This Master´s thesis aims to aquire knowledge about volunteers attitude toward work. It emphasis is on the differences between volunteers and non volunteers. There are four research questions used in order to fulfill the aim in a scientific manner. The essay aims to get in depth knowledge regarding whether or not the respondents feel that they have gained advantages in work life due to the fact that they are involved in volunteer work. One of the pivotal questions is if there is a possibility to see a pattern that binds together the reasons for volunteer work and the attitude toward work.     In order to gain new knowledge in the researched field a quantitative method has been used. The research centers on answers from 159 respondents from one organization in central Sweden. The organization has approximately 300 employees, which gives a reply rate of about 50 percent. The theoretical framework revolves around nonprofit and volunteer work, but focuses mainly on the different attitudes that an employee can have regarding work. The main source of theory for the essay has been Goldthorpe et.al. (1971) work on attitude towards work. The main focus has been on the instrumental-, solidarical, and bureaucratic attitude.   There are differences between the volunteers and the non volunteers. Among the non volunteers there is a leaning toward the instrumental attitude. The volunteers are more commonly categorized as having a solidaric point or even a bureaucratic of view. The volunteer work mainly derives from a personal interest, a personal satisfaction, as well as that the individuals perceive it as sheer fun. The group that are volunteers are, according to both previous research and this study, able to gain advantages by their engagement in volunteer work. There are not any evidence towards the fact that volunteer work is weighting in negatively on work, on the contrary the volunteers are having a more positive look on work.   Keywords: Volunteer work, nonprofit work, Volunteers, non volunteers, attitude towards work, instrumental attitude, solidaric attitude, bureaucratic attitude.

Due to lack of knowledge about motivation in Swedish for adult immigrants (SFI ), I have chosen to write about motivation. Motivation is a complex concept to understand. It has different meanings depending on what context the term is put in. In this study , you will read about the external and internal motivation . But also about integrative and instrumental motivation. The method chosen for this study is qualitative and I have used interviews.  The method has been inspired by hermeneutics as it is interested for the teachers' perceptions . The results have shown that there are methods and practices that can stimulate the students at SFI according to the teachers' perceptions. These approaches are: student participation, student goals , the environment in the classroom. The methods mentioned are simplification of the material , the student's current level , and interest in the task. Furthermore, even the teacher relationship and teacher expectations that are presented as these factors have an impact on student motivation. The results have also shown that through the various work dynasty and working methods , teachers can both stimulate the student's internal and external motivation but also their integrative and instrumental motivation.

I skolämnet matematik och centralt innehåll problemlösning har en kvalitativ observation har genomförts i en årskurs fem. Syftet med studien har varit att utöka kunskaper om hur undervisningen kan synliggöra elevernas förståelse för matematiken i problemlösningsuppgifter med hjälp av muntlig kommunikation i mindre grupper. Datainsamlingen har skett genom ljudinspelning av elevsamtalen. Denna studie syftar identifiera en instrumentell eller relationell förståelse hos eleverna som synliggör vid en muntlig kommunikation. Detta har gjort genom att granska de argument som eleverna delger i sina samtal med varandra. Analysen har visat att elevernas förståelse synliggörs när undervisningen erbjuder de förutsättningar som krävs för att muntlig kommunikation ska vara givande. / <p>Matematik</p>

I skolämnet matematik och centralt innehåll problemlösning har en kvalitativ observation har genomförts i en årskurs fem. Syftet med studien har varit att utöka kunskaper om hur undervisningen kan synliggöra elevernas förståelse för matematiken i problemlösningsuppgifter med hjälp av muntlig kommunikation i mindre grupper. Datainsamlingen har skett genom ljudinspelning av elevsamtalen. Denna studie syftar identifiera en instrumentell eller relationell förståelse hos eleverna som synliggör vid en muntlig kommunikation. Detta har gjort genom att granska de argument som eleverna delger i sina samtal med varandra. Analysen har visat att elevernas förståelse synliggörs när undervisningen erbjuder de förutsättningar som krävs för att muntlig kommunikation ska vara givande. / <p>matematik</p>

Elevers matematiska förmåga kan delas in i instrumentell och relationell förståelse. Tidigt i skolåren vill man att elever ska nå den relationella förståelsen. En viktig del i matematikundervisningen är förståelsen för likhetstecknets innebörd. Att eleverna har förståelse för hur de kan använda likhetstecknet och varför det används som det gör påverkar deras vidare förståelse inom flera områden i matematiken. Det är av vikt att den introduceras tidigt men även att undervisningen av likhetstecknet inte slutar i de tidigare åren, elever behöver fortsatt undervisning om likhetstecknets innebörd i olika kontext. Lärare som gör valet att använda ett specifikt läromedel i sin matematikundervisning behöver vara medveten om hur en lärobok är uppbyggd och vilka förutsättningar den ger elever att utveckla relationell förståelse. I denna studie har uppgifter som rör likhetstecknets betydelse analyserats utifrån variationer av uppgifter som främjar den relationella förståelsen. Studien visar att eleverna tidigt i läroböckerna möter definitionen på likhetstecknet samt likheter och olikheter. Studien visar att elever som övar på och utmanas med alla uppgifter i läroboken får en god förutsättning för att utveckla förståelse för likhetstecknet i olika kontexter. Förutsättningarna blir mer begränsade för de elever som inte hinner eller av annan orsak inte får möjlighet att lösa alla uppgifter i böckerna. / <p>Matematik</p>

The study aims to examine international protest art in a local cultural policy context. The exhibition Pussy Riot and the Cossacks – Russian Tradition of Art Resistance opened in June, 2014. The study examines the exhibition process along with the reactions the exhibition gave rise to. The methods used consists of idea- and reception analysis where Geir Vestheim's ideal types about instrumental culture is used along with the concept of the arm lengths priciple. Study shows that there are differences in the opinions on the uses of art between the art gallery and its funding agencies Norrbottens läns landsting and Bodens kommun. Study also shows that the specific local context of the exhibition Pussy Riot and the Cossacks together with the viewers previous experiences plays a part in how the exhibition is percieved.

