Högläsning möjliggör för interaktion i form av att nya ord, uttryck och sammanhang utbyts mellan lärare och elever. En vana vid högläsning är att en person läser högt för en individ eller grupp. Därav kan eleverna få förståelse för vad som uppläses, samt ett utökat ordförråd. Syftet med denna interventionsstudie är att undersöka skillnaden mellan en högläsning utan interaktion, respektive högläsning med interaktion. Det sekundära syftet var också att undersöka ifall den planerade, interaktiva högläsningen utvecklar elevernas ordförråd. Under vår planerade högläsning skedde en interaktion mellan oss studenter och elever där frågor ställdes före, under samt efter högläsningen. Blooms reviderade taxonomi ingick i den planerade interaktionen där studenten ställde frågor som både synliggjorde elevernas kognitiva processer minnas, förstå, tillämpa, analysera, värdera och skapa, men även kunskapsdimensionerna faktakunskap, begreppskunskap, processkunskap och metakognitiva kunskap. Eleverna fick svara på för- och eftertester vilka berörde utvalda nyckelord. Syftet med testerna var att undersöka ifall en utveckling i ordförråd skedde genom högläsning utan samt med interaktion. De medverkande var 50 elever i årskurs 3 från tre olika skolor. Resultatet visar på att den interaktiva högläsningen fick eleverna att pendla mellan de kognitiva processerna och kunskapsdimensionerna i Blooms reviderade taxonomi. Elevernas testresultat efter genomförd högläsning med interaktion var högre än vid högläsning utan interaktion. Studien bidrar med indikationer som både styrker den tidigare forskningen, men också praktiskt exemplifierar högläsningsmoment, där interaktion använts till fördel för utveckling av ordförråd. Genom att använda Blooms reviderade taxonomi som analysverktyg framkom det även att ramverket är funktionellt för att klassificera kognitiva processer i utvecklandet av undervisning.

Svenska elevers resultat inom läsning har under de senaste åren sjunkit. Läsdelegationen poängterar att det behövs läsfrämjande insatser för både elevers läsförmåga och läsmotivation. Syftet med denna kunskapsöversikt är att utforska den interaktiva högläsningens effekter på lågstadieelevers språkutveckling; vad krävs för att interaktiv högläsning skall gynna barns språkutveckling? Tio vetenskapliga artiklar valdes ut genom en systematisk informationssökning i såväl nationella som internationella databaser. Fyra teman identifierades i en tematisk analys. Resultatet visar att interaktiv högläsning är en del av en större lärprocess som behöver förankras i anslutande literacy-aktiviteter. Av lärare fordras förberedelse, kunskap i och förståelse för metoden, där medvetna litteraturval ingår. För både lärare och elever behövs även kroppsliga och sinnliga inslag för att stärka elevernas förståelsearbete. Slutsatsen landar i att det ställs stora krav på lärare för att den interaktiva högläsningen ska verka språkutvecklande. Därmed önskar vi vidare kompetensutveckling för lärare inom ämnet. Avslutningsvis diskuteras kunskapsöversiktens metod och brister samt förslag på vidare forskning.

Syftet med studien är att ta reda på hur några utvalda lärare i förskoleklass arbetar med och skapar en interaktiv högläsningsmiljö. Studien syftar även till att ta reda på hur arbetet med interaktiv högläsning kan främja elevernas språkutveckling samt vilka möjligheter och hinder som uppkommer. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex förskolkelasslärare på tre olika skolor i en mellanstor kommun. Resultatet visar att lärarna arbetar och tänker på liknande sätt när det gäller interaktiv högläsning, till exempel lyfts det upp att det är viktigt att ge eleverna möjlighet att samtala och vara delaktiga i arbetet. Gemensamt visade det sig även att interaktiv högläsning är ett bra sätt att arbeta med för att främja elevers språkutveckling i de yngre åldrarna.

I denna uppsats utforskar vi F–3–lärares uppfattningar om hur användningen av skönlitteratur i undervisningen kan påverka läsförmågan hos elever med lässvårigheter och hur detta samtidigt kan påverka elevernas självförtroende. Genom att använda en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer som huvudsakligt datainsamlingsverktyg, har vi analyserat och tolkat resultaten med stöd av relevant teori och tidigare forskning. I studien belyser vi F–3–lärares framgångsrika strategier och metoder för att främja läsning och stärka elevernas självförtroende genom skönlitteraturens användning. Resultaten indikerar att läsning av skönlitteratur, särskilt när den anpassas efter elevernas individuella behov och intressen, kan vara en betydelsefull faktor för att förbättra både läsförmågan och självförtroendet hos elever med lässvårigheter. Diskussionen och slutsatserna lyfter fram praktiska insikter och bidrar till förståelsen av hur skönlitteratur kan användas som ett effektivt verktyg för att stödja läsutvecklingen hos elever med specifika utmaningar. Sammantaget erbjuder uppsatsen insiktsfulla perspektiv och bidrar till det pågående samtalet om läsfrämjande strategier i tidiga skolår.

