Uppsatsen undersöker hur förtroendet ser ut för tjänsten stöd och matchningsföretag (STOM) bland de arbetslösa som deltar i programmet i Malmö stad, samt undersöka vilka faktorer och orsaker som ligger bakom den förtroendenivå deltagaren har för tjänsten. Studien förklarar dessa argument och demografiska faktorer utifrån de teoretiska begreppen Institutionell prestation, Individens utvärdering av institutionell prestation samt en komplettering av Bo Rothsteins teori om bemötande. Som metod används digitala enkäter riktad mot STOM-deltagare. Resultatet av studien visar att majoriteten av respondenterna, 61,9%, har lågt förtroende för STOM-tjänsten medan 8,5% av respondenterna befinner sig på en medelnivå och 29,6% har högt förtroende för tjänsten. Utifrån de teoretiska begreppen är den främsta orsaken bakom dess förtroendenivå hur respondenterna upplevt att STOM har presterat, det vill säga vilka resultat som framkommit av deras tid hos STOM, samt vilka personliga åsikter de har haft om tjänstens prestation. Fler orsaker och faktorer bakom dessa förtroendesiffror presenteras och diskuteras utförligt under studien.

Vi undersöker sambandet mellan volatilitet och institutionell breadth of ownership på Stockholmsbörsen mellan 2010 och 2018. Denna undersökning är unik eftersom vi använder breadth of ownership som mått på institutionellt ägande. Den från litteraturen formade hypotesen att institutionellt ägande bör ha en dämpande effekt på volatiliteten motbevisades. Vi fann istället att större breadth of ownership förknippas med högre volatilitet i medelstora och stora företag, medan sambandet inte var signifikant i små företag. Vidare såg vi att småbolag som lämnat utdelning förknippades med en högre volatilitet. Vi menar att dessa observationer till stor del kan förklaras av att institutioner skapar volatilitet i aktier de äger som följd av ökade handelsvolymer. / This paper investigates the relationship between stock return volatility and institutional breadth of ownership on the Swedish stock market during the period from 2010 to 2018. Our paper is unique in its form since we are using institutional breadth of ownership as a proxy for institutional ownership. The hypothesis is based on prior literature that suggests institutional ownership and volatility should be negatively correlated. Instead we found the relationship to be positive in medium and large firms, and not significant in small firms. Furthermore, we found that small firms that pay dividends have had a significant positive relation to volatility. We suggest that these observations largely can be explained by institutional investors increasing trading volumes, and as an extension increasing volatility.

Studiens syfte är att undersöka utmaningarna som organisationskulturen inom ett mindre företag kan stå inför i samband med övergången från fysisk arbetsplats till hybridarbetsplats. Studien antog en mixad metod där 16 semistrukturerade intervjuer genomfördes samt en enkät baserad på intervjuerna. Intervjuerna analyserades tematiskt och enkäten med klusteranalys. Studien kommer fram till att övergången till hybridarbete inverkar på företagskulturen genom att öka flexibilitet och autonomi hos medarbetarna men det kräver en större tillit från ledningen. Ledarskap, kommunikation och samarbete kan även komma att påverkas. Konsultbolag tenderar vara mindre känsliga för förändringar och att ett tillitsfullt ledarskap och en stark öppen företagskultur är viktigt för en hållbar övergång till hybridarbete. / The purpose of this study is to study the challenges that the organizational culture of an SME may experience during the transition from a conventional workplace to a hybrid workplace. The study used a mixed-method approach where 16 semi-structured interviews were conducted, followed by a questionnaire with 30 responses. The interviews were analyzed thematically and the questionnaire with cluster analysis. The study concludes that the shift to hybrid work impacts organizational culture by increasing employee flexibility and autonomy, but it requires higher levels of trust from management. Leadership, communication, and collaboration may also be affected. Consulting agencies tend to be less sensitive to change and that trustful leadership and a strong open organizational culture are important for a sustainable transition to hybrid work.

