Syftet för studien var att undersöka hur matematiklärare jobbar med elever med dyslexidiagnos beroende på de svårigheter som eleverna upplevs ha i ämnet. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med fem olika lärare. Resultatet analyserades genom de teoretiska ansatserna om relationell respektive instrumentell förståelse samt de specialpedagogiska perspektiven, relationellt och kategoriskt perspektiv. Resultaten visade att det finns en viss brist på lärares kunskap om de svårigheter som dyslektiska elever möter i matematikämnet samt att några av lärarna gör anpassningar utan medvetenhet om det specialpedagogiska perspektivet de använder. Resultatet visade även att det saknas en tydlig medvetenhet om vilken typ av förståelse som främjas genom lärarnas matematikdidaktiska tillvägagångssätt och perspektiv.

Denna studie syftade till att undersöka relationen mellan andraspråksinlärares typ av motivation (instrumentell eller integrativ) och deras språkfärdigheter i svenskans fonologi och syntax. Genom en enkätundersökning och ett experiment i freeware-programmet ”PsychoPy” undersöktes deltagarnas motivationsnivåer samt deras förmåga att identifiera korrekta och inkorrekta språkavvikelser. Resultatet visade att deltagare med hög instrumentell motivation tenderade att vara mer kritiska till uttalet och hade en tendens att felaktigt bedöma korrekta uttal som inkorrekta, samtidigt som de var bättre på att identifiera faktiskt inkorrekta uttal. Deltagare med högre integrativ motivation visade en signifikant negativ relation med hur väl de identifierar korrekt uttalade vokaler som korrekta. Motivationen visade dock ingen signifikant påverkan på förmågan att identifiera språkliga avvikelser i placeringen av negationer i huvudsatser och bisatser. Dessa resultat ifrågasatte tidigare antaganden om kopplingen mellan motivation och språkinlärning och understryker behovet av ytterligare forskning inom motivationsstudier, särskilt med invandrare som deltagare.

Sammanfattning I Sverige är förekomsten av förlossningsrädsla sedan tidigare uppskattad till 20 % (Eriksson & Nilsson, 2009). Denna relativt höga andel förlossningsrädda kvinnor gör det angeläget att som barnmorska kunna identifiera de riskfaktorer som gör att kvinnor som löper risk att utveckla eller redan lider av förlossningsrädsla. Syfte: Det övergripande syftet var att undersöka prevalens av förlossningsrädsla i sen graviditet och under förlossningen, mätt ett år efter förlossning. Syftet var också att undersöka om det finns skillnader gällande graden av förlossningsrädsla före och efter förlossning mellan olika grupper av kvinnor. Metod: En longitudinell kohortstudie utförd i form av en enkätstudie, uppdelad i tre enkäter. Det var 153 mödravårdsmottagningar i Sverige som inkluderades i studien. Antalet studiedeltagare vid första enkäten var 3284 och i den tredje 1360 studiedeltagare. Resultat: I sen graviditet var prevalensen förlossningsrädsla 26,4 %. Ett år efter förlossningen var det en snarlik prevalens, 28,4%, det vill säga ingen skillnad. De kvinnor som genomgått akut kejsarsnitt eller en instrumentell förlossning hade en ökad förlossningsrädsla uppmätt ett år efter förlossningen (M=7,35) jämfört med innan förlossningen (M=5,53). Slutsats: Då resultatet visar att kvinnor som genomgått ett akut kejsarsnitt eller en instrumentell förlossning har en signifikant ökad grad av oro och rädsla uppmätt ett år efter förlossningen, är det av stort värde att följa upp dessa kvinnor, att erbjuda dem stöd i tid inför nästkommande graviditet och förlossning. Det kan vara för sent att sätta in insatser när kvinnan redan är gravid. Det är också av värde att i största möjliga mån sträva efter en vaginal förlossning med bra stöd, information, smärtlindring och förebyggande av komplikationer. / Abstract The prevalence of fear of birth in Sweden has been estimated at 20 % (Eriksson & Nilsson, 2009). Because of this relatively high number of women with fear of birth it is crucial that midwives are able to identify the risk factors associated with developing fear of birth and identify women who experience fear of birth. Aim of study: The overall aim was to examine the prevalence of women experiencing fear of birth during late pregnancy and during birth, examined one year after giving birth. Moreover, the aim of the study was to investigate if there were differences in the level of fear of birth before and after giving birth between different groups of women. Method: A longitudinal cohort study was conducted by means of three self-report questionnaires. There were 153 Swedish prenatal clinics included in the study. The number of participants in the first questionnaire were 3284 and the in the third 1360 participants. Results: During late pregnancy the prevalence of fear of birth was 26.4%. One year after the delivery there was similar prevalence, 28.4%, namely no difference. The women whom have had an emergency caesarean section or an assisted delivery had higher degree of fear of birth one year after delivery (M=7,35) compared to before giving birth (M=5,53). Conclusion: The result of the study shows that women that had an emergency caesarian section or an assisted delivery experienced a significantly higher level of fear and concern measured one year after delivery, therefore it would be of great importance to conduct a follow-up with these women. It is also important to offer them early support before their next pregnancy and delivery. It could be too late to do this when the woman is already pregnant. It is also important, to the greatest extent possible, to aim for a vaginal delivery with the help of good support, information, pain management and prevention of complications.

