Bakgrund:Utifrån aspekten att det är en hård arbetsmarknad och uppfattningen om att behöva ha en utbildning som en väg in på arbetsmarknaden vill vi undersöka vilken inställning studenter har till sina studier.Syfte:Vårt syfte är att undersöka studenters inställning till studier samt undersöka om aspekter som extraarbete, utbildningsprogrammets storlek samt kontakten med studiekamrater, föreläsare och feedback från examinatorer kan påverka studenternas inställning.Metod:Utifrån en kvantitativ metod har vi genomfört en enkätundersökning.Resultat:Det som framkom i vår studie när vi analyserade studenterna i allmänhet var att de mest framträdande anledningarna till att studera var för att utöka sin kunskap, uppnå ett specifikt yrke och för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Det som var minst framträdande var att man studerade för att träffa nya vänner samt att ett aktivt studentliv var viktigare än studierna. Resultatet påvisar också att de yngre studenterna var mer benägna att studera för att utöka sin kunskap. Dem yngre var dessutom mer benägna till att studera för att träffa nya vänner, de ansåg även i högre utsträckning än de äldre studenterna att ett aktivt studentliv var viktigare än studierna. Den största skillnaden i kön var att kvinnorna var mer benägna att studera för att uppnå ett specifikt yrke än vad männen var.

Syftet med studien är, att genom en kritisk-teoretisk textanalys lokalisera vilka värden som uttrycks i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen, samt att undersöka vilken karaktär dessa värden har: instrumentella värden eller egenvärden. Resultatet av den kritisk-teoretiska textanalysen kommer sedan att utgöra materialet i en, både normativ och kritisk, diskussion utifrån Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället, i syfte att ta reda på hur väl de värden som ryms inom de analyserade uttalandena överrensstämmer med det teoretiska ramverket. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka värden lyser igenom i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen och vilken karaktär har dessa värden: egenvärden eller instrumentella värden? 2. Hur kan förekomsten av de värden som lyser igenom i de aktuella uttalandena förklaras utifrån Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället? Resultatet av den genomförda studien visade på att uttalanden från moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen ofta tenderade att innehålla en relativt stor del instrumentella värden som: ”effektivitet”, ”lönsamhet”, ”rationalitet” och ”aktivitet”. Uttalanden från socialdemokratiska politiker tenderade istället att innehålla en relativt hög grad av egenvärden som ”solidaritet”, ”rättvisa” och ”jämlikhet”. Den genomförda textanalysen resulterade sedan i en normativ diskussion baserad på Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället, en diskussion som syftade till att förklara målrationalitetens dominerande ställning i det nuvarande, svenska samhället.

Denna studie är en fördjupning i huruvida motivation påverkar andraspråksinlärares resultat i läsning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell för motivationsstudier har fungerat som underlag i denna undersökning som har utförts på en grupp vuxna L2- inlärare av svenska som i nuläget studerar på SFI, kurs C och D. Frågeställningen är huruvida elever med hög motivation uppnår bättre resultat på lästest än elever med lägre motivation. Den antagna hypotesen säger att är man mer motiverad uppnår man ett bättre resultat än om man är mindre motiverad. Studien är kvantitativ i sin ansats. Metoden utgörs av en surveyundersökning med kvalitativ ansats och utgörs i form av ett läsfärdighetstest samt en motivationsenkät. Resultaten av de båda testerna har analyserats i förhållande till varandra genom Pearsonkorrelationer. Eftersom inga statistiska samband kunde säkerställas mellan prestation på lästestet och motivationsindex bland deltagarna i denna undersökning är slutsatsen att motivation inte är en direkt faktor för att uppnå bra resultat i läsning.

Genom att dela in matematiken i begrepp viktiga för inlärningen och förståelsen visar forskningen på skillnader i det övergripande begreppet förståelse. Att det är viktigt för lärare att de har insikt i vad som är syftet didaktiskt sett med undervisningen inom matematiken. Undersökningen visar att det går att omvandla informell kunskap till formell kunskap. För min undersökning innebär det att informell lekfullhet som didaktiskt grepp kan bidra gynnsamt för inlärningen som en väg till elevers minne och språk. Med förståelse menas enligt den definition som innefattar den instrumentella och den relationsrelaterade förståelsen. Undersökningen tar upp forskning som belyser det viktiga i att läraren förhåller sig enligt en didaktik som sätter eleven i centrum, genom synsätt som inte utgår endast ifrån det av tradition länge empiriskt rådande förhållningssättet för kunskap inom skolan. Uppsatsen är ett arbete som sammantaget vill visa hur goda grunder kan skapas i det pedagogiska mötet mellan lärare och elev och mellan elev till elev inom ämnet matematik. / This paper shows that playful education within mathematics is positive for a better understanding of mathematics in general, as it’s often is concerned as serious and difficult subject. Mathematics is a subject that demands both understanding and educational methods that responds to the purpose of the teacher’s education in mathematics. It’s because of this matter important that students and teachers share the same meaning of the word understanding. Therefore this paper is a work about instrumental understanding and a relational understanding, as well of what playful mathematics means for both.

<p>En uppdelning av aggression i instrumentell respektive reaktiv har bekräftats av tidigare forskning. Föreliggande studie bygger på 40 domar från Svea hovrätt där gärningsmännen blivit dömda för mord eller försök till mord. Huvudsyftet var att undersöka om reaktiva gärningsmän kunde skiljas från instrumentella gärningsmän med avseende på brottskaraktäristika, ålder, påföljd samt brottsrubricering. Syftet var också att undersöka samband mellan gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger och gärningsmannens grad av planering, målinriktning, arousal, provokation från offret, samt gärningsmannens relation till offret. Två oberoende bedömare (föreliggande studies författare) genomförde kodningar utifrån Cornells kodningsguide för våldshandlingar. Resultatet visade att instrumentella gärningsmän kunde skiljas från reaktiva gärningsmän utifrån deras planering, målinriktning, arousal och relation till offret. Resultatet visade också på en hög interbedömarreliabilitet mellan bedömarna gällande samtliga brottskaraktäristika. Endast ett signifikant samband hittades mellan variabeln arousal och gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger. En slutsats var att det gick att bedöma gärningsmannens aggression utifrån hovrättsdomar innehållande mord och försök till mord.</p>

I denna kvalitativa intervjustudie undersöktes tre skolbibliotekariers upplevelser av läsfrämjande vid gymnasieskolan. Syftet var också att studera om skolbibliotekarierna arbetade läsfrämjande mot en viss målgrupp, och vilken syn de hade på läsning i skolan. Det teoretiska ramverk som använts för analys av de intervjuer som genomförts behandlar begrepp såsom kulturellt kapital, instrumentell läsning och utmaningar för skolbibliotekarien. Resultatet visade att om än inte informanterna själva ansåg att de arbetade läsfrämjande riktat mot en specifik målgrupp, så var det läsfrämjande arbetet främst fokuserat till elever vid yrkesprogram. Det fanns två anledningar till detta, en av skolbibliotekarierna upplevde en personlig känsla av att kunna förändra och påverka läsningen hos elever vid yrkesprogram. Två av skolbibliotekarierna pekade på en bristande läsförmåga som skäl till att de startat upp ett läsprojekt vid yrkesprogram på deras gymnasieskola. Uppsatsen undersöker därtill skolbibliotekariers syn på läsning vid gymnasieskolan. Två olika aspekter av läsning framkom, å ena sidan den som fokuserar på en instrumentell läsning och å andra sidan en abstrakt syn på läsande.

En uppdelning av aggression i instrumentell respektive reaktiv har bekräftats av tidigare forskning. Föreliggande studie bygger på 40 domar från Svea hovrätt där gärningsmännen blivit dömda för mord eller försök till mord. Huvudsyftet var att undersöka om reaktiva gärningsmän kunde skiljas från instrumentella gärningsmän med avseende på brottskaraktäristika, ålder, påföljd samt brottsrubricering. Syftet var också att undersöka samband mellan gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger och gärningsmannens grad av planering, målinriktning, arousal, provokation från offret, samt gärningsmannens relation till offret. Två oberoende bedömare (föreliggande studies författare) genomförde kodningar utifrån Cornells kodningsguide för våldshandlingar. Resultatet visade att instrumentella gärningsmän kunde skiljas från reaktiva gärningsmän utifrån deras planering, målinriktning, arousal och relation till offret. Resultatet visade också på en hög interbedömarreliabilitet mellan bedömarna gällande samtliga brottskaraktäristika. Endast ett signifikant samband hittades mellan variabeln arousal och gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger. En slutsats var att det gick att bedöma gärningsmannens aggression utifrån hovrättsdomar innehållande mord och försök till mord.