Redovisningskonsultens reaktioner på förändringarna som digitaliseringen medför är ett relevant ämne att studera eftersom digitaliseringens utveckling i form av bland annat automatiserade arbetsuppgifter är något som är en pågående process. Särskilt intressant är det att studera redovisningskonsultens reaktioner på förändringarna eftersom redovisningskonsultens reaktioner kan påverka implementeringen av digitala arbetssätt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka reaktioner och känslor som kommer till uttryck hos de redovisningskonsulter som är verksamma inom redovisningsbranschen till följd av digitaliseringens påverkan och förändringar. Studien baseras på kvalitativ forskning i form av semistrukturerade intervjuer med sex redovisningskonsulter för att försöka tolka och förstå deras upplevelser kring de förändringar digitaliseringens utveckling medför på deras yrkesbransch. Intervjuerna kompletteras med en kvantitativ metod i form av enkätutskick. Studien använder sig av institutionellt arbete som den huvudsakliga referensramen, vilken kompletteras med diffusion of innovation i syfte att kunna förklara varför vissa redovisningskonsulter accepterar, respektive avvisar de digitala förändringarna. Med hjälp av teorierna syftar studien till att kunna besvara varför redovisningskonsulter till följd av sina reaktioner och känslor engagerar sig i att skapa, bevara eller förstöra institutioner. Den huvudsakliga slutsatsen studien kommit fram till är att redovisningskonsulter på en redovisningsbyrå aktivt arbetar för att skapa och bevara institutionen. Det finns inga reaktioner och känslor bland deltagarna som tyder på att de vill förstöra den befintliga institutionen eller att det råder något missnöje kring den. De som har varit verksamma i branschen under en kortare tid tycks ha en mer positiv inställning till förändringarna och arbetar aktivt för att deras byrå ska gå mot dito. Däremot tycks de som varit verksamma under en längre tid påvisa reaktioner och känslor som tyder på att de visar motstånd till förändringarna. Att vissa redovisningskonsulter är motståndare kan förklaras av graden av osäkerhet som kommer med digitaliseringens utveckling. / Accounting consultants’ reactions to the changes that digitalization entails are a relevant subject to study since the development of digitalization in the form of, among other things, automated tasks are an ongoing process. It is particularly interesting to study the reactions of accounting consultants to the changes, as their reactions can affect the implementation of digital working methods. The purpose of the following study is to investigate what reactions and emotions are expressed by the accounting consultants who are working in the accounting industry as a result of the digitalization’s influence and changes. This study is based on qualitative research with semi-structured interviews of six accounting consultants to try to interpret and understand their experiences regarding the changes that the development of digitalization brings to their professional sector. The interviews were complemented by a quantitative method in the form of survey mailing. This study used institutional work as the main theoretical framework, which is supplemented by the diffusion of innovation in order to be able to explain why some accounting consultants accept or reject the digital changes. Using these theories, this study aims to answer why accounting consultants, as a result of their reactions and emotions, engage in creating, maintaining or disrupting institutions. The main conclusion reached by the study is that accounting consultants in one accounting firm actively work to create and maintain institutions. There are no feelings among the participants that indicate that they want to disrupt the existing institution or that there is some dissatisfaction about it. Those who have been working in the accounting industry for a shorter period seem to have a more positive attitude towards the changes and therefore actively works to ensure that their agency moves towards the changes. However, those who have been working in the accounting industry for a long time seem to demonstrate reactions and emotions which show that they are contradictory to changes. The fact that some accounting consultants are opponents of changes can be explained by the degree of uncertainty that comes with the development of digitalization.