No description available.

I ett samhälle där eventindustrin är växande är det av stor vikt att få förståelse för vad som motiverar individer till att arbeta volontärt. Många evenemang skulle inte gå att genomföra utan volontär arbetskraft. Syftet med denna studie är att få förståelse för hur de instrumentella (yttre) och intrinsikala (inre) motivationsfaktorerna påverkar individer till att arbeta volontärt. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter bestod av individer som tidigare arbetat volontärt. Vidare ska samtliga av respondenterna arbeta volontärt för EuroPride 2018. Resultatet påvisade mer skilda upplevelser gällande de instrumentella motivationsfaktorerna och fler enstämmiga svar gällande de intrinsikala faktorerna. Gemenskap var dock ett återkommande tema som samtliga respondenter belyste. Det framgick tydligt i studien hur de intrinsikala motivationsfaktorerna fanns väl förankrade och djupt rotade hos respondenterna, medan de instrumentella motivationsfaktorerna mer sågs som en bonus som förgyllde tillvaron. / In a society where the event industry is growing, it is of importance to understand what motivates individuals to work voluntarily. Many events would not be possible to accomplish without the work of volunteers. The purpose of this study is to gain knowledge of how the instrumental (external) and intrinsic (internal) motivational factors influence individuals to work voluntarily. The study was conducted with a qualitative method and data was collected through seven semi- structured interviews. The study's respondents consisted of individuals who previously have worked as volunteers. Furthermore, all of them will volunteer at EuroPride 2018. The result demonstrated different experiences regarding the instrumental motivation factors and more unanimous answers regarding the intrinsic factors. However, belonging to a community was a recurring theme highlighted by all respondents. It was clear in the study how the intrinsic motivation factors were well-rooted within the respondents, while the instrumental motivational factors were more viewed as a bonus that embellished life. This study will be presented in Swedish.

Denna uppsats kommenterar min översättning från engelska till svenska av kapitel sju ur The IT support handbook av Mike Halsey. Källtextanalysen visar att texten är pedagogisk men jargongartad på grund av sin breda målgrupp. Syftet är att ge lättläst information och instruktioner. På grund av detta valdes Vermeers Skoposteori och Nords instrumentella översättning som översättningsprincip. Jag använder Nords kategorier för översättningsproblem och översättningssvårigheter för att diskutera arbetet. Svårigheterna är beroende av översättare och situation. Kategoriseringen tyder på att översättningsstudenter kan ha goda språkliga färdigheter men bristande sakkunskap. Lösningarna på främst konventionsrelaterade och lingvistiska problem visar att måltexten anpassats till mottagaren, vilket resulterat i en instrumentell översättning. Samtidigt tilläts vissa främmande drag från källkulturen som kulturella referenser kvarstå, eftersom dessa redan inkorporerats i målkulturen. / This essay covers my translation from English to Swedish of chapter seven of Mike Halsey’s The IT support handbook. The source text is pedagogical and easy to read, while also including a lot of jargon due to its broad target group. The purpose is giving easy to read information and instructions. The translation principle chosen is Vermeer and Nord’s skopos theory and instrumental translation. I use Nord’s categories of translation problems and difficulties for discussion. The difficulties suggest that translation students can have reliable linguistic skills but insufficient subject knowledge. The solutions for mainly convention-related and linguistic problems show how the target text has been adapted to its readers, resulting in an instrumental translation. Some cultural references remain in the target text however, since they were already incorporated into the target culture.

