I vår studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare i grundskolans senare år och en mellanstadielärare undersökt strävansmålens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har även undersökt vilka arbetssätt och arbetsformer lärarna uppger att de utgår ifrån och kopplat detta till strävansmålens roll i undervisningen. Vår studie tyder på att det inte är så vanligt att lärare i matematik utgår från strävansmålen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lärarna utgick från uppnåendemålen och att deras undervisning var läroboksstyrd och byggde på individuellt räknande. I arbetet berör vi även den kunskapssyn som förespråkas i Lpo94 och jämför den med respondenternas syn.

Under året 2017 infördes programmering i matematikundervisningen på gymnasiet, men fortfarande har flera matematiklärare bristande didaktiska kompetenser inom programmering. Syftet med det här examensarbetet är att öka förståelsen för programmeringens påverkan på elevers attityder och relationella förståelse i matematiken för att därmed bidra med didaktiska kunskaper. Tidigare forskning visar att det finns flera studier som pekar på en positiv påverkan på elevers förståelse och attityder gentemot matematik kopplat till programmering. Däremot råder det en brist på studier som undersöker fördjupat hur elever påverkas, samt det finns inte många sådana studier i Sverige som lyfter fram elevperspektivet på området. Denna fallstudie undersöker hur elever påverkas av en programmeringsworkshop i sin matematikundervisning. Den insamlade datan består av för- och efterenkäter, elevobservationer under workshopen, samt en lärarintervju. Resultatet pekar på att det finns en flersidig och komplex bild av påverkan, men att elevers relationella förståelse och särskilt attityder påverkas främst positivt av programmering. Resultatet bidrar även med kunskaper om hur elever påverkas av lärarens val av hur programmering används i matematikundervisningen.

In 1997 and 2002 the Østfold Hospital Trust conducted patient satisfaction surveys. This study presented the results of the 2002 survey and compares them with the 1997 results. This is done to ascertain if there are any changes with regards to the dimensions the hospital scored poorly on in 1997. The purpose of this study is to find out if the patient satisfaction survey conducted at the Østfold Hospital Trust in 1997 was a serious attempt to improve the quality of the health care provided or only a symbolic act. The concepts of innovation, rational choice and institutional theory were used as spectacles to analyse how the Østfold Hospital Trust acted on the results of the 1997 patient satisfaction survey. The choice of study design is not an "either / or" situation between the quantitative and qualitative approach, since both methods can strengthen each other. This study has therefore employed a form of methodological triangulation. The finding of the study showed that the Østfold Hospital Trust can be termed as innovative, when they implemented the patient satisfaction survey in 1997. This because there was no coercive forces from the hospital owners to implement such surveys. There were only signals in the form of strategy documents. In spite of the hospitals innovative action in implementing the non-mandatory survey in 1997, the hospital leadership did not use the results to improve quality. Based on the findings, the study can conclude that the implementation of the patient satisfaction survey in 1997 was more symbolic, rather than a quality improvement act. Looking further than 1997, it’s important to remark that the hospital leadership resolved a number measures to improve quality, based on the 2002 patient survey. At the time of writing the issue of patient feedback as a quality improvement tool is high on the agenda at the Østfold Hospital Trust. The development point in the direction of a paradigm shift / I 1997 og 2002 gjennomførte Sykehuset Østfold to pasienttilfredshetsundersøkelser. Dette studiet har presentert resultatet av undersøkelsen fra 2002 og sammenlignet det med resultatet fra 1997. Dette for å se om det er forskjell på dimensjonene sykehuset har scoret dårlig på i de to forskjellige undersøkelsene. Hensikten med studiet er å undersøke om pasienttilfredshetsundersøkelsen gjennomført ved Sykehuset Østfold i 1997 var et kvalitetsforbedringstiltak eller en symbolskhandling. Fra organisasjonsteori ble begreper som innovasjon, ”Rational Choice” og institusjonsteori brukt som briller for å analysere det som har skjedd. Valg av metode var ikke en enten eller situasjon i forhold til kvantitativ eller kvalitativ metode, siden metodene kan styrke hverandre. Studiet legger vekt på metodetriangulering Funnene fra studiet har vist at Sykehuset Østfold kan betegnes som en innovativ organisasjon da organisasjonen gjennomførte undersøkelsen i 1997. Dette fordi det ikke var krav fra omgivelsene for å gjennomføre undersøkelsen, kun signaler i form av strategidokumenter fra sentrale myndigheter. Selv om organisasjonen er innovativ hva gjelder initiering og implementering av pasienttilfredshetsundersøkelsen, har sykehusledelsen ikke brukt resultatet til kvalitetsforbedringstiltak. Ut fra funnene kan studiet konkludere med at gjennomføringen av pasienttilfredsundersøkelsen i 1997 var mer preget av en symbolskhandling enn et kvalitetsforbedringstiltak.Ser en utover 1997 er det viktig å nevne at sykehusledelsen har vedtatt flere kvalitetsforbedringstiltak basert på undersøkelsen fra 2002. Akkurat nå er pasienttilfredshetsundersøkelser som kvalitetsforbedringstiltak satt høyt på dagsorden av sykehusledelsen. Utviklingen kan betegnes som et paradigmeskifte / <p>ISBN 91-7997-135-0</p>