<p>Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 års Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förändringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehållsanalys av Kulturutredningens betänkande. New Public Management (NPM) är en uppsättning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har påverkat verksamheter inom bland annat vård, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebär ökat fokus på uppföljning och utvärdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sätter upp mål, operationaliserar dem till mätbara prestationer som kopplas till finansiering. Vi har tagit ett institutionellt perspektiv på dessa idéer. Reformförslaget som presenteras kan relateras till de idéer som finns inom NPM. Aktörerna är inte medvetna om den institutionella kontexten, utan tror att de handlar rationellt. Vi menar att de har utgått från ett positivistiskt modernistiskt perspektiv.</p><p> </p> / <p>The purpose of this paper is to examine the ideas behind the rethinking of Sweden’s cultural policy (Kulturutredningen) and if the ideas are related to the abstract management system "New Public Management". In the quest to do this we performed a qualitative content analysis. In the last decades, New Public Management (NPM) has been a popular style in the organization of the Swedish public service. NPM indicates a shift towards an increase of evaluations and control of the public sphere by operational, measureable goals that sets the terms for the financial allowance. In this paper we are trying to understand ideas through an institutional perspective. In our conclusion we describe the reform the rethinking suggests as under influence of NPM-ideas. The rethinking doesn’t recognize its institutional context and the influence of the NPM-ideas. Instead we are asserting that they are suggesting a rational reform. We claim that they have a perception of the world as right and wrong choices, and that one rationally can choose the right.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att göra en deskriptiv studie av drivkrafter bakom Debasers uppkomst och utveckling på Stockholms livemusikscen samt försöka identifiera dominerande idéer på fältet som kan ha påverkat Debaser och livemusikscenens utveckling. Med fält syftar vi på fältet för musikbranschen. Inom fältet ryms bland andra olika aktörer på livemusikscenen, boknings- och skivbolag, musiker och kulturpolitiker.</p><p>Uppsatsen är en kvalitativ studie som till stor del baseras på primärdata från intervjuer med Debasers grundare och med personer inom fältet för musikbranschen. Vid intervjuerna har vi utgått ifrån en semistrukturerad intervjuguide som tar upp vissa teman och förslag på specifika frågor baserade på syftet och den givna referensramen för studien. Referensramen består av teorier inom det institutionella perspektivet, organisationsidentitet, entreprenörskap och tillväxt.</p><p>De slutsatser som vi kommit fram till är bland annat att Debasers uppkomst till stor del möjliggjordes av tre dominerande idéer inom fältet som kommit att påverka Stockholms livemusikscen. Till att börja med fanns en idé om att det fanns en brist på Stockholms livemusikscen, vilket var något som konstaterats från många håll. Debasers grundare som redan var aktiva inom fältet kände av denna brist som i sin tur skapade ett utrymme för dem som intentionellt handlande entreprenörer att starta sin verksamhet. Även den andra idén om att det skedde ett så kallat attitydskifte från politiskt håll gentemot pop och rock men även mot själva livemusikscenen skapade ytterligare möjligheter för Debasers grundare att förverkliga sin affärsidé. Attitydskiftet påverkade inte bara Debaser utan även andra entreprenörer inom fältet vars möjligheter att skapa nya livemusikscener ökade i kölvattnet av Debasers uppkomst, så kallade svärmar. Den tredje idén var att det skett ett fokusskifte inom fältet då livemusik fått allt större utrymme vilket kan ha påverkat den positiva tillväxt som Debaser haft sedan sin start. Debaser har kommit att bli en stark aktör inom fältet som kämpat för sina intressen och har skapat organisering kring idén om behovet av en levande livemusikscen i Stockholm.</p> / <p>The purpose of this thesis is to do a descriptive study of driving forces behind the origin and development of Debaser on the live music scene in Stockholm and also the dominating ideas within its field. The field is the music business field within which different actors operate, such as booking agents, record companies, musicians, politicians and the live scene itself. <strong></strong></p><p>The study is based on qualitative primary data from interviews with the founders of Debaser and with persons within the field for the music business. When executing the interviews we used a semi-structured template, focusing on specific themes with suggestions for questions based on the purpose and the given frame of reference. The frame of reference of the study consists of theories regarding the institutional perspective, organizational identity, entrepreneurship and growth in small companies. <strong></strong></p><p>The conclusions we have come to is for one that the origin of Debaser was made due to three dominating ideas within the field that has come to affect the scene for live music in Stockholm. The first was an idea of a gap on the scene for live music and that there was a need for a concert venue of middle-size. This idea was confirmed from various actors. The founders of Debaser who were already active within the field were aware of the gap, which in turn enabled them as intentionally acting entrepreneurs to establish their business. The second idea deals with a change of attitude among politicians towards pop and rock music and the scene for live music which also created possibilities for the founders to realize their business. This change of attitude also affected other entrepreneurs within the field, so called swarms that were able to start up new scenes for live music in the wake of Debaser. The third idea deals with a focus shift in the music business that gives live music more space, which could have affected the growth of Debaser in a positive way. As we see it, Debaser has become a powerful actor within the field who works hard to gain its interests and has created organization around the idea of the need of a dynamic scene for live music in Stockholm.</p>