Syftet med denna studie är att undersöka människors uppfattningar av den egna yrkesrelaterade digitala mognaden och den egna inställningen till arbete. Därtill hör att klargöra huruvida det föreligger ett samband mellan den digitala mognaden och inställningen. Underlaget är en enkätundersökning till sysselsatta individer bosatta i Sverige. Studien bygger på totalt 319 besvarade enkätformulär. Den digitala mognaden kategoriseras som antingen låg eller hög och avser hur digitalt mogna individerna upplever sig vara i sin roll som yrkesutövare. Med inställningen till arbete avses dels inställningen till arbete utan annan jämförelse, dels satt i relation till annat i livet. Det kan här talas om arbetets absoluta centralitet respektive relativa centralitet. Inställningen kategoriseras därtill som antingen instrumentell eller engagerad. Studiens resultat visar att den yrkesrelaterade digitala mognaden överlag kan antas vara förhållandevis välutvecklad, det vill säga hög. Resultatet visar även att de flesta uppvisar ett starkt engagemang i arbetet absolut sett. Arbetet visar sig däremot ha en mer undanskymd plats i relation till andra livsaspekter. Inställningen tenderar då att i större utsträckning vara instrumentell. Den instrumentella inställningen visar sig samtidigt vara den mest utbredda inställningen när samtliga aspekter av inställningen till arbete slås samman. Beträffande förhållandet mellan den digitala mognaden och inställningen framträder inget tydligt samband. Det är dock möjligt att urskilja att de individer som kan antas ha en hög digital mognad tenderar att ha en engagerad inställning till arbete, medan de individer som kan antas ha en låg digital mognad tenderar att ha en instrumentell inställning till arbete.

Syftet med denna studie var att sammanställa aktuell och relevant forskning inom ensembleundervisning på grundskola och gymnasium. Vidare så ämnade studien att genom detta identifiera den i den sammanställda forskningen mest framträdande lärandeteorin. För att uppnå syftet enligt ovan, formulerades följande frågeställningar: Hur framställs ensembleundervisning på grundskola och gymnasium i svensk, musikpedagogisk forskning? Vilka epistemologiska perspektiv blir synliga i svensk, musikpedagogisk forskning om ensembleundervisning i grundskola och gymnasium i Sverige? Frågeställningarna besvarades genom att genomföra en systematisk litteraturstudie, där forskning valdes ut och sammanställdes efter tydliga kriterier för att sedan tolkas med hjälp av en hermeneutisk analysmetod. Samtliga av de inkluderade forskningsstudierna visade på ett eller annat sätt att den svenska ensembleundervisningens natur främst grundar sig i musiklärarnas erfarenheter av att arbeta som musiker, samt att ensembleundervisningen medvetet eller omedvetet utformas för att förbereda eleven för musikerns roll, uppgift och arbete i samhället. En sådan utformning av undervisningen visar sig såväl gynna som missgynna elever på ett betydande sätt. När ovan beskrivna musikerkontext som grund för undervisningen sattes i relation till tidigare forskning, läroplansteori och kunskapsteori, synliggjordes epistemologiska perspektiv på ensembleundervisningen i form av en teknisk-instrumentell kunskapssyn, social effektivitet, techne samt pragmatism.

Vi har genom intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur tre pedagoger i grundskolans tidigare år använder elevernas erfarenheter från sin vardag i matematikundervisningen, varför pedagogerna undervisar som de gör samt vad de använder för material i sin undervisning. / Our research had the purpose to find out how three teachers in the earlier schoolyears connect their mathematical teaching with the pupil’s everyday events, why they teach like this and what material they use when they teach. We have interviewed the three teachers and made one classroom observation in each classroom.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några lärares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sätt att lösa uppgifter påverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lärare med olika bakgrunder och metoden vi använde för att komma fram till vårt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förståelse hos eleverna men klarar inte alltid av det då de själva saknar tillräckliga ämneskunskaper för detta. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att lärarnas ämneskunskaper är avgörande för vilka arbetsmetoder de använder även om arbetsmetoderna inte stämmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara.