No description available.

Min undersökning syftar till att undersöka vilka strategier klassiska musiker använder i läroprocessen av klassiska musikstycken så att det konstnärliga uttrycket får de bästa förutsättningarna, stycket i slutändan känns så säkert som möjligt vid ett framträdande och inlärningsprocessen går så snabbt som möjligt. Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allmänt men också specifikt inom området musik, betydelsen av förkunskaper när vi spelar instrument och lär oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet påverkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar även fyra minnessystem som används i läroprocesser i samband med instudering av musikstycken. Undersökningen består av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av övning, instudering, minnesluckor, framförande med mera. Resultatet visar att de intervjuade har väldigt liknande strategier i läroprocessen och betonar bland annat vikten av självförtroende vid framträdanden, att vara noggrann under inlärningsprocessen samt problematiken att öva in för sent eller göra ändringar i sista stund i musikstycken.

Uppsatsen ställer frågor kring- och undersöker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus går tillväga för att det man framför på scenen ska kännas som att det har förankring i en själv, trots att det är någon annan som är upphov till grundmaterialet. Syftet är att undersöka hur musiker och skådespelare ser på sitt arbete med sin respektive text för att söka efter likheter, skillnader, motsättningar och därigenom öppna upp för vidare sätt att tänka kring interpretation. I uppsatsen finns också ett sökande efter något som skulle kunna fungera som allmängiltiga strategier för alla som arbetar med någon form av interpretation.En mängd litteratur i ämnet har genomgåtts och intervjusamtal har genomförts med två musiker och två skådespelare. Eftersom ett tolkningsarbete ofta upplevs som en väldigt subjektiv process finns det i uppsatsen en vilja att låta personliga röster få komma till tals, både i form av citat från böcker, ordagranna citat från intervjudeltagarna och från uppsatsens författare.Tankar kring vad man med konstnärliga uttryck strävar efter och vad det här arbetet givit mig avslutar uppsatsen. / The essay investigates how you deal with the score as a musician and the script as an actor to make the performance on stage a part of yourself, although somebody else is the creator of the piece. The aim is to look into the musicians and the actors work to find similarity, differences, contraposition and through that open up for wider thinking in interpretation. The essay is also searching for something that could be genaral strategies for everybody working with interpretation.Literature has been read and interviews with two musicians and two actors has been made. As the interpretation often is seen as a subjective process is there in this essay a will to let personalities speak through quotes from books, word-perfect quotation from the interviews and from the author of this essay.Thoughts on what you seek for in artistic expression and what this writing has given me concludes the work.

Majoriteten av dagens musiklyssnande sker genom att lyssna på inspelningar. Av den anledningen har en stor del av kompositionen, arrangeringen och produktionen av musik idag anpassats för att göra sig bra i inspelad form. Ett av de få undantagen till detta är klassisk musik, av vilken de flesta inspelningar är i stort sett inspelade konserter med sparsam mikrofonuppsättning. Syftet med det här arbetet var att undersöka en alternativ inspelningsmetod med avseende på klang, ljudbild, intresse hos allmänhet, samt arbetsprocess under och inför inspelningen. I undersökningen spelades första satsen av Bottesinis andra kontrabaskonsert in, ett instrument i taget, för att sedan mixas för att skapa en annan typ av lyssningsupplevelse än den i konventionella klassiska inspelningar. Instudering, repetition, inspelning och post-produktion analyserades metodiskt och jämfördes med en vanlig konsertproduktion. Den färdiga inspelningen skickades också, tillsammans med två kommersiellt utgivna inspelningar av samma stycke, till tio personer som lyssnade på alla tre inspelningarna för att sedan svara på en enkät om hur de uppfattade inspelningarna. Resultaten visade att även om den är långt ifrån felfri, så finns det väldigt mycket outnyttjad potential med den här inspelningsmetoden. En hög nivå av musicerande uppnåddes, och en uppslukande mix kunde göras. Svaren på enkäterna visade också att en betydande del av deltagarna föredrog den här produktionen framför en konventionell inspelning. Detta tyder på att det finns stor potential för klassiska musiker att, med hjälp av alternativa inspelnings- och produktionsmetoder, nå ut till en bredare publik.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks på vilket sätt musikteori integreras i sångundervisning på gymnasieskolan, samt om det finns en önskan om förändring. För att få en överblick över hur musikteori används och uppfattas i sångundervisning har frågeställningar kring instudering och motivation diskuterats. Tidigare forskning och litteratur som presenteras i studien visar att sångare bör ha grundläggande kunskaper i musikteori och något ackordsinstrument. Det visar även att en integrering mellan musikteori ioch sångundervisning kan vara fördelaktig. Deltagarna har bestått utav två lärare och två elever jämt fördelat över genrerna klassisk musik och Contemporary Commercial Music. Alla fyra intervjuer har skett online på grund av rådande pandemi (Covid-19). Datan har analyserats genom kategorisering med inspiration från hermeneutiskt teori. Resultatet av studien visar att notläsning och gehör är framstående musikteoretiska moment i sångundervisning. Intervjusvaren visar också att det finns delade uppfattningar om huruvida mer integrering, utöver notläsning och gehör, mellan musikteori och sångundervisning ska ske. Delvis kopplat till genre, men även till vilken annan undervisning som redan bedrivs på skolan.