<p>The purpose of this thesis is to examine whether institutional ownership has an influence on CEO compensation in companies where the institutions have invested. In order to fulfil the purpose of the thesis a quantitative study was carried out within the Swedish corporate context where we have studied Swedish institutional investors and companies quoted on the Stockholm Stock Exchange. Our period of study was the financial year of 2007.</p><p>The empirical questions at issue is; Was there a connection between Swedish institutional ownership and the size of the CEO compensation, and, does Swedish institutional ownership lead to a certain type of CEO compensation in terms of structure?</p><p>Our results did not suggest that an increased institutional ownership neither leads to a certain type of salary level nor a certain kind of salary structure. These results contradict earlier American research, which has been done within this area and has previously shown a secured connection.</p><p>The reasons for our results may be many and it is difficult to state any concrete conclusions to why we received differing results. Based on our results we can only state that institutional ownership is not decisive for the formation of CEO compensation. It remains for future research to disprove the results of this study.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur institutionellt ägande påverkar VD-lönerna i de företag i vilka de har investerat. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvantitativ studie inom den svenska företagskontexten där vi studerat bolag som var noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista samt svenska institutionella investerare. Den tidsperiod som studerades var räkenskapsåret 2007.</p><p>De frågeställningar som vi ämnar besvara är dels om det finns ett samband mellan svenskt institutionellt ägande och storlek på VD-lön i svenska börsbolag, dels om svenskt institutionellt ägande leder till en viss typ av VD-lönestruktur i svenska börsbolag.</p><p>Våra resultat visar på intet sätt att ökade ägarandelar för institutioner leder till vare sig en viss typ av lönenivå eller en viss typ av lönestruktur. Detta går emot tidigare amerikansk forskning på området som har funnit just dessa samband.</p><p>Förklaringarna till våra resultat kan vara flera och det är svårt att lägga fram några konkreta slutsatser om vad våra resultat beror på. Utifrån våra resultat så kan vi endast konstatera att institutionellt ägande inte är avgörande för VD-löner utformning. Det återstår för vidare forskning att motbevisa det vi kommit fram till.<em></em></p>

The purpose of this thesis is to examine whether institutional ownership has an influence on CEO compensation in companies where the institutions have invested. In order to fulfil the purpose of the thesis a quantitative study was carried out within the Swedish corporate context where we have studied Swedish institutional investors and companies quoted on the Stockholm Stock Exchange. Our period of study was the financial year of 2007. The empirical questions at issue is; Was there a connection between Swedish institutional ownership and the size of the CEO compensation, and, does Swedish institutional ownership lead to a certain type of CEO compensation in terms of structure? Our results did not suggest that an increased institutional ownership neither leads to a certain type of salary level nor a certain kind of salary structure. These results contradict earlier American research, which has been done within this area and has previously shown a secured connection. The reasons for our results may be many and it is difficult to state any concrete conclusions to why we received differing results. Based on our results we can only state that institutional ownership is not decisive for the formation of CEO compensation. It remains for future research to disprove the results of this study. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur institutionellt ägande påverkar VD-lönerna i de företag i vilka de har investerat. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvantitativ studie inom den svenska företagskontexten där vi studerat bolag som var noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista samt svenska institutionella investerare. Den tidsperiod som studerades var räkenskapsåret 2007. De frågeställningar som vi ämnar besvara är dels om det finns ett samband mellan svenskt institutionellt ägande och storlek på VD-lön i svenska börsbolag, dels om svenskt institutionellt ägande leder till en viss typ av VD-lönestruktur i svenska börsbolag. Våra resultat visar på intet sätt att ökade ägarandelar för institutioner leder till vare sig en viss typ av lönenivå eller en viss typ av lönestruktur. Detta går emot tidigare amerikansk forskning på området som har funnit just dessa samband. Förklaringarna till våra resultat kan vara flera och det är svårt att lägga fram några konkreta slutsatser om vad våra resultat beror på. Utifrån våra resultat så kan vi endast konstatera att institutionellt ägande inte är avgörande för VD-löner utformning. Det återstår för vidare forskning att motbevisa det vi kommit fram till.

Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 års Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förändringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehållsanalys av Kulturutredningens betänkande. New Public Management (NPM) är en uppsättning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har påverkat verksamheter inom bland annat vård, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebär ökat fokus på uppföljning och utvärdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sätter upp mål, operationaliserar dem till mätbara prestationer som kopplas till finansiering. Vi har tagit ett institutionellt perspektiv på dessa idéer. Reformförslaget som presenteras kan relateras till de idéer som finns inom NPM. Aktörerna är inte medvetna om den institutionella kontexten, utan tror att de handlar rationellt. Vi menar att de har utgått från ett positivistiskt modernistiskt perspektiv. / The purpose of this paper is to examine the ideas behind the rethinking of Sweden’s cultural policy (Kulturutredningen) and if the ideas are related to the abstract management system "New Public Management". In the quest to do this we performed a qualitative content analysis. In the last decades, New Public Management (NPM) has been a popular style in the organization of the Swedish public service. NPM indicates a shift towards an increase of evaluations and control of the public sphere by operational, measureable goals that sets the terms for the financial allowance. In this paper we are trying to understand ideas through an institutional perspective. In our conclusion we describe the reform the rethinking suggests as under influence of NPM-ideas. The rethinking doesn’t recognize its institutional context and the influence of the NPM-ideas. Instead we are asserting that they are suggesting a rational reform. We claim that they have a perception of the world as right and wrong choices, and that one rationally can choose the right.

Syftet med uppsatsen är att göra en deskriptiv studie av drivkrafter bakom Debasers uppkomst och utveckling på Stockholms livemusikscen samt försöka identifiera dominerande idéer på fältet som kan ha påverkat Debaser och livemusikscenens utveckling. Med fält syftar vi på fältet för musikbranschen. Inom fältet ryms bland andra olika aktörer på livemusikscenen, boknings- och skivbolag, musiker och kulturpolitiker. Uppsatsen är en kvalitativ studie som till stor del baseras på primärdata från intervjuer med Debasers grundare och med personer inom fältet för musikbranschen. Vid intervjuerna har vi utgått ifrån en semistrukturerad intervjuguide som tar upp vissa teman och förslag på specifika frågor baserade på syftet och den givna referensramen för studien. Referensramen består av teorier inom det institutionella perspektivet, organisationsidentitet, entreprenörskap och tillväxt. De slutsatser som vi kommit fram till är bland annat att Debasers uppkomst till stor del möjliggjordes av tre dominerande idéer inom fältet som kommit att påverka Stockholms livemusikscen. Till att börja med fanns en idé om att det fanns en brist på Stockholms livemusikscen, vilket var något som konstaterats från många håll. Debasers grundare som redan var aktiva inom fältet kände av denna brist som i sin tur skapade ett utrymme för dem som intentionellt handlande entreprenörer att starta sin verksamhet. Även den andra idén om att det skedde ett så kallat attitydskifte från politiskt håll gentemot pop och rock men även mot själva livemusikscenen skapade ytterligare möjligheter för Debasers grundare att förverkliga sin affärsidé. Attitydskiftet påverkade inte bara Debaser utan även andra entreprenörer inom fältet vars möjligheter att skapa nya livemusikscener ökade i kölvattnet av Debasers uppkomst, så kallade svärmar. Den tredje idén var att det skett ett fokusskifte inom fältet då livemusik fått allt större utrymme vilket kan ha påverkat den positiva tillväxt som Debaser haft sedan sin start. Debaser har kommit att bli en stark aktör inom fältet som kämpat för sina intressen och har skapat organisering kring idén om behovet av en levande livemusikscen i Stockholm. / The purpose of this thesis is to do a descriptive study of driving forces behind the origin and development of Debaser on the live music scene in Stockholm and also the dominating ideas within its field. The field is the music business field within which different actors operate, such as booking agents, record companies, musicians, politicians and the live scene itself. The study is based on qualitative primary data from interviews with the founders of Debaser and with persons within the field for the music business. When executing the interviews we used a semi-structured template, focusing on specific themes with suggestions for questions based on the purpose and the given frame of reference. The frame of reference of the study consists of theories regarding the institutional perspective, organizational identity, entrepreneurship and growth in small companies. The conclusions we have come to is for one that the origin of Debaser was made due to three dominating ideas within the field that has come to affect the scene for live music in Stockholm. The first was an idea of a gap on the scene for live music and that there was a need for a concert venue of middle-size. This idea was confirmed from various actors. The founders of Debaser who were already active within the field were aware of the gap, which in turn enabled them as intentionally acting entrepreneurs to establish their business. The second idea deals with a change of attitude among politicians towards pop and rock music and the scene for live music which also created possibilities for the founders to realize their business. This change of attitude also affected other entrepreneurs within the field, so called swarms that were able to start up new scenes for live music in the wake of Debaser. The third idea deals with a focus shift in the music business that gives live music more space, which could have affected the growth of Debaser in a positive way. As we see it, Debaser has become a powerful actor within the field who works hard to gain its interests and has created organization around the idea of the need of a dynamic scene for live music in Stockholm.