Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur yrkesverksamma lärare upplever förutsättningarna för att bedriva relationell pedagogik i praktiken för att synliggöra till vilken grad den svenska högstadie- och gymnasie skolan stödjer den relationella pedagogiken. Metoden som användes var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. En tematisk analys användes för att analysera empirin. Resultatet i studien visar på en instrumentell praxis och en objektiv syn på eleven. Kunskapen om den relationella pedagogiken är begränsad och upplevs vara en erfarenhetsbaserad praxis som bortser från skolans huvudsakliga mål, som enligt empirin är akademisk utveckling. Den akademiska utvecklingen är central även i den relationella pedagogiken, men står inte över andra aspekter som demokratiskfostran, individuell och social utveckling. En ökad standardisering av undervisningen och ökad styrning från Skolverket och skolan som institution efterfrågas. Synen på eleven är objektiv med en på förhand önskad förändring hos eleven som följer en generaliseringsprincip. Det drogs inga generella slutsaster av resultatet från denna studie på grund av att den genomfördes på grundnivå i utbildningen.

Denna kvantitativa studie undersökte om det var möjligt att kategorisera mordbrännares aggression som instrumentell eller reaktiv utifrån Cornells (1996) kodningsguide. Det huvudsakliga syftet med studien var att tillföra en förståelse om hur teorin gällande reaktivt och instrumentell aggression kan tillämpas när det gäller mordbrännare, och därmed även förhoppningsvis utöka användningsområdet för teorin. Studien bygger på 87 fällande domar från Sveriges hovrätter där gärningspersonerna blivit dömda för försök till mordbrand, mordbrand alternativt till grov mordbrand mellan år 2017-2018 från två av hovrätterna och mellan 2016-2018 från fyra av hovrätterna. Domarna bedömdes av två oberoende bedömare, tillika författarna av denna studie. Med en hög interbedömarreliabilitet visade resultatet av undersökningen att det var möjligt att skilja reaktiva gärningspersoner från instrumentella. Variablerna planering och målinriktning förekom i större utsträckning hos de gärningspersoner som klassades som instrumentella, medan variablerna provokation och känslomässig upphetsning oftare förekom hos reaktiva gärningspersoner. Sambanden mellan variablerna omfattning, relation samt ställning i skuldfrågan och typ av aggression var däremot ej signifikanta. Vidare implikationer av studien visar ett utökat användningsområde för Cornells (1996) kodningsguide, men att det finns skäl till att kritisera den dikotoma klassificeringen. Ett alternativ kan vara att utöka klassificeringen, alternativt att för just mordbrännare använda sig av Canter och Fritzons (1998) kodningsguide som är speciellt framtagen för mordbrännare, men har vissa likheter med Cornells (1996).

Förlossningen är en stor händelse i kvinnans och hennes partners liv. Barnmorskan ansvarar för den normala förlossning och skall även ha kunskap kring komplicerad förlossning. Komplicerad förlossning innefattar exempelvis vaginal instrumentell förlossning med tång eller vakuumextraktion (VE) som här benämns sugklocka. Instrumentella förlossningar i Sverige ökar och år 2011 avslutades ca 9 % av förlossningarna instrumentellt. Forskning har visat att förlossning med VE ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse och skapar vårdlidande hos kvinnorna. Lite forskning finns kring kvinnors upplevelse av förlossning med VE. Syftet med studien är därför att belysa kvinnors upplevelse av förlossning som avslutats med VE. På så sätt ökar kunskapen vilket kan bidra till förbättrade förutsättningar för barnmorskor att stödja dessa kvinnor. Individuella intervjuer med åtta kvinnor genomfördes. Kvinnorna var mellan 31-44 år och förlösta mellan 5- 11 månader före intervjutillfället. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes för genomförandet. I resultatet framkom de fem kategorierna; rädsla för ohälsa, känsla av uppgivenhet, behov av stöd från personal, önskan om delaktighet samt avsaknad av det normala och förväntade förlossningsförloppet. Studien visade att kvinnorna upplevde rädsla och smärta vid förlossningen och att behovet av barnmorskans stöd i form av närvaro och information var viktigt för att minska rädslan och öka delaktigheten. För att kvinnorna skulle känna delaktighet var det viktigt att barnmorskan hjälpte dem att få kontroll över förlossningen och motivera dem att fortsätta kämpa. I temat Önskan om att bli bekräftad i det normala under det oväntade och komplicerade förlossningsförloppet framkom att det var betydelsefullt för kvinnorna att VE avdramatiserades utan att det komplicerade förloppet bagateliserades. Vidare forskning kring detta ämne är av stor vikt då barnmorskans kunskap kring känslor i samband med förlossning ökar chanserna för att skapa en positiv förlossningsupplevelse vid förlossningar som avslutas med VE. / Program: Barnmorskeutbildning