I grundskolans läroplaner Lpo 94 och Lgr 11 ska elever i svensk grundskola få använda dans som uttrycksmedel. Dansen har idag en undanskymd roll i skolan och är inte ett eget ämne. Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare i grundskolan som fått uppdraget att undervisa i dans ser på konstformen dans, dansens roll i skolan och vilken kompetens om dans de undervisande lärarna har.I den teoretiska delen i uppsatsen använder jag mig av tidigare forskningsmaterial inom estetiska ämnen och området dans. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer samt rapporten Kartläggning av dansen i sydost som har sammanställts av Dans i Sydost. I denna studie har jag begränsat mig till fyra skolor i Blekinge län.Resultatet visar att det finns bristande kunskap om ämnet dans i skolorna. Det görs få ansträngningar i kommunerna för att nå ut med dans i skolan. När inte kunskap om ämnet dans finns är det ofta de instrumentella målen som blir huvudsyfte för den som undervisar vilket betyder att man inte utgår från uttryckets egenvärde. Oftast får inte eleverna någon estetisk upplevelse av dansen. Resultatet visar också att när den som undervisar dans har ämneskunskapen kan eleven få en estetisk upplevelse även i de fall lektionens syfte utgick från instrumentella värden.

Kunskapsöversikten är en litteraturstudie och berör frågor gällande instrumentell och relationell förståelse i matematikundervisningen. Studiens syften är att undersöka karaktäristiska drag för undervisning som resulterar i relationell förståelse samt hur elevperspektivet ser ut i förhållande till det relationella lärandet. Det är framförallt den relationella förståelsen som skildras men den sätts även i kontrast med den instrumentella förståelsen i matematikundervisningen. Resultatet visar att undervisning som resulterar i relationell förståelse består av sociala interaktioner, diskussioner, presentation av lösningar, olika representationsformer, kreativa uppgifter med tillåtelse till utforskande genom att experimentera, digitala verktyg, varierande undervisning samt hänsyn till elevens egna reflektioner om matematiken. I matematikundervisningen visar det sig att relationellt lärande är mer optimalt än att kombinera detta med instrumentell lärande i undervisningssekvenser. Det visar sig att elever har positiv inställning inför relationell undervisning, även om undervisningsnormen är instrumentell förståelse. Elever menar att de får bättre självförtroende av experimentering med egna lösningar istället för att härma lärarens lösningar.

Trots att svenska inte är ett världsspråk bedrivs eftergymnasial undervisning i svenska runtom i Frankrike. I denna uppsats undersöks vilken av två typer av motivation som bäst förklarar varför studenter i Frankrike lär sig svenska. Den instrumentella motivationen kan beskrivas som viljan att studera i syftet att få användning av språket i framtiden (t.ex. för högre utbildning eller på arbetsmarknaden), medan den integrativa motivationen beskrivs som viljan hos studenterna att identifiera sig med den eller de kulturer där språket talas. I ett frågeformulär ombads studenterna ta ställning, på en femgradig Likert-skala, till vad som motiverar dem att studera svenska. Inom ramen för frågeformuläret fanns även möjlighet att lämna frisvar och beskriva den främsta anledningen till deras val av just inlärning av svenska språket. Totalt besvarades frågeformuläret av 253 studenter vid 8 av landets universitet. Resultaten tyder på att studenterna drivs både av en integrativ och instrumentell motivation, men att den integrativa förefaller vara något högre. Man studerar för att lära sig att kommunicera, kunna resa i svensktalande länder samt lära sig mer om den svensktalande världens historia).