The purpose of this study is to examine how teachers' conditions for and experiences of teaching in a multicultural classroom and how teachers relate to the intercultural mission. To examine this purpose the study takes part in a qualitative study based on semi-structured interviews with teachers from a county in Stockholm, Sweden. The study’s theoretical framework underlines the sociocultural perspective and the intercultural perspective along with the term multicultural. The results show that several of the interviewees expressed that time had an impact on teaching in the classroom. It takes time and energy to adapt the lessons to each student and their needs. It also takes time to plan the lessons which affects the recovery time which is very needed for the teaching quality of the lesson. The results show that the teacher's knowledge of how they are supposed to teach in a multicultural classroom and how to adapt to an intercultural approach comes from their own experiences and not from any kind of education or course. The teachers have then learned how to handle different difficulties and challenges together with their colleagues. The teachers express that they use the students' cultures, backgrounds, experiences and compare different countries in the lesson to get the students to relate to the teaching material. From their own experiences the teachers have developed qualities that they consider important to have in a multicultural classroom. These qualities create a positive and safe environment where students can feel comfortable and open up for discussions. The results show that some of the teachers expressed that smaller groups contribute to better quality and make it easier to teach. This makes it easier for students to focus and interact with each other. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares förutsättningar för och upplevelser av att undervisa i ett mångkulturellt klassrum och hur lärare förhåller sig till det interkulturella uppdraget. För att undersöka detta syfte använder studien en kvalitativ metod baserat på semistrukturerade intervjuer med lärare från en ort i Stockholms län. Studiens teoretiska ramverk understryker det sociokulturella perspektivet och det interkulturella perspektivet tillsammans med begreppet mångkulturell. Resultatet visade att flera av intervjupersonerna uttryckte att tiden hade en påverkan i undervisningen. Det tar tid och energi att anpassa lektionerna efter varje elev och dess behov. Det tar även tid att planera lektionerna vilket påverkar återhämtningstiden som behövs för att undervisningen ska ha en kvalité. Resultatet i studien visar att lärares kunskaper om hur de ska undervisa i ett mångkulturellt klassrum och inta ett interkulturellt förhållningssätt kommer från deras egna erfarenheter och inte från någon utbildning eller kurs. Lärarna har även lärt sig att hantera svårigheter och utmaningar tillsammans med sina kollegor. Intervjupersonerna uttrycker att de använder elevernas kulturer, bakgrunder, erfarenheter och jämför olika länder i lektionen för att få eleverna att relatera till undervisningen. Av egna erfarenheter har lärarna även utvecklat egenskaper som de anser vara viktiga att ha i ett mångkulturellt klassrum. Dessa egenskaper skapar en positiv och trygg miljö där eleverna kan känna sig bekväma för att öppna upp diskussioner. Resultatet visade att några av lärarna uttryckte att mindre grupper bidrar till en bättre kvalitet och gör det lättare att undervisa. Detta leder till att eleverna lättare kan fokusera och interagera med varandra.

Bakgrund: Vintern 2019 vårdades en gosse på ett barnsjukhus i Sverige där språksvårigheter och viss kulturell kontextuell diskrepans försvårade kommunikationen. Missförstånd och okunskap ledde till att gossen avled. Eftersom personalen inte hade tillräcklig kunskap och tillräckliga redskap för att kommunicera med patienter från olika kulturer och med hjälp av tolk äventyrades patientsäkerheten med katastrofala följder. Att ta del av patienterfarenheter innan och under nya förbättringsarbeten bör ses som självklart för att vården ska utformas för barnet i centrum och avsågs införas på barnsjukhuset med fokus på tolkanvändning. Syfte: Det övergripande syftet för förbättringsarbetet är att utifrån verksamhetens mål införa samskapande förbättringsteam med interkulturellt perspektiv på H.K.H Kronprinsessan Victorias barn och ungdomssjukhus för ökad patient delaktighet och ökad patientsäkerhet. Förbättringsteamet avser förbättra tolkanvändningen på BAVA och Barnakuten. Studiens syfte var att beskriva avgörande händelser enligt medlemmar i ett samskapande förbättringsteam med fokus på interkulturellt perspektiv samt hur utveckling sker i teamet över tid. Metod: Ett samskapande förbättringsteam med interkulturellt perspektiv sattes samman och genomförde ett förbättringsarbete med metod inspirerad av Tänk om i 4 steg. Studiens genomförs inspirerat av Critical incident metoden (CIT) genom fokusgruppsintervjuer.Resultat: Med enkla medel så ökade antalet tolksamtal efter införandet av förenklad bokningsmetodoch tolkarnas utvärdering av tolksamtalen påvisade att samtalen hade god kvalitet. Medarbetarna har efter utbildning och med nytt bokningssystem tillfogat sig förbättrade kunskaper om tolkanvändning. I studien identifieras flera avgörande händelser som fick informanterna att formulera och utvecklas som team. Susan Wheelans utvecklingsmodell användes som förklaring till utvecklingen av teamet över tid. Slutsats:Målet för förbättringsarbetet gick att nå med hjälp av de förbättringsidéer som testades. Studien visade att ett interkulturellt sammansatt förbättringsteam snabbt kunde ta sig vidare i utvecklingsstegen genom att vara ett effektivt team och snabbare kom till beslut.