”Have the young members’ of Save the Children Sweden got increased possibilities to influence the organization since the founding of the youth-organization?” The purpose with the thesis is to investigate if the founding of a youth-organization by Save the Children Sweden has led to increased possibility for the young members to influence the organization. I have two research assignments; change since the founding of a youth-organization? politically since the foundation of a youth-organization and how? Did the norms and values in the organizationand Did the organization change I have analyzed protocols from the general assembly between 1997 and 2008 and how the rules in the organization have changed over time. I have also interviewed four board members to get a more diversified view of how the board meetings proceed. To interpret the findings in the analysis I have used two organization theories, result is that the young members of the organization have got increased possibilities to influence the organization. Not mainly because they have five representatives in the general assembly and one representative in the committee, but because they are more visible now than they were before the founding of the youth-organization when they where only private members.

Studiens syfte är att undersöka väntetiden som lärarna ger eleverna samt ifall det är mer öppna eller slutna frågor som förekommer under genomgångar i svenskundervisningen. Teorin som ligger till grund för studien är den sociokulturella och begreppet stöttning kategoriseras i instrumentell stöttning och emotionell stöttning. Stöttningen grupperas på tre olika nivåer, makro-,meso- och mikronivå. Nivåerna beror på hur planerad väntetiden är. Metoden som valdes för att samla in materialet var observationer av genomgångar i svenskundervisningen och sedan intervjuer med de observerade lärarna. Det är fem lärare som har deltagit i studien och samtliga är behöriga och undervisar i svenska på lågstadiet. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Studiens frågeställningar har varit de kategorierna som analyserats och sedan har mönster och nyckelord utifrån stöttning och nivåerna sammanställts. Resultatet visar att det var varierande användning av öppna och slutna frågor. Det visar sig att av 25 frågor har åtta frågor väntetid över den rekommenderade tiden på tre sekunder. I intervjuerna framkommer det att alla lärare är medvetna om väntetid och hur långväntetiden minimalt bör vara. Lärarna berättade att genom ett accepterande klassrum med hänsyn för varandra skapas förutsättningar för att ge väntetid. Det finns enligt lärarna fördelar men även nackdelar gällande väntetid som framförs i studien.

Syftet med den här studien är att belysa faktorer som möjliggör eller hindrar förståelsen av likhetstecknet hos elever och dess övergång mellan aritmetik och algebra. Med en systematisk litteraturstudie som metod söktes vetenskapliga artiklar som sammanställdes i fem olika kategorier. Svårigheter i tidig algebra, matematikens språk, relationell/instrumentell förståelse samt relationella tolkningar och till sist lärarperspektivet. Resultatet från den systematiska litteraturstudien bekräftade att elever inte har en relationell förståelse av likhetstecknet. Artiklarna visade framför allt att traditionell aritmetikundervisning hindrar elevers utveckling i algebraiskt tänkande. Uppgifter med operationer skrivna i vänsterled visade sig stärka elevers instrumentella förståelse av likhetstecknet. Ett instrumentellt och relationellt språk (både skriftligt och verbalt) framträdde också som en avgörande faktor för elevers förståelse. Utifrån artiklarnas resultat undersöktes vilka faktorer av likhetstecknet som elever får möjlighet att öva i digitala spel med hjälp av en innehållsanalys. Det visade sig att de digitala spelen i den här studien inte är utformade för att stödja elevers relationella förståelse av likhetstecknets betydelse utan fortsätter att stärka den instrumentella förståelsen hos elever. / The purpose of this study is to illustrate factors concerning the concept of the equal sign and its impact on the transition from arithmetic to algebra. Using a systematic literature study as a method, scientific articles were compiled into five different categories. Difficulties linked to early algebra, The language of Mathematics, Relational/instrumental understanding as well as relational interpretations and finally the Teacher perspective. Our systematic literature review confirmed that students do not have a relational understanding of the equal sign. Indeed, it highlighted that traditional arithmetic teaching methods tended to hinder student development in algebraic thinking through tasks, such as operations being on the left side of the equal sign and the answer as an outcome on the right side of the equal sign. This has been shown to strengthen students' instrumental understanding of the sign rather than dismantling it. Further, instrumental, and relational language (both written and verbal) proved to be decisive factors in students’ learning. Based on the results of our scientific articles, we undertook a content analysis of digital resources and examined whether the equal sign strengthens students instrumental or relational understanding of the equal sign. It turned out that the digital games analysed in this study are not designed to support students’ relational understanding of the equal sign but continues to strengthen their instrumental understanding.

Läroboken utgör en stor roll i gymnasielärares undervisning både då det handlar om planering och genomförande. Studien syftar till att besvara hur läroboken används av gymnasielärare och hur lärarna frångår den. Det handlar både om när läroboken används samt vilket innehåll i den som används. Frångående av läroboken innebär att läraren avviker från det matematiska innehåll som presenteras i läroboken. Det kan exempelvis handla om att en lärare anpassar sin kommunikation till ett vardagligt och enkelt språk som inte uttrycks i läroboken. Studien är av kvalitativ karaktär och är en fallstudie. Resultatet är baserat i empiri av två informanter, där tillvägagångssätten är intervju, observation av lektion samt granskning av planeringsdokument och läromedel. Resultatet har analyserats utifrån ett antal teorier och begrepp, där de mest betydelsefulla för studien är orkestreringsteorin samt ett relationellt perspektiv mellan läraren och läroboken. Analysen visar att läroboken är synlig och används under alla studerade aktiviteter, både i lärarnas planering, genomgång på skrivtavlan samt under elevernas individuella räknande. Det framkommer även att lärarna inte alltid använder lärobokens innehåll i en kronologisk ordning och att lärarna hjälper eleverna att sålla bland mängden av uppgifter i läroboken. / The textbooks are an important foundation in the education of mathematics. The aim of this study is to examine how teachers in the upper secondary school actually use the textbook and to study when the textbook is absence in their teaching. The study aims to investigate, from a teacher’s perspective, when the textbook is being used and what content in the textbook that the teacher uses. The absence of the textbook implicates when and how the teachers deviate from the content and how the content is presented in the textbook. An example of absence of the textbook is when the teacher adapts the explanations of a mathematical content to an everyday language or to an informal way, which the textbook does not. The study is a qualitative case study and the results are founded in interviews with two informants and by an observation of their practice as teachers in mathematics. The teacher’s textbook and document that are used as planning materials are also reviewed and presented. The result of the study is analyzed by some theoretical concepts, where the theory of orchestration and the relation between the teacher and the textbook are of importance in this study. The analysis of the study implicates that the textbook in mathematics is visible in every moment that were investigated. This means that the textbook is visible in the planning of the course and lessons, in the instructions on the whiteboard lead by the teacher and when the pupils independently use the textbook. The analysis also showed that the use of the textbook was not always presented in a chronological order and that the teachers helped the pupils to organize the tasks in the textbook.

I föreliggande studie undersöks fyra lärares erfarenheter av olika former av stöttning i klassrumssamtal i årskurs 2–3. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare kan stötta elevers kunskapsutveckling i ämnet svenska. Teorin som ligger till grund för studien är sociokulturell med en modell som visar hur eleverna får stöttning i sin kunskapsutveckling utifrån emotionell och instrumentell stöttning. Materialet till studien består av fyra semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 2–3. Det insamlade materialet är analyserat dels utifrån en innehållsanalys som utgår från forskningsfrågorna, dels en tolkning som utgår från den teoretiska modellen. Av studien framgår att samtliga lärare beskriver att de använder sig av såväl lärarledda som elevledda klassrumssamtal och både emotionell och instrumentell stöttning för att stärka elevernas kunskapsutveckling. Den emotionella stöttningen sker genom att lärarna visar att de tror på elevernas förmåga att svara på en fråga eller utföra en uppgift. Den instrumentella stöttningen sker genom att tillämpa bildstöd för att eleverna ska utveckla sin ordförståelse och därigenom kunna vara delaktiga i samtalen som sker mellan lärare och elever men också med användande av materiella verktyg som reglerar interaktionen i undervisningen.