The aim of this study is to explore local cultural policy documents in the municipality of Gothenburg Sweden, and, more specifically, to investigate the concepts of cultural planning and instrumental cultural policy. Cultural planning is in this thesis seen as a result of an instrumental view of cultural policy. The theoretical framework consists of the theories of Danish cultural policy researcher Dorte Skot-Hansen. She describes cultural policy in urban areas as founded in motives such as economy, social issues, entertaining and enlightenment. A qualitative text analysis is performed in order to see if the purpose of the cultural policies is to focus on cultural planning as formulated in the document Kulturpolitisk strategi – version 1.0, adopted by the city council in 1998. The chosen city district committees are Centrum, Högsbo, Härlanda, Backa, Askim and Bergsjön. The result indicates that cultural planning in these districts only partly states the goals set by the city council. The city district committee of Bergsjön is an exception. This shows a lack of co-operation between the city district committees and the city council concerning cultural policy. The study shows that the major motive of cultural policy in the city district committees is, following the labels provided by Skot-Hansen, the social motive. In addition to the emphasis the social motive puts on democracy, integration and participation, the study points to the health issue as an essential motive in the cultural policies. / Uppsatsnivå: C

Bakgrund: Det finns motsättningar mellan arbetsmarknadens parter ifråga omackord som löneform. Arbetsgivarsidan argumenterar för löneformensnegativa inverkan på flera punkter medan Byggnads hävdar detmotsatta. Mot bakgrund av pågående diskussion kringackordssystemet anser vi det av intresse att rama in vad ett antalbyggnadsarbetare har för uppfattning om gruppackord.Syfte: Vårt syfte är att utifrån ett åldersperspektiv utröna hur ett antalbyggnadsarbetare uppfattar att gruppackordet påverkar dem somenskilda individer samt arbetsgruppen som helhet. I anslutning tilldetta vill vi även ta reda på om respondenterna bedömer vissaegenskaper som centrala för att passa in i ackordssystemet.Metod: Vi har valt att utgå från en kvalitativ metod beståendes av niointervjuer där vi vill förstå och tolka respondenternas utsagor.Resultat: Oberoende av ålder kan vi hos respondenterna, som enskilda individeroch som arbetsgrupp, utläsa kollektivistiska drag och egenskaper därlöneformen utgör en viktig del av deras kollektivistiska inställning.Löneformen förstärker även deras instrumentella inställning och densolidariska förgreningen. / Uppsatsnivå: C

<p>Trots att facken sedan ett drygt decennium alltmer har övergivit den solidariska lönepolitiken till förmån för en individuell lönepolitik är kunskapen bristfällig om vilka konsekvenser det får på medlemmarnas fackliga attityder och beteenden. Baserad på enkätdata från 631 offentliganställda inom Kommunal och Vårdförbundet undersökte denna studie betydelsen av individuell lön och facklig lönepolitik för facklig tillfredsställelse, intention till fortsatt medlemskap samt facklig aktivitet. För att inte överskatta betydel-sen av lönefrågor togs även hänsyn till demografi- och arbetsklimatfaktorer. Resultatet pekar på att lönefrågor har en stor betydelse för olika typer av fackligt engagemang. Ideologisk identifikation med lönepolitiken är generellt en starkare prediktor jämfört med instrumentella skäl, även om dessa till skillnad från tidigare forskning också har betydelse för intentionen till mer aktivt deltagande. Paradoxalt nog uppvisar de mest positiva till individuell lön den lägsta intentionen att kvarstå som medlemmar. Sammantaget tyder resultatet på behovet av en fortsatt utbyggnad av medlemsförmåner, en tydligare kommunicerad lönepolitik och mer del-aktighet i utformandet av bedömningskriterier.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i grundskolan har för attityder till moderna språk. Studien har bedrivits i två städer i södra Sverige, varav den ena staden är dubbelt så stor som den andra. Skolan i den större staden har ett upptagningsområde som endast sträcker sig inom stadsbebyggelse, medan skolan i den mindre staden har ett större upptagningsområde delvis bestående av landsbygd. Arbetet är betydelsefullt eftersom allt fler elever tycks välja bort ett extra språk. Det är av stor vikt att försöka ta reda på om eleverna redan i åk 7 nåtts av budskapet att ”det lönar sig att läsa språk”, eftersom från och med höstterminen 2010 kommer extra meritpoäng att ges vid ansökan till högskolor. Undersökningens metod är kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningen visar att flertalet av de tillfrågade eleverna läser moderna språk och flertalet av dem tänker fortsätta med detta på gymnasiet, eftersom de vill lära sig mer av samma språk. Det fåtal som inte läser ett modernt språk tycker att de behöver extra stöd i svenska och engelska. De säger sig sakna intresse för språk och dessutom anser de att språkstudier är alltför arbetsamma.</p>

