och år. Vårt resultat ger indikationer på att ägarstrukturen är av betydelse för företagens CSR-prestation.

Problem: I takt med högre politiska målsättningar kring klimat- och miljöfrågor samt ökade krav från samhället tvingas allt fler företag att ställa om sin verksamhet till att bli mer miljövänlig. Detta kan förklaras med institutionell teori och legitimitetsteori. För att genomföra den gröna omställningen på ett konkurrenskraftigt sätt krävs innovativa entreprenörer som skapar nya metoder, processer och rutiner. Ett led i detta är att utveckla och förnya kapitalanskaffningsmetoder för finansiering av den gröna omställningen. Det finns sparsamt med studier som beskriver en nyskapande process i en etablerad verk-samhet utifrån ett perspektiv av institutionellt entreprenörskap. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utfärdandet av gröna obligationer som finansieringsmetod, som en nyskapande process i en etablerad organisation. Metod: Detta görs genom en fallstudie på LKAB som var först i världen i sin bransch att emittera gröna obligationer i syfte att finansiera en grön omställning. Empirin inhämtas genom intervjuer med de centrala aktörerna i processen. Resultat: Resultatet besvarar frågan om huruvida organisationer eller aktörer kan förnya sig och vara innovativa om deras handlingar bestäms och begränsas av den institutionella miljön som de vill förändra, samt om denna process är institutionellt entreprenörskap.  Resultatet beskriver processens olika steg och identifierar viktiga händelser, svårigheter och lärdomar i och av processen att emittera gröna obligationer. Slutsatser: Slutsatserna visar att en process att emittera gröna obligationer kräver resurser i termer av tid och kompetens. Det är avgörande med ett välfungerande tvärfunktionellt samarbete och vikten av att känna sin egen verksamhet samt kommunikativ förmåga betonas. Lärdomar från processen är att ett lyckat resultat underlättas av ett bra case och ett starkt internt stöd. Externt tryck från politik och samhälle skapar legitimitet och trovärdighet i processen. / Problem: In step with higher political goals regarding climate and environmental issues and increased demands from society, more and more companies are forced to change their operations to become more environmentally friendly. This can be explained by institutional theory and legitimacy theory. Implementing the green transition in a competitive way requires innovative entrepreneurs who create new methods, processes and routines. One part of this is to develop and renew capital raising methods for financing the green transition. There are few studies that describe an innovative process in an established business from a perspective of institutional entrepreneurship. Aim: The aim of this study is to describe and analyse the issuance of green bonds as a financing method, as an innovative process in an established organization. Method: This is done through a case study at LKAB, which was the first in the world in its industry to issue green bonds in order to finance a green transition. The empirical data is obtained through interviews with the key actors in the process. Results: The result answers the question of whether organizations or actors can innovate and be innovative if their actions are determined and limited by the institutional environment they want to change, and whether this process is institutional entrepreneurship. The result describes the various steps in the process and identify important events, difficulties and lessons learned in and of the process of issuing green bonds. Conclusions: The conclusions show, among other things, that a process of issuing green bonds requires resources in terms of time and expertise. It is crucial to have a well-functioning cross-functional collaboration and the importance of knowing one's own business and communicative ability is emphasized. Lessons from the process are that a successful result is facilitated by a good case and strong internal support. External pressure from politics and society creates legitimacy and credibility in the process.