Det är en studie som har som syfte att ta reda på hur nyanlända elever upplever den svenska skolan, och till vilken grad de känner sig inkluderade i skolan. Och hur språket påverkar deras upplevelse av inkludering i det svenska samhället. Det har gjorts intervjuer med Sammanlagt fem elever som har studerat på språkintroduktionsklass och genom öppna samtal liknande frågor har det försökts att belysa från elevperspektivet hur de själva upplever den svenska skolan. I studien framkommer det att intervjuade elever har en positiv ställning till skolan och lärarna särskilt i början men sen har de upplevt svårigheter kring att etablera nya kontakter med de inlands födda elever. När det gäller språkinlärning, de nämner ”bra svenska” som en nyckel till framgång båda i skolans arbete och framtida jobb och uttrycker att ibland skolans bemötandet ändrats efter en vis tid, när de förväntas ha lärt sig svenska.

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet ska undervisningen i ämnet religionskunskap ge möjlighet till “förmågan att resonera kring begreppen etik, moral och livsfrågor utifrån olika perspektiv” (2022, 118). Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syfte att forska vilka strategier lärare använder i religionsundervisningen i arbete med etik, moral och livsfrågor. Frågeställningar som formulerats utifrån syftet är: “På vilka sätt arbetar lärare med etik, moral och livsfrågor i religionsundervisningen?”, “Vilka utmaningar ställs lärare inför religionsundervisningen kring etik, moral och livsfrågor?” och “Hur påverkar ett mångkulturellt klassrum de utmaningar som kan uppstå?”. Vi har valt att använda det interkulturella perspektivet. Forskning visar på att lärare har svårt att undervisa om etik, moral och livsfrågor i religionsämnet då religion är ett omtvistat ämne. Att arbeta med dessa frågor är därmed ett komplext område men är oundvikligt att komma ifrån när klassrummen präglas av det mångfaldiga samhället vi befinner oss i. Anledningen till att vi valde det interkulturella perspektivet i vår studie, ligger i grund till att dagens skolor är präglade av elever med olika kulturer. På så sätt är det betydelsefullt för oss att forska hur stor betydelse det interkulturella- och mångkulturella klassrummet har för läraren. Resultatet från vår studie visar på att lärarna använder flera olika strategier i undervisningen kring begreppen etik, moral och livsfrågor. Ytterligare visar resultatet på undersökningen att olika läromedel och strategier bör användas i undervisningen för att få en bidragande faktor för kunskapsutvecklingen. Samtidigt visar vårt resultat att ett mångkulturellt klassrum gynnar eleverna eftersom det bidrar till diskussioner och förståelse för varandras bakgrund. Det är därför viktigt att man som lärare skapar dessa goda förutsättningar för att få eleverna att våga förmedla sina värderingar och synpunkter i klassrummen. Viktigt är att tänka på att hålla diskussionerna så neutralt som möjligt så det inte går emot skolans värdegrund. Resonemanget synliggjordes tydligt i resultatet, då det betonades att undervisningen ska bidra till att fostra demokratiska medborgare och på så sätt har lärarna en viktig roll i klassrummet.