Studiens syfte är att jämföra sex grundskollärares förberedelsearbete inför muntlig framställning i svenskämnet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande, där begreppen proximal utvecklingszon och stöttning är centrala. Den metod som användes vid insamling av studiens material var kvalitativ forskningsintervju. Materialet analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att lärare ser förberedelsearbete inför muntlig framställning som betydelsefullt men att fokus främst läggs på genomförandet. Det förberedelsearbete som sker visarsig oftast organiseras i helklass och individuell förberedelse begränsas på grund av tidsbrist. Resultatet visar även att lärare anser det goda klassrumsklimatet som gynnsamt för elever inför en muntlig framställning och att det därför fokuseras mycket på skapandet av ett sådant. Slutsatserna av studien är att lärare bör prioritera ett noggrant och väl anpassat förberedelsearbete och erbjuda eleverna individuell stöttning inför muntlig framställning. Ytterligare slutsatser är att lärare behöver arbeta kontinuerligt för att skapa relationer och upprätthålla ett gynnsamt klassrumsklimat för att främja elevers säkerhet inför momentet.

Företagens rekryteringsbehov har ökat kraftigt under de senaste två åren, det visar sig att tre av tio rekryteringsförsök misslyckas på grund av att det är svårt att finna kandidater med rätt utbildning, tidigare yrkeslivserfarenhet och motivation. Platsannonser har en betydande roll för att attrahera kandidater och är en viktig del i rekrytering, chansen att rekrytera den ideala kandidaten börjar redan vid platsannonsen. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll platsannonser har i ett företags svårighetermed att rekrytera ekonomistudenter tillhörande millennials. Studien har sin teoretiska grund i Maslows behovshierarki och Herzbergs tvåfaktorsteori för att förklara och analyseraekonomistudenters motivation och behov i relation till en arbetsplats. “Anticipatorypsychological contract“ används för att se i vilken grad platsannonserna uppfyller studenternas krav samt förväntningar på en tjänst och Instrumentell-symbolisk teori används för att se hur platsannonser påverkar studenternas beslut att söka en tjänst. En kvalitativ studie genomfördes där tolv civilekonomstudenter intervjuades och sex platsannonser samlades in från företag. Intervjuerna var semistrukturerade och det genomfördes ett bekvämlighetsurval där respondenterna avgränsats till civilekonomstudenter som går sista året på Högskolan i Borås. Platsannonserna var avgränsade till företag där de hade svårt att rekrytera till de tjänster som platsannonserna gäller. Resultaten visar att när studenter söker en ny arbetsplats fokuserar de främst på att känna sig trygga och skyddade inför framtiden, de vill ha mycket information om jobbet och vad de kan förvänta sig av arbetsplatsen. När det kommer till arbetsplatsen var balans mellan arbete och privatliv samt god företagskultur faktorer som lockar millennials. Vidare har det visat sig att platsannonser spelar en viktig roll för studenterna när de ska ta ställning till om de vill söka tjänsten eller inte. De analyserade platsannonserna motsvarade inte elevernas förväntningar och krav när det gällde lön, förmåner, flexibilitet, balans mellanarbete och privatliv och i viss mån även företagskultur. / The purpose of this study is to investigate the role of job advertisements in a company’s difficulties recruiting millennial economics students. The study has it´s theoretical basis in Maslow's hierarchy of needs and Herzberg's two-factor theory, which are used to explain and analyze economics students’ motivation and needs in relation to a workplace. Anticipatory psychological contract which is used to investigate to what extent job advertisements meet the students' requirements and expectations of an employer and Instrumental-symbolic framework is used to see how job advertisements affect the students' decision to apply for a job. A qualitative study was conducted where twelve graduate economics students were interviewed and six job advertisements were collected from companies. The interviews were semi structured and the participants were limited to Swedish economic students who are studying at Högskolan i Borås and graduating this year. The job advertisements were limited to companies where they had difficulties recruiting for the positions the job advertisements referred to. The results show that when students look for a new workplace their main focus is on feeling safe and protected for the future, and they want a lot of information about the job and what they can expect from the workplace. When it comes to the workplace, work-life balance as well as good corporate culture were factors that attracted the millennial economics students. Furthermore, it has been shown that the content of job advertisements play an important role in the students decision regarding whether they want to apply for the position or not. The analyzed job advertisements did not meet the students' expectations and requirements when it came to salary, benefits, flexibility, work-life balance and to some extent also corporate culture. The study is written in Swedish.