Syftet med föregående undersökning är att öka kunskapen om hur samhällskunskapslärare inkluderar nyanlända elever i undervisningen samt vilka utmaningar som finns i arbetet med detta. Genom en kvalitativ forskningsintervju med fem grundskollärare i årskurs 4–6 har data samlats in och kategoriserats utifrån tre teman som är följande: Betydande faktorer för inkluderingsprocessen, didaktiskt förhållningssätt och läroplan samt vikten av nyanlända elevers tidigare bakgrund och erfarenheter.   Resultatet av undersökningen visar att det finns flera utmaningar men även möjligheter i  arbetet med nyanlända elever i samhällkunskapsundervisningen. Inkludering är ett omtalat  begrepp vilket innebär att många uppfattar inkludering på skilda sätt. Detta påverkar givetvis undervisningens utformande. Men för att lyckas med inkluderingsproccsen framför samhällskunskapslärare olika strategier och verktyg som de anser vara viktiga. Tydlighet, användning av tidigare erfarenheter, repetition, diskussioner, grupparbeten, jämförelser, visualiseringsverktyg och samarbeten med CFL och modersmålslärare är de huvudsakliga verktygen. De svårigheter som lyfts fram i studien är bristande språkkunskaper, tidigare skolbakgrund och erfarenheter, socioekonomisk bakgrund, kulturkrockar samt samhällskunskapens abstrakta och komplexa innehåll. Även om samhällskunskapsämnet är ett brett ämne betonar samtliga samhällskunskapslärare att ämnet är viktigt eftersom de hjälper och vägleder de nyanlända eleverna att vara delaktiga i den nya kontext de nu befinner sig i. Avslutningsvis har resultatet analyserats utifrån tidigare forskning och det interkulturella perspektivet. / The purpose of the previous study is to increase the knowledge of how social science teachers include newly arrived pupils in the teaching and the challenges that are present in this work. Through a qualitative research interview with primary school teachers in grades 4–6, data has been collected. Collected data has been categorized based on three themes that are the following: Significant factors for the inclusion process, didactic approach and curriculum as well as the importance of newly arrived pupils previous background and experiences.   The results of the survey show that there are many challenges, but also opportunities in working with newly arrived pupils in social science subject. Inclusion is a well-known concept, which means that many perceive inclusion in different ways. This obviously affects the design of the teaching. But in order to succeed with the inclusion process the social science teachers emphasizes different strategies and tools they consider as important. Clarity, repetition, discussions, group work, comparisons, visualization tools and collaborations with CFL and mother tongue teachers are the main tools. The difficulties highlighted in the study are lack of language skills, previous school background and experiences, socio-economic background, cultural clashes, and the abstract and complex content of social studies. Although the subject of social science is a broad subject I the social science teachers emphasizes that the subject is important because they help and guide the newly arrived pupils to be included in the new context they apart of. In summary, the result has been analyzed from previous research and the intercultural perspective.

This study investigates how social interaction affects newly arrived pupils’ views on their study situation in the Swedish educational system. The aim is to give a contribution to the discussion on the notion of including “the Other” in educational practice in multicultural schools. Semi-structured group interviews were conducted to explore how the intercultural perspective and the theory of inclusion can be used to explain the dynamics of social interaction. The main research questions were: how did social interaction take place in preparatory class and in regular class? In what way did social interaction affect the transitional period from preparatory class to regular class? Did social interaction have consequences for the informants as learners? The results show that newly arrived pupils had the opportunity to develop intercultural interaction skills in the preparatory class. Meanwhile, this organization meant educational exclusion, which might have contributed to the stress and anxiety they experienced later in regular class. The transitional period was problematic, since students had to struggle in two aspects. First, they had to catch up in many subjects though no significant measures were taken to their linguistic ability and former school experiences. Secondly, they had to assert their place in an environment with dysfunctional social interaction between some teachers and pupils in regular class. The conclusion is that schools have a dilemma in catering for both social and educational inclusion simultaneously. Despite this, many pupils expressed satisfaction with their school performance. This suggests that intercultural interaction skills, crucial for the pupils’ development, can be developed in the preparatory class. Schools need to implement an intercultural perspective in the educational organization and planning to include every newly arrived pupil. This calls for a holistic approach in pedagogic and social interaction between everyone involved.