Matematik är ett abstrakt ämne. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar för att eleverna med hjälp av konkret material ska få en förståelse för olika sannolikhetsprinciper. Arbetet har utgått ifrån teorin, instrumentell genes, som innnebär att konkret material blir en del av elevernas meningsskapande. För att besvara syftet finns frågor som exempelvis hur lärarna tänker sig att det ska bli en instrumentalisering hos eleverna och om det finns några hinder för att skapa en relation till det konkreta materialet. Analysen har gjorts utifrån färgkodning och därefter kategorisering för att jämföra dessa koder. Urvalet har valts utifrån ett "case" och insamling av data har gjorts genom digitala intervjuer. Resultatet visar att det finns olika sätt för lärarna att se till att eleverna har en relation till föremålet. Bland annat genom att de får öva på att använda det eller genom att ta ett material från elevernas vardag som de redan är bekanta med. I diskussionen lyfts det exempelvis hur ett material som är bekant för en elev inte nödvändigtvis är det för en annan elev samt att det är viktigt med förståelse utöver materialet som till exempel centrala begrepp.

Denna studie utförs med bakgrund i det demokratiska styrelseskickets dominanta status i världen och avser att blottlägga orsakerna bakom demokratiska regimers fortlevnad. Syftet med uppsatsen är att pröva trovärdigheten av instrumentella demokratiargument. I studien tillämpas en statistisk analys, i form av OLS-regression, för undersöka huruvida tillfredställelsen med demokratiskt styre kan förklaras utifrån individens välmående. Analysen är mestadels baserad på intervjudata från World Values Survey 2017–2020: Wave 7 och avser att generalisera till en global kontext. Resultaten finner stöd för sambandet och därmed även för instrumentella demokratiargument, då individens välmående förknippas med praktiska resultat och måluppfyllelse. Till skillnad från tidigare forskning analyseras dessutom effekterna av nationell stolthet, likaså effekterna av medborgliga rättigheters konsolidering. Nationell stolthet visar sig ha en positiv effekt på tillfredställelsen med demokratiskt styre och bör därför undersökas närmare vid framtida studier.

Enligt forskning är läroboken den vanligaste undervisningsformen i svensk matematikundervisning. I kunskapsöversikten redogörs alternativa konsekvenser med enskilt arbete i läroboken utifrån både ett lärar- och elevperspektiv. Med läroplanen som grund utreds positiva alternativt negativa konsekvenser där läroboken är ett didaktiskt val. Synen på matematikundervisning i olika svenska läroplaner jämförs och kopplas till aktuellt ämne. Sökprocessen har genomförts i databaserna ERIC, MUEP och SwePub och samtlig informationssökning har genomgått Peer Review. Den valda forskningen innehåller både nationella och internationella resultat samt ett brett åldersspann då informationssökningen resulterade i relativt lite forskning inom ämnesområdet, trots detta riktar sig översikten mot de yngre skolåren. En intressant aspekt som lyfts, diskuteras och jämförs i arbetet är känslor till ämnet matematik. Elever som besitter en stark motivation kan påverkas av didaktiska val inom matematikämnet som i sin tur kan påverka deras inställning till ämnet. Enskilt arbete i matematikboken resulterar i denna kunskapsöversikt i en instrumentell förståelse för det matematiska innehållet. Forskning visar även att undervisning med stort fokus på enskilt arbete i läroboken kan resultera i att elever främst lär sig att automatisera uppgifter. I kunskapsöversikten diskuteras även sambandet mellan olika prestationer i relation till matematikängslan.

My study aims at pointing out how teachers´ for granted-taken assumptions on mathematics education with technology impacts their mathematics teaching. The study has a classroom perspective as a point of departure and the empiric material consists of 36 grade four teachers´ focus group discussions on technology in mathematics teaching. Gee´s (2005) theoretical framework on discourse analysis has been used focusing on so called Discourse models as a tool for investigation. Discourse models can, according to Gee (2005) be described as prototype simulations e.g taken for granted assumptions shared amongst a number of people. My interest is on functional aspects of technology in mathematics education and thus I have used the concepts of instrumental genesis and instrumental orchestration (Trouche, 2004) since these concepts highlights the relation between the student´s mathematics learning, the technology used and the teaching. Within the triad these factors form I have studied how teachers´ for grated taken assumptions both constrain and enable mathematics teaching with technology. The results point at teachers taking for granted that when students use technology individually or in pairs the purpose is drilling mathematics skills. The teachers also assume that the use of technology makes mathematics learning more fun. These assumptions differ from the intentions in the Swedish national mathematics curriculum, which points out scaffolding aspects of technology in mathematics learning such as enabling mathematical explorations using digital dynamic representations. In the empirical material there is one example of teachers´ assumptions on technology in mathematics education which coincides with the intentions of the Swedish national curriculum thus being an example of how technology can be used in exploring mathematics. When technology is used in whole class teaching it is argued by the teachers that it helps “opening up” class discussions. More on, the results show that the teachers take for granted (particularly when technology is used individually or in pairs) that the instrumental genesis occurs without their orchestration, which means that responsibility for students´ instrumental genesis is put either on the student or on the tool. This means that students´ instrumental genesis towards the object of learning is assessed in regards to the student or to the tool. The issue of teacher orchestrations becomes a non-issue. The results of the study also suggests that the teacher´s autonomy in relation to the tool affects the instrumental orchestration.