<p><p><em><strong>”Have the young members’ of Save the Children Sweden got increased possibilities to influence the organization since the founding of the youth-organization?” </strong></em></p><p>The purpose with the thesis is to investigate if the founding of a youth-organization by Save the Children Sweden has led to increased possibility for the young members to influence the organization. I have two research assignments; change since the founding of a youth-organization? politically since the foundation of a youth-organization and how?</p>Did the norms and values in the organizationand Did the organization change I have analyzed protocols from the general assembly between 1997 and 2008 and how the rules in the organization have changed over time. I have also interviewed four board members to get a more diversified view of how the board meetings proceed. To interpret the findings in the analysis I have used two organization theories, result is that the young members of the organization have got increased possibilities to influence the organization. Not mainly because they have five representatives in the general assembly and one representative in the committee, but because they are more visible now than they were before the founding of the youth-organization when they where only private members.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i grundskolan har för attityder till moderna språk. Studien har bedrivits i två städer i södra Sverige, varav den ena staden är dubbelt så stor som den andra. Skolan i den större staden har ett upptagningsområde som endast sträcker sig inom stadsbebyggelse, medan skolan i den mindre staden har ett större upptagningsområde delvis bestående av landsbygd. Arbetet är betydelsefullt eftersom allt fler elever tycks välja bort ett extra språk. Det är av stor vikt att försöka ta reda på om eleverna redan i åk 7 nåtts av budskapet att ”det lönar sig att läsa språk”, eftersom från och med höstterminen 2010 kommer extra meritpoäng att ges vid ansökan till högskolor. Undersökningens metod är kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningen visar att flertalet av de tillfrågade eleverna läser moderna språk och flertalet av dem tänker fortsätta med detta på gymnasiet, eftersom de vill lära sig mer av samma språk. Det fåtal som inte läser ett modernt språk tycker att de behöver extra stöd i svenska och engelska. De säger sig sakna intresse för språk och dessutom anser de att språkstudier är alltför arbetsamma.

Trots att facken sedan ett drygt decennium alltmer har övergivit den solidariska lönepolitiken till förmån för en individuell lönepolitik är kunskapen bristfällig om vilka konsekvenser det får på medlemmarnas fackliga attityder och beteenden. Baserad på enkätdata från 631 offentliganställda inom Kommunal och Vårdförbundet undersökte denna studie betydelsen av individuell lön och facklig lönepolitik för facklig tillfredsställelse, intention till fortsatt medlemskap samt facklig aktivitet. För att inte överskatta betydel-sen av lönefrågor togs även hänsyn till demografi- och arbetsklimatfaktorer. Resultatet pekar på att lönefrågor har en stor betydelse för olika typer av fackligt engagemang. Ideologisk identifikation med lönepolitiken är generellt en starkare prediktor jämfört med instrumentella skäl, även om dessa till skillnad från tidigare forskning också har betydelse för intentionen till mer aktivt deltagande. Paradoxalt nog uppvisar de mest positiva till individuell lön den lägsta intentionen att kvarstå som medlemmar. Sammantaget tyder resultatet på behovet av en fortsatt utbyggnad av medlemsförmåner, en tydligare kommunicerad lönepolitik och mer del-aktighet i utformandet av bedömningskriterier.