Syftet med den här studien är att ge en överblick i hur fritidshemslärare förhåller sig till ett inkluderingsuppdrag samt hur de arbetar med inkludering av elever med olika funktionsvariationer.  De frågeställningar som kommer att tas upp i studien handlar om hur fritidshemslärare implementerar inkludering i praktiken, under de aktiviteter som erbjuds på fritidshemmet. Studiens metod bygger på en kvalitativ undersökning och består av fem intervjuer och två observationer genomfört med hjälp av fritidshemslärare, på fem olika skolor i samma kommun i Stockholmsregionen.  I intervjuerna påvisades det av fritidshemslärarna, att alla elever med olika funktionsvariationer är likvärdiga och att de behöver ha en individanpassad undervisning vilket ska bemöta elevernas olika behov. Under intervjuerna, framförs ett behov av allmän kunskap om de olika funktionsvariationerna där erfarenhet bör utökas, genom en bredare utbildning av praktiska moment i skolan angående elever med olika funktionsvariationer. / The purpose of this qualitative study is to create an understanding about how a leisure center teacher relates to an inclusion assignment and how they work with inclusion of pupils with disabilities. The questions asked in this study implement inclusion in the internship during the activities that are offered at the leisure center. The method is based on qualitative research and consists of fine interviews and two observations, implemented with the help of leisure center teachers performed in the same municipality in Stockholm. It was proven by leisure centre teachers that pupils with different disabilities are of the same value. That they need an individually adapted education, which shall include the students' special needs. During the interviews, the necessities are presented general knowledge regarding the different disabilities, where Experience should be extended. Through a greater education of practical activities in school concerning pils with functional variations.

Denna explorativa studies syfte är att undersöka förekomst och former av interkulturellt perspektiv i två tryckta läromedel i historia för årskurs 1-3. Frågeställningen är utöver förekomsten och formerna, att undersöka huruvida en potential i detta perspektiv – att bidra till att ge eleverna en mångsidig historieförståelse – utnyttjas. Studien lutar sig mot etablerad teoribildning inom interkulturella perspektiv på historieundervisning, men undersöker de obeforskade yngsta årskurserna. Övrig relaterad forskning redogörs för översiktligt. Kvalitativ textanalys används som metod, med en analysmodell inspirerad av textanalysmetoden och av den forskning som gjorts i Sverige om historieundervisning relaterat till interkulturellt perspektiv. Modellen består av dimensioner som representerar olika formerav interkulturella perspektiv. I resultaten som redovisas framgår att en begränsad förekomst av interkulturellt perspektiv finns i båda läromedlen, och att innehållet även till något större del består i vad som definierats som perspektivets motsats. Resultaten är därmed motsägelsefulla, och potentialen hos perspektivet i att bidra till en mångsidig historieförståelse kan sägas både utnyttjas och inte utnyttjas.

I den här uppsatsen undersöker jag hur ett antal läroböcker i svenska som andraspråk bidrar med ett interkulturellt perspektiv genom textanalys. Granskningen av läroböckerna utgår fårn Lahdenperäs (2004) interkulturella läroprocesser som utgörs av tre aspekter för lärande och förståelse kring andra och den egna kulturen. Det är ett antal texter från läroböckerna som granskas genom närläsning vilka har valts ut efter läsning av rubrikerna som antyder interkulturalitet. Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur ett interkulturellt perspektiv förmedlas i de utvalda texter som granskats. Undersökningen har visat att läroböckerna stödjer ett interkulturellt perspektiv. Vidare har min granskning visat att läraren har en avgörande roll för det interkulturella perspektivet i undervisningen. / In this essay, I examine how a number of textbooks in Swedish as a second language helps with an intercultural perspective through text analysis. The review of textbooks are based on Lahdenperäs (2004) intercultural learning processes which consists of three aspects of learning and understanding of others and their own culture. There are a number of texts from the textsbooks examined by close reading which were selected after reading the headlines that suggest interculturalism. The purpose of my study was to find out how the intercultural approach is visualized in the selected texts that were examined. The investigation has shown that the textbooks support an intercultural perspective. Furthermore, it shows that teachers have a crucial role for the intercultural perspective as part of the teaching.

The purpose of the study is to examine Spanish teachers’ understanding of the concepts of intercultural perspective and intercultural approach within the teaching of Spanish as a foreign language. The study investigates this understanding in relation to Swedish governing documents and directives. Another question is whether teachers consider themselves to include this in their own teaching and how they experience the support given by the schools where they operate concerning how to cover intercultural perspective and intercultural approach in Spanish language teaching and learning. In the study we use a qualitative method, specifically the semi-structured and explorative interview. Seven teachers are interviewed digitally. The results of this investigation indicate that the informants possess some knowledge as to the meaning and significance of intercultural perspective and intercultural approach within the teaching of Spanish as a foreign language. However, this knowledge seems to depend on the size of the community in which they operate and whether they consider themselves to be surrounded by multiple cultures or not and therefore have experience and continuous practice regarding the subject of the study. The results of the study also show that the informants share their view on work-related time pressure and that they claim this to affect their ability to work with an intercultural perspective.