Kunskapsöversikten har som syfte att undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla gällande användningen av högläsning med yngre elever. Högläsningen kan ses som ett språkutvecklande redskap i undervisningen. Vår avsikt är att svara på frågeställningen: “Vilka aspekter lyfter forskningen som viktiga när högläsning används som pedagogiskt redskap?”. Vårt intresse är baserat på våra erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen då vi anser att det förekommer olika ramfaktorer som gör att högläsningen inte sker lika mycket som den borde. Det finns olika faktorer som spelar roll gällande användningen av högläsningen som ett didaktiskt verktyg i klassrummet. Våra valda artiklar har vi bland annat sökt upp på olika databaser genom en systematisk sökning där vi inte velat missa några viktiga studier och har därför sökt med utgångspunkt från relevanskriteriet och kvalitetskriteriet för att säkerställa att vi valt relevanta och pålitliga vetenskapliga artiklar. Databaserna vi valt våra artiklar ifrån är ERIC via EBSCO, Researchgate och Education Research Complete som vi granskat utifrån en tematisk analysmetod.   Litteraturstudiens forskning visar tydligt att det finns flera faktorer som är viktiga både under högläsningen och efter. Läraren kan förtydliga bokens innehåll genom att använda sig av bilder, gester och olika tonlägen som även gör högläsningsstunden mer underhållande. Slutsatsen i arbetet visar att läraren kan använda sig utav flera hjälpmedel i högläsningen som kan främja språkutvecklingen hos eleverna i samband med att läslust skapas.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare i årskurs 1–3 använder tyst läsning i undervisningen och hur de väljer att följa upp den tysta läsningen. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade interjuver. I studien deltog sex respondenter från olika skolor. Data från intervjuerna transkriberades och sorterades, för att analyseras och diskuteras. Resultatet som framkom under studien är att lärare använder tyst läsning vid olika tillfällen, som exempelvis startuppgift eller när de är klara med huvudsakliga uppgifter. Tiden för den tysta läsningen kunde variera mellan 30–75 minuter per vecka. Slutligen visade resultatet att lärarna följer upp den tysta läsningen på olika sätt, exempelvis boksamtal och bokrecension.

The purpose of this literature review is to delve into the pedagogical use of reading aloud and assess its impact on student learning. To fulfil this purpose, a systematic search process was conducted, carefully selecting specific search terms to identify pertinent articles to address and respond to the questions posed in the paper. Namely, how educators teaching Swedish can work with reading aloud with students in lower and upper secondary school, and how reading aloud can affect these students' learning.  The findings from this literature review underscore the pivotal role of a teacher's planning and preparation in executing effective reading-aloud practices. Among the array of methods and approaches, interactive read-alouds emerged as particularly efficacious. A notable discovery was the development of students' vocabulary and word knowledge attributable to reading aloud. Additionally, reading-aloud activities, such as Readers Theatre, contributed to enhanced reading and listening comprehension. Reading aloud and ensuing discussions afterward can lead to a deeper understanding of the content of texts and can also foster an encouraging classroom environment. Furthermore, reading aloud contributes to greater equality in teaching environments.  In summary, we assert that reading aloud serves as a potent educational tool that benefits students and their learning in many ways. Nevertheless, it is imperative to amalgamate diverse approaches and methodologies to create a diverse teaching approach adaptable to the individual needs of all students.

Kunskapsmätningar visar att elevers läsförståelseförmåga blir sämre. I Sverige visar forskning att elevers inställning till läsning är mindre positiv jämfört med andra länder. Vi har valt att undersöka hur högläsning påverkar elevernas språk- och läsutveckling i grundskolan.  Denna kunskapsöversikt har som syfte att sammanställa vad forskning visar om högläsningens påverkan på elevers språkutveckling i grundskolan. Den frågeställning som ligger till grund för kunskapsöversikten är: På vilket sätt utvecklar högläsning elevers språk- och läsutveckling i grundskolans lägre åldrar? För att svara på frågeställningen har en informationssökning genomförts med hjälp av olika sökord. Sammantaget valdes tio olika artiklar och avhandlingar ut. Artiklarna och avhandlingarna har jämförts och analyserats. Denna samling av studier utforskar olika aspekter av högläsning och dess påverkan på språk- och läsutveckling. Forskningen sträcker sig över olika geografiska områden och den belyser både möjligheter och begränsningar med högläsning. Kunskapsöversiktens resultat visar att högläsning har en stor betydelse när det gäller att främja språkutveckling och ordförråd hos barn och betonar dess avgörande roll under de tidiga skolåren. Elevers språk- och läsutveckling utvecklas genom att använda multimodal och interaktiv högläsning, även lärarens kompetens har stor betydelse för undervisningen.