Sverige har som en följd av invandring utvecklats till att bli ett mångkulturellt land, vilket ställer krav på människors förmåga att anpassa sig efter varandra. Flertalet av alla barn går idag i förskolan och för många familjer är förskolan den första kontakten med det svenska samhället. Detta ställer krav på förskolans personal att hantera och utveckla strategier kring mottagande och inkludering. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring begreppen integration och kultur samt det egna arbetet med nyanlända barn och vårdnadshavare i förskolan. Examensarbetet har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet har bearbetats utifrån det sociokulturella och det interkulturella perspektivet. Studiens empiriska material har samlats in på tre förskolor, genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskollärarna ser arbetet med nyanlända som en möjlighet att utveckla kunskaper om andra kulturer, vilka kan berika verksamheten. Nyanlända barn betraktas som vilka andra barn som helst och integration anses vara en process som innefattar alla individer. Samverkan och goda relationer till vårdnadshavare är även något förskollärarna talar om. Dock blir det tydligt att det vardagliga mötet kan vara komplext. Förskollärarna menar att de ibland inte känner sig tillräckliga, på grund av språkliga barriärer. Resultatet synliggör att förskolan kan vara en betydelsefull arena för integration.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur det interkulturella perspektivet kan användas i historieundervisningen. Vidare är syftet att fördjupa frågeställningen till att också omfatta hur historieundervisning kan utformas så att ett historiemedvetande utvecklas i en elevgrupp med mångkulturell bakgrund. Den metod jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer med fyra lärare som samtliga undervisar i historia i årskurs 4-9. Elever med annan kulturell bakgrund kan berika historieundervisningen för hela klassen genom att berätta om egna erfarenheter och upplevelser. Det kan göra en historisk händelse verklig och konkret för alla eleverna. Slutsatsen för mitt examensarbete är att historieundervisningen ska utformas med hjälp av ett interkulturellt arbetssätt. Vad som då krävs av läraren är att denne utvecklar en interkulturell historisk kompetens. Undervisningen ska kännetecknas framför allt av att belysa olika perspektiv genom innehållsintegrering och att få eleverna att utveckla förmågan att leva sig in i andra människors situation och konfronteras med andra tankesätt. / The purpose of this study is to examine whether and if so how the intercultural perpective can be used in the teaching of history. A further aim is to deepen the research question to include how history teaching can be designed so that a historical consciousness can develop in a group of pupils with a multicultural background. The method I have used is qualitative interviews with four teachers who all teach history in grades 4-9. Pupils with different cultural background can enrich the teaching of history to the whole class by talking about their own experiences. That can make a historic event real and tangible for all pupils. The conclusion of my thesis is that history teaching should be designed with the help of an intercultural approach. What then is required of the teacher is that he develops an intercultural historic expertise. The teaching is to be characterized above all by highlighting different perspectives through content integration and to encourage the pupils to develop the ability to empathize with other people's situation and be confronted with other ways of thinking.

Syftet med denna studie är att få ökad förståelse om lärares uppfattningar till ett transspråkande arbetssätt samt om det tillämpas i SO-undervisningen i grundskolan 1–3. Tidigare forskning som presenteras i detta arbete redogör för transspråkandets positiva effekter på elevernas kunskapsinhämtning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer och observationer med öppet förhållningssätt. Studien innefattar fyra lärare som arbetar på två olika skolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Resultatet som presenteras i denna studie visar att samtliga lärare har en överhängande positiv attityd till ett transspråkande arbetssätt där detta sker med hjälp av studiehandledare, andra elever, bildstöd och digitala verktyg. Samtidigt uttrycker samtliga lärare att det finns utmaningar som exempelvis tidsbrist, resursersamt deras egna språkkunskaper, men också antalet språk som finns i klassrummet. Det främsta resultat som presenteras i studien är att samtliga lärare anser transspråkande som extra betydelsefullt inom just SO-undervisningen, detta på grund av det komplicerade och abstrakta ämnesspråket. Det saknas dock forskning inom den språkinriktade SO-undervisningens lägre åldrar i jämförelse med exempelvis svenskdidaktiken vilket resulterar i en forskningslucka där denna studie anses bidra med ny förståelse. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning SO</p>

Syftet med denna studie är att synliggöra fritidslärarares arbete med att inkludera nyanlända elever i fritidshemmet. I vår studie har vi utgått ifrån kvalitativa studier i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna skedde på två olika skolor i samma kommun med åtta fritidslärare. Utifrån erfarenheter och upplevelser från fritidslärarna har vi fått fram ett resultat och analys i samband med två olika teorier. Analysen skrevs utifrån en tematisk analys och diskussionen i stöd av tidigare forskning. Resultaten av denna studie har visat hur fritidslärarna beskriver sitt arbete med inkludering. Detta med hjälp av tillgängliga redskap såsom bilder, lekar, sånger och IKT. Hinder som har lyfts fram av fritidslärarna är att det är brist på personal och att de behöver mer tillgång till fler redskap. Slutsatsen av vår studie visar att fritidslärarna är eniga om att fritidshemmet är en viktig plats för de nyanlända eleverna för att de ska kunna inkluderas, skapa sociala relationer samt utvecklas språkligt och i sitt lärande.

In the context of world globalization, Sweden has today become a multicultural society, where many different cultures, religions, values and approaches are trying to co-exist. When the Swedish government's integration policy was put into effect, one sought to open the way for a more peaceful coexistence between majority and minority people. The intention was that everyone, through mutual interaction, would learn to come together and learn to respect each other's differences. It was suggested that an intercultural approach should permeate all education, including preschool activity. There are particular guidelines for a culture and tradition promotion work within the preschool in the new revised curriculum (Lpfö 98, rev. 2010), These guidelines are intended for preschool teachers, where the intention is to strengthen each child’s traditional and cultural identity (Skolverket 2010).The purpose of this study is that from an intercultural perspective examine preschool teachers’ thoughts, views and notions around a cultural promotion work within the multicultural preschool. Six preschool teachers were interviewed from two multicultural preschools. The questions have been based on preschool teachers' thoughts, views and notions around a culture and tradition of promotion work in the meeting with children within multicultural preschools. The results show that some preschool teachers, whether consciously or unconsciously, relate themselves ethnocentric to a culture and tradition promotion work. The multicultural work is primarily related to a language promotion work. Intentions exist but seem to be too weak for an intercultural approach and the reason seems to be, among other things, the monocultural norm and approaches in stronghold within the preschool, the lack of knowledge of other cultures and unclear guidelines in the governing documents of work approach.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle där en blandning av olika kulturer integreras. Detta mångkulturella samhälle avspeglar sig inomskolväsendet. Syftet med denna studie är att belysa hur någralärare arbetar i mångkulturella klasser med elever med olika kulturella bakgrunder. Denna studie bygger på en intervjuundersökning med sju undervisande lärare i två olika skolor. Resultatet på denna studie visar sig att lärarna tycker om att undervisa på en mångkulturell skola, där lärarna som vi intervjuat tycker att det är intressant då kommunikation mellan människor med olika bakgrund uppstår på ett effektivt sätt.

Syftet med denna studie är att, genom en textanalys, undersöka hur en lärobok i spanska kulturellt representerar den spansktalande världen och om den innehållsmässigt lever upp till kursplanens krav när det gäller de kulturella aspekterna. Det visar sig att Spanien och Latinamerika behandlas monokulturellt och att den innehållsmässiga balansen vad gäller kultur mellan Spanien och Latinamerika är svag i läroboken och att den inte ger utrymme för diskussion och reflektion, vilket gör att ett stort ansvar läggs på läraren för att leva upp till kursplanens krav.

In this thesis, a study was made of four teachers’ perception and application of an intercultural perspective in their teaching practice. The purpose was to investigate how the teachers describe to use an intercultural approach in teaching situations and how they achieve it in social studies. The study aimed to answer the questions below: - How do the teachers perceive the concepts of multicultural, multicultural education and intercultural approach and what do they assume is the purpose of an intercultural approach? - How do the teachers adapt teaching from an intercultural perspective? * - Which advantages and difficulties/hindrance do the teachers consider occur in the enabling of an intercultural approach? - In which way do the teachers make an intercultural approach possible in their teaching practice in social studies? The methods used to answer these questions where qualitative one-on-one interviews and observations of the teachers during class in social studies. The theories used to analyse the material was based on theories on different intercultural approaches and strategies in teaching and the frame factor theory. As a conclusion, this study finds that the teachers in the study are aware of the possibilities and benefits of an intercultural approach. Furthermore, the results show that the way the intercultural approach is utilized in the teaching practice differs from teacher to teacher and that the teachers focus on similar and different aspect of the intercultural approach. However, this study also shows that they teachers feel various difficulties working with an intercultural approach such as the schools’ resources and teaching in different matters and contexts. Which is consistent with previous research?