<p>Examenskonserten inkluderas som film</p><p>Program: </p><p>     Martin, F       Ballade for trombone and piano</p><p>(1890-1974)</p><p>   Arnold, M       Fantasy for Trombone, Op. 101</p><p>(1921-2006)   </p><p>      Sulek, S       Sonata (Vox Gabrieli)</p><p>(1914-1986)</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Elias Ukkonen Widding - Trombon</p><p>Katarina Ström-Harg - Piano</p>

I mitt arbete undersöker jag vikten av timing i det vi gör som musiker när vi spelar. Genom min analys av Douze Études 1, med både egen övning och digitala verktyg, har jag kommit fram till hur timing kan skapa olika sound. Mitt arbete kommer täcka olika metoder av övning med digitala verktyg. Första delen av arbetet är en formanalys av etyden, då jag kommer gå igenom olika delar i stycket för att få en grundläggande översikt. Därefter går jag igenom min övningsprocess där jag detaljerat beskriver de problem som jag har stött på. Avslutningsvis dedicerar jag ett kapitel om övning med digitala verktyg där jag även kommer att ta upp logistiken och mentaliteten bakom övningen. / <p>Inspelning av Delécluse Étude 1 skedde separat och därav kommer som en separat inspelning.</p><p>Examenskonserten ägde rum på Kungliga Musikhögskolan, Svarta Lådan den 26e maj 2017.</p><p>Program:</p><p>Twine - Rolf Wallin, för marimba och xylofon</p><p>Rollercoaster - Daniel Berg, Yaroslav Polikarpov, för vibrafon och marimba (uruppförande)</p><p>Blues for Gilbert - Mark Glentworth, solo stycke för vibrafon</p><p>Dancing Stars - George Hamilton Green (arr. av Jerker Johansson), för solo xylofon tillsammans med två marimbor.</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Aleksander Ullriksen, Maarja Nuut, Daniel Berg, Rikard Markstedt, Kristoffer Linder</p>

Denna självstudies syfte föddes ur ett antagande om mig själv, att jag upplever mig ha svårt för att lära mig sångtexter och framföra dessa utantill. Studien behandlar en djupdykning i min egen instuderingsprocess av sångtexter ur ett hermeneutiskt perspektiv. Studien dokumenterades genom videoinspelning och loggboksskrivande, där jag studerar in två sånger utantill. Tolkningen av resultatet sammanfattas med fyra teman utifrån mina forskningsfrågor: styrkor i instuderingsprocessen vilka tolkas vara förmågan till inlevelse av texten där jag målar upp inre bilder och berättelser, och svagheter i instuderingsprocessen vilka tolkas vara övningsstrategi och pianospel, samt en jämförelse mellan att använda förinspelad musik eller inte där fokus hamnar på i vilket syfte förinspelad musik används och dess konsekvenser för mig, att den förinspelade versionen används som en bekräftelse för korrekt uttal av texten. I diskussionen diskuteras sedan tolkningen av resultatet gentemot bakgrundslitteratur och tidigare forskning på området. / The purpose of this self study was born out of an assumption I have made of myself, that I find it difficult to learn song lyrics by heart and perform them by heart. From a hermeneutic perspective the study takes a deep dive into my learning process whilst learning song lyrics. The study is documented by video and logbook writing, where I learn two songs by heart. The analysis results are summarized in four themes based on my research questions: strengths in the rehearsal process, interpreted as empathy of the text where I create inner pictures and stories, and weaknesses in the rehearsal process, interpreted as practice strategy and playing the piano, as well as a comparison between using pre-recorded music or not, a comparison focusing on the purpose of pre-recorded music and its consequences for me; consequently that the pre-recorded music was used as a confirmation for correct pronunciation of the lyrics. The discussion debates the interpretation of the results against the background literature and previous research.

The purpose of this study is to explore how arpeggioexcercises used as a method for studying improvisation is experienced. Research questions are: What is my attention directed towards when performing the exercise? What benefit for my improvising can there be by using arpeggioexercises? To investigate this, I have done eight practice sessions of one hour each where an arpeggioexercise is used to study a song. All sessions are ended with audio logs where I reflect on how things have gone during the practice session. I have also made two improvisations on the selected song, one before the practice sessions implementing the exercise and after. Regarding the processing of data, I have chosen a phenomenological perspective as a theoretical standpoint. The result shows what has been in my consciousness during the process of practicing and how my improvising has changed. The results first theme "Study Process" describes arpeggio as studying method. This theme is given the categories "Progression", "Detection of problems," "Mechanical exercise". In the second theme, "Improvised solos," describes the benefits of using arpeggios as a method of studying improvisation. Categories are here " Approach to the tonal and harmonic structures", "Rule-breaking approach". During the process, it appears that I have learned some new patterns and that I am more aware of what I do when I improvise. Meanwhile, the process proved to be exhausting. / Syftet med föreliggande studie är att utforska hur en specifik arpeggioövning som instuderingsmetod för improvisation erfars. Forskningsfrågor är: Vad riktar jag min uppmärksamhet mot i samband med övandet av arpeggion? Vad för nytta kan det finnas med arpeggioövning för när jag improviserar? För att undersöka detta har jag lagt upp 8 övningspass på en timme vardera där arpeggioövning används för att studera en låt. Alla övningstillfällen har avslutats med ljudloggar där jag reflekterar över hur det har gått under övningspasset. Dessutom har jag gjort 2 improvisationer över vald låt, en innan övningspassens genomförande och en efter. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt ett fenomenologiskt perspektiv. I resultatet visas vad som har förekommit i mitt medvetande under instuderingsprocessen och hur mitt improviserande förändrats. Resultatets första tema ”Instuderingsprocessen” beskriver arpeggio som instuderingsmetod och mina tankar kring den. Under detta tema ges kategorierna ”Progression”, ”Uppdagande av problem”, ”Mekanisk övning”. I det andra temat, ”Improviserade solon”, beskrivs hur arpeggio som metod kommer till användning vid improvisation. Kategorier är här ”Förhållning till tonala och harmoniska strukturer”, ”Regelbrytande förhållningssätt”. Under processens gång framkommer att jag lärt mig en del nya mönster och att jag är mer medveten om vad jag gör när jag improviserar samtidigt som instuderingsprocessen visat sig vara utmattande.

Syftet med arbetet är att identifiera olika typer av resurser för lärande. I detta självständiga arbete beskrivs tre olika typer av strategier för instudering med fokus på textinlärning, och vid varje ny strategi användes en ny sång. Studien baseras på mig själv i form av loggbok och videoinspelningar, som gjordes över tre veckor med totalt 15 loggboksinlägg och sex videoinspelningar under hösten 2015. Arbetet utgår från ett multimodalt designteoretiskt perspektiv. Resultatet visar hur jag använder mig av olika resurser för att studera in tre olika sångtexter, som studerades in utifrån tre olika textinlärningsstrategier. Slutligen diskuteras resultatet i relation till det designteoretiska perspektivet och tidigare forskning. / In this independent project three kinds of strategies for learning with focus on learning lyrics is described and explored. For every new strategy a new song is used. The purpose is to explore and identify different kinds of resources when learning. The study is based on observations of myself in form of a logbook and video recordings over three weeks with a total of 15 practicing sessions in the fall of 2015. The starting point is a multimodal and design theoretical perspective. The result show how I use different resources when learning different lyrics by using three kinds of strategies for learning lyrics. Finally I discuss, in relation to the design theoretical perspective